Kundtjänst kostar pengar och ännu mer om den ska vara kompetent. De kan absolut hjälpa till med specifika problem, men för allmänna frågor är det ytterst sällan du får nåt bättre svar än vad hemsidan ger.
2 gillningar
Bra poäng om den nedlagda sörländska baskraften.
Men jag bodde förut i Hawaii, som har både mycket bra förutsättningar för solenergi, mycket fördelaktigt nettoenergiavtal, högre elpris (oftast) och ett rätt primitivt elnät som består av flera olika ganska små öar utan inbördes kraftöverföring. Elbolagen gnällde och gnällde att nätet inte skulle kunna hantera all solelproduktion, men det visade sig att i praktiken så gick det utan större problem att bygga ut så att under soliga sommardagar kommer nu långt mer än hälften av all el i vissa områden från lokalt producerad solenergi utan att det har lett till nätinstabilitet.
Så jag är skeptisk till att just det skulle vara ett problem i Sverige som jag skulle gissa har ett mycket modernare elnät.
Jag tror att problemen kommer när det närmar sig 100% och däröver och nätet är byggt på “fel håll”.
Det handlar inte om att vara modern, det är byggt efter en annan kravspec. Ingen vill betala för en flexibilitet man inte behöver.
1 gillning
Självklart gick jag till hemsidan först. Där fanns ingen information. Så att t ex ha lagt 1h totalt på att se till att grundläggande information fanns på hemsidan för den som ville göra rätt, hade varit klokt.
Detta om minskade effekttoppar snarare än ökade intäkter, var syftet…
Till slut dök det upp info om portarna på elmätarna, men givetvis skulle den varit på plats innan man ens informerar om kommande effektavgifter.
Men det jag påpekade var att nätet i Hawaii definitivt inte var byggt med nån solel i åtanke, men det funkade ändå (med några mindre uppgraderingar på olika platser).
Menar du att det faktiskt finns platser i Sverige som har så mycket solel att det täcker 100% av konsumptionen på sommardagar?
Jag tycker det verkar otroligt att svenskarna ska ha köpt så mycket solceller, med tanke på den kassa vinsten som de gör här (även med 60-öringen). Men det kanske är så?
Det råkade fungera och ju mindre nät desto enklare är det. Det fungerar säkert bra i Sverige också så länge elen konsumeras i närheten.
– Att den som nyttjar nätet är med och betalar är rimligt och rättvist, säger Daniel Persson, elnätschef på C4 Energi, som har 28 500 kundanläggningar anslutna till elnätet i Kristianstad och Åhus.
Han förklarar att solkraften har byggts ut kraftigt i området. För några år sedan såg nätbolaget solelen som ett bra komplement. Men numera trycks det vid vissa tidpunkter ut mer el än vad industrier, företag och hushåll kan sluka. Det är detta elöverskott som ska dämpas med den nya prismodellen. I förlängningen kan nätbolaget då slippa eller senarelägga utbyggnader.
Iallafall på vår växelriktare så blev det inställt så att om spänningen eller frekvensen skulle stiga alltför mycket (för många solpaneler som trycker ut på nätet) så ska den slå av. I praktiken gjorde den aldrig det.
Sen tycker jag det är lite ohederligt att säga att man “ska betala för att man nyttjar nätet” bara för att man har solceller. För nätbolagets sida så minskar ju energiflödet genom stora delar av nätet, iallafall så länge solenergin kan utnyttjas relativt nära källan. Det kan naturligtvis vara så att nätanvändningen ökar, men då ska det ju genereras långt mer än den lokala förbrukningen.
Som tidigare sagt, “sol”-avgiften är bara när det är dagtid, helg och sommar samtidigt. Att bygga ut nätet bara för att alla ska kunna sälja billig el några få timmar om året är inte lönsamt på totalen.
Ingen aning faktiskt. your guess is as good as my guess.
1 gillning
Det bästa är om ni frågar Eon vad de menar med “kundspecifik avgift”. Men nu har Eon lagt effekttaxan på is så det kanske inte blir någon.
1 gillning
Vem ska betala för att solenergi ska kunna matas in i elnätet? Givetvis producenterna. Vanliga förbrukare har ingen glädje att elnätet är dimensionerat att både kunna vara inmatningpunkt och vara förbrukare. Det du beskriver i Hawaii, att när frekvensen blir för hög (alltså för mycket produktion kontra förbrukning) så blir det en bortkoppling. En reglering helt enkelt. Hawaii är en ö nu kikade jag på Wikipedia, List of power stations in Hawaii - Wikipedia
Sol stod för 8% av elproduktionen, medan Olja stod för 76%. 2024 års produktion.
Jämför vi med Sverige så har vi 17GW installerad vindkraft (som nu är mer än vattenkraftens 16,3GW. Eftersom vind-effekten kan ej garanteras så används vattenkraften till att reglera. Vindkraften används till största delen för elexport, men det ger ingen garanterad effekt. Så länge vi inte ökar mängden baskraft/reglerkraft i Sverige så kommer effektbristen bestå i södra Sverige.
Hade man designat ett elnät från grunden och haft i åtanke att den skulle klara av stora variationer i elproduktion så hade det fortfarande varit ett sämre alternativ. Tyskarna har ju kastat miljarder på sol och vind, stängt ned kärnkraft och därför har de effektbrist såpass att de hellre har kvar kolkraftverk och gaskraftverk för att inte elnätet ska kollapsa.
Jag brukar skämta om att de som väljer 100% vind/solel i sina avtal ska bli bortkopplade så fort kraftslagen inte producerar. =)
2 gillningar
Alternativt skulle man kunna förbjuda sådana avtal. Nu är det ju helt lagligt att producera “grön” el, betala någon för att vaska den med negativt elpris och samtidigt inkassera diverse miljöbonusar och och Fin-i-kantensons tillägg för grön el.
2 gillningar
Välkommen till Skåne - Sveriges eget Hawaii! 
Och till @slipbit som gav en känga till oss som trycker ut el i nätet. Om inte alla elbilsförare laddar samtidigt för att kunna köra sina enkilometersturer i rusningstrafik utan tar kollektivtrafiken istället hade vi kanske inte hamnat här heller.
Och när jag ändå är igång och rantar: Skatta flygbränsle som vi skattar bensin. 
2 gillningar
Dig gillar jag ju. Så du får trycka så mycket el du vill i elnätet 
Du vet ju vad jag tycker om min bil. Nu fick den åka på grönbete, totalt 10 mil körda i helgen. Nu ska den ställas av i en vecka för att stå och skämmas i garaget.
Jag tycker att du ska fixa ett eget jordtag och batteri på 20-30kWh så att du kan köra ö-drift. Ödrift är bra om det blir strömavbrott och du kan fortsätta att producera och använda solcellen. Med batteri har du möjlighet att ducka för ”ankkurvan ” som solceller drabbas av. När priset är negativt så använder du elen till att ladda ditt batteri för att kränga den på kvällen eller värma upp vattentanken (om du kör vattenburet).
1 gillning
Jo, det står på “funderarlistan” som sagt. Min installatör har varit på mig och velat komma på besök och räkna på det.
Ö-drift kan ju vara trevligt om strömmen går mitt i vintern, men det är väl ungefär det. Dock verkar det vara mer eller mindre standard på batterianläggningar.
Får vi några dyra elmånader med utebliven olja och en kall vår kanske man kan dra ihop till installationen. 
p.s. Utan köjn och meningslös användning av AI hade vi också sparat mycket. 
Det är en investering, men framförallt en ”prepper-aktivitet” där du fortsätter ha ström även strömförsörjningen får störningar. Kolla om du behöver byta växelriktare. Om du skulle behöva det så se till att den klarar av V2L/V2G. Vid ett scenario där elproduktion slås ut så kan du teoretiskt sett ställe en elbil vid uppfarten och använda dess batteri för att driva ditt hus.
1 gillning
Det som slår mig först nu är det idiotiska i att företaget uppenbarligen kan se vad vi har för effekt-toppar, men vi kan inte se det. I dag finns ngt som kallas internet och appar, man hade t ex kunnat göra infon som används till fakturering tillgänglig via de där apparna live?
Hördu flygbränsle är dyrt nog. Tänk på oss stackars flygplansägare utan inkomst som ska ha råd att fylla upp 200-literstanken!
3 gillningar
Ja, men regleringen gör väl att app-pengarna tas från vinsten. För ett litet nätbolag så skulle det bli mycket pengar per kund. Bäst vore kanske att regleringen borde vara liknande Open Banking så att tredjepartare efter din tillåtelse kan komma åt din data på ett standardiserat sätt. Regelverket för effektavgiften kan vara öppen data enligt nån standard.
1 gillning