Jag ska äntligen (!!!) börja spara långsiktigt och sluta leva från lön till lön!
Fyller 41 om en månad och har hittills i livet alltid haft ett bristtänk gällande ekonomi. Har alltid levt från lön till lön och föddes med spenderarbyxorna på, till mamma ekonomens stora förtret… 
2024 var året då jag höll igen konsumtion, budgeterade stenhårt för mig själv och familj för att betala av av privatlån pga en skatteskuld året innan (då jag även fick sälja av det lilla jag hade i fonder samt ta en något för dyr kredit för att betala av).
Inget spar blev av förutom månadsspar till barnen.
27/2 börjar jag månadsspara enligt följande: (ej medräknat barnspar, privat pensionsspar, gemensamt buffertspar)
-
800: till nöjen, sparkonto på SBAB. För att kunna ta av
-
900:- global indexfond på Avanza märkt ”50-årsdagen!”, med mål att spenderas när jag fyller 50 för firande i stil.
-
1000:- global indexfond för lååååångsiktigt sparande.
Den största skillnaden från tidigare är att jag framförallt har lagt sparmålen så att de inte ska märkas i vardagen, utan jag kommer ha mer än jag någonsin haft kvar på kontot när allt är draget efter löning.
Det kommer, för mig, vara livsomvälvande att kunna göra saker som att köpa spontanpresenter till nära och kära, gå på fler konserter/föreställningar med vänner och familj, spontanfika på kafé med barnen och annat som jag värderar i livet utan att behöva känna knuten i magen.
Utmaningen kommer bli att inte räkna varje krona och börja tänka att jag istället borde öka mitt sparande (för det skulle jag verkligen kunna göra om jag fortsatte leva som under 2024) - jag ska verkligen försöka hålla mig till den här modesta sparplanen i år!