Elkrisen vintern 2045

Det är många som just nu är oroade inför hur elpriserna kommer att te sig nu till vintern 2022, med rätta. Det finns dock, som jag ser det, en större elefant i rummet som vi inte får tappa fokus på nu när vi annars lätt agerar i affekt och panik inför den stundande vintern. Det jag pratar om är den framtida elkrisen år 2045. Så hoppa in i tidsmaskinen med mig!

Först lite bakgrund. I ”dagsläget” (år 2021) producerar Sverige ca 166 terawattimmar (TWh), varav ca 43% utgörs av vattenkraft, ca 31% av kärnkraft, ca 17% av vindkraft samt lite mindre andra poster och vi konsumerar ca 140 TWh (år 2021).


(Hämtad från ekonomifakta)

Enligt en prognos från Energiföretagen kan elanvändningen år 2045 uppgå till 310 TWh vilket motsvarar en ökning av dagens konsumtion med 120% och är nästan dubbelt så mycket som dagens elproduktion i Sverige klarar av att ge. Detta beror till stor del på stora energikrävande gröna industrisatsningar med vätgas som bas. T.ex. beräknas HYBRIT-projektet (SSAB+LKAB) att kräva ca 55 TWh el per år när produktionen är fullt utvecklad.

Det kommer alltså behövas en jäkla massa mer elproduktion för att kunna möta efterfrågan år 2045. Just nu pågår en debatt om huruvida den nuvarande elkrisen år 2022 ska lösas genom utbyggnad av sol-, vind-, vatten och/eller kärnkraft – men denna diskussion utgår, som jag upplever det, bara från dagens situation. Låt oss därför extrapolera diskussionen till år 2045.

Vattenfall har låtit genomföra LCA (Livscykelanalys) för utsläpp av koldioxid (CO2) för olika produktionsslag under elproduktionens hela livscykel. Av dessa framgår att kärnkraften orsakar ca 2.5 gram* CO2 per producerad kilowattimme (kWh), för vattenkraften är motsvarande siffra 4 gram, för vindkraften 12 gram (i vissa enskilda projekt bedömer man att man kan komma ner till 6-7 gram) och för solkraften får vi approximera värdet i figuren till ca 28 gram.


(Hämtad från Vattenfall)

Låt oss nu göra en förenklad beräkning där vi antar att Sveriges samtliga elproduktion år 2045, dvs. 310 TWh, skulle tillgodoses av ett och endast ett av dessa olika produktionsslag – och vi ignorerar alla problem med överföring, lagring, planerbarhet etc.

310 TWh motsvarar 310 000 000 000 kWh vilken innebär att koldioxidutsläppen för endast elproduktionen i Sverige skulle uppgå till:

  • Solkraft: 8 680 000 ton CO2

  • Vindkraft: 3 720 000 ton CO2 (eller 1 860 000 ton CO2 med den mer optimistiska siffran 6 gram/kWh)

  • Vattenkraft: 1 240 000 ton CO2

  • Kärnkraft: 775 000 ton CO2

Vad betyder då dessa ton hit och dit? Om vi ska uppnå klimatmålen enligt Parisavtalet (max 1,5 graders uppvärmning) så bedömer man att vi bara har möjlighet att släppa ut ca 1 ton koldioxid per person och år. I Sverige är vi ”idag” (år 2021) 10 452 326 personer och vi antar att detta hålls konstant till år 2045. Detta medför att Sverige har 10 452 326 ton CO2 per år att röra sig med. Givet denna begränsning så skulle endast elproduktionen i Sverige uppgå till:

  • Solkraft: 83% av Sveriges totala koldioxidutrymme

  • Vindkraft: 35,6% av Sveriges totala koldioxidutrymme (eller 17,8% med den mer optimistiska siffran 6 gram/kWh)

  • Vattenkraft: 11,9% av Sveriges totala koldioxidutrymme

  • Kärnkraft: 7,41% av Sveriges totala koldioxidutrymme

Naturligtvis kan det ske ytterligare teknikutveckling som skulle kunna minska CO2 per producerad kWh för sol- och vindkraft, framför allt om man kan utöka deras tekniska livslängd vilket är den stora boven – men samma möjlighet till teknisk utveckling gäller även vatten- och kärnkraft. Sammantaget framstår det dock tveklöst som att kärnkraft och vattenkraft måste utgöra basplattan i svensk elproduktion om vi ska ha kvar något realistiskt koldioxidutrymme i Sverige till annat än elproduktionen. Det är dock oklart hur mycket mer vattenkraft som kan byggas ut i landet – och då kvarstår kärnkraften som det bästa alternativet ur koldioxidsynpunkt. Övriga energislag kommer självklart behöva utgöra ett komplement – men på egen hand är de alldeles för koldioxidintensiva per producerad kWh.

Problemet är dock, om vi ska kunna möta upp behovet på 310 TWh till år 2045 så saknas det i dagsläget produktion av 144 TWh. Om denna brist skulle täckas av enbart kärnkraft saknas 11 stycken reaktorer motsvarande Olkiluoto 3 storlek som beräknas leverera 13 TWh per år. Vi skulle med andra ord behöva bygga en Olkiluoto 3 reaktor vartannat år fram till år 2045.

Jag vill inte förminska den elkris vi står inför här och nu, det kommer att slå hårt mot privatpersoner, företag och landet i stort – men vi får i denna oro inte tappa bort det faktum att vi står inför en ännu större utmaning framöver. En utmaning som jag helt ärligt just nu inte ser hur vi ska lösa på annat sätt än att vi kommer att tvingas att skrota flertalet prestigesatsningar inom den gröna industrirevolutionen på grund av bristande tillgång på el.

Välkommen till elkrisen år 2045.

(OBS. Jag är inte på något sätt kritisk till den gröna industrirevolutionen som pågår i Sverige just nu, tvärtom tror jag att det än en möjlighet för Sverige att faktiskt påverka utsläppen på global nivå på riktigt då t.ex. stålindustrin i världen idag står för ca 7 procent av de totala globala koldioxidutsläppen. Men vi måste ha ett nyktert och realistiskt förhållningssätt till de utmaningar som denna omställning kommer att medföra och inte stoppa huvudet i sanden och hoppas att det kommer att lösa sig - för som det ser ut just nu så kommer det inte alls att lösa sig.)

*Kärnkraftverk har en beräknad teknisk livslängd på sextio år, men siffran 2,5 gram CO2 per kWh tar hänsyn till att Ringhals 1 och 2 stängdes i förtid efter fyrtiofem år. Det faktiska värdet för CO2/kWh för kärnkraften är därmed troligtvis ännu lägre.

36 gillningar

I princip kommer alla företag att försöka vara koldioxid neutrala år 2050 pga av Parisavtalet.

Det fina med “neutrala” är att man kan klimatkompensera. Dvs företag kommer plantera träd etc. för att få ner sina siffror.

Du trycker på något som stört mig gällande debatten om el, både hos politiker men också hos vanligt folk: att det är så himla kortsiktigt.

Stäng ner kärnkraften! Otroligt kortsiktigt då man inte har någon ersättning för den (annat än kol, olja och gas!).

Kompensera hushållen! Ger ingen mer el.

Kapa sladden till Europa. Löser inte heller något på ett globalt perspektiv.

Be Putin slå på kranen igen så är allt som vanligt igen!

Meh.

10 gillningar

Roade mig med att göra en beräkning även för de som vill ersätta underskottet på 144 TWh till år 2045 med vindkraft trots dess högre utsläpp av koldioxid per kWh. Tyvärr ser den kalkylen minst lika dyster ut.

I Sverige fanns i slutet av år 2021 totalt 4754 stycken vindkraftverk, vilka totalt bidrog med ca 27,4 TWh enligt tidigare inlägg. För att täcka bristen skulle alltså ca 5,25 gånger fler, dvs. ca 24 984 stycken, vindkraftverk behöva byggas till år 2045. Men vi antar att dagens större vindkraftverk är ca 33% effektivare än tidigare torn av mindre modell – så det räcker med ca 18 785 stycken.

Detta skulle medföra att vi med start förste januari 2023 skulle behöva bygga 2,34 vindkraftverk om dagen, varje dag de kommande 22 åren fram till år 2045 (har visserligen inte räknat med skottdagar, men det känns som en klen tröst).

Tyvärr slutar inte misären heller där. Eftersom den tekniska livslängden för vindkraftverk idag är ca 20-25 år så skulle vi sedan behöva fortsätta att ersätta dom i ungefär samma takt (strax över 2 torn om dagen) för att bibehålla samma elproduktion.

EDIT: Se en bättre beräkning (mer rättvisande framtida effektutveckling om än något optimistisk syn på teknisk livslängd) i inlägg nr. 56 längre ner.

11 gillningar

Har för mig jag läst att de som byggs nu har ca 35 år.
Kan ha läst fel :person_facepalming:

Men oavsett så behöver man bygga MÅNGA

Stämmer alldeles säkert, i mitt snabba letande lyckades jag bara hitta en källa på vad genomsnittet var för tornen som är i drift idag.

Med en teknisk livslängd på 35 år kommer vi undan med en ersättningstakt på ca 1,5 vindkraftverk per dag (dagens existerande torn ej medräknat).

2 gillningar

Att en enda industri (hybrit) planerar att göra av med 1/3 av rikets totala förbrukning idag är inte sjukt, det är redan dödförklarat och begravt samt bortmultnat i alla normala sammanhang… om man inte tänker om. Snacka om att behöva planerbar kraft dessutom. Man sparkar inte igång ett stålverk lite då och då, även om det är för att “koka lite vätgas”.

:triumph:

5 gillningar

De får bygga ett eget kärnkraftverk

Bra inlägg!

Spontant känner jag att om vi i Sverige har detta omöjliga mål framföra oss. Hur gör resten av världen?

83% av den totala energitillförseln för människan just nu, kommer från fossila källor. Med den elkrisen vi har idag.

Min sanning är att vi är alldeles för beroende av fossilt bränsle och det är bara en tidsfråga innan vi inser det… Vår livsstil och allt egentligen grundar sig i fossilt bränsle. Och inte tala om hur många som lever i fattigdom och svält, som inte har resurser att bry sig om miljömålen.

Jag tänker mig två framtida alternativ:

  1. Vi uppfinner revolutionerande energiteknik som är billig, hållbar, säker och expanderbar till alla människor på jorden.

  2. Vi får ändra livsstil där bl.a. resor, konsumtion etc. inte är möjlig.

Jag tror vi landar på alternativ 2. Med risk för ett tredje världskrig.

Haha jag är inte en domedagspredikare! Men jag får inte ihop det…

3 gillningar

Alternativ tre är väl en kombo av de två andra. Den tror jag mest på. Då undviker vi förhoppningsvis krig också. :slight_smile:

Svårt utan kärnkraften nog!

Förhoppningsvis börjar folk fatta att vi behöver mycket mer fossilfri el, oavsett var den kommer ifrån.

1 gillning

Jag tänker att “uppfinna” kan innefatta “utveckling av kärnkraft”. Det vi vill åt är ju kraften och att minimera de risker som man samtidigt inte ska blunda inför. Sådan forskning pågår ju. Jag är ändå ganska hoppfull, eftersom vi ändå pratar 2045 här.

Innehåller inte de flesta scenarion på hur vi ska upp ha en chans att uppnå målen numera även koldioxidinfångning (eftersom man/vi/dom inte velat göra något i tid)?

Alternativ 3. Vi fortsätter som innan med fossil energi tills den och planeten tar slut. Inklusive en ny folkvandringstid, risk för tredje världskrig mm.

Personligen så hoppas jag på att utvecklingen av torium-reaktorer kan vara en del av lösningen.

3 gillningar

Det är därför man jämför dödsfall per energienhet och ser att kärnkraften redan idag är väldigt säker.

3 gillningar

Jag var på en föreläsning där de tog upp just koldioxidinfångning. Men det var fantastiskt ineffektivt och ohållbart :joy: Så den idén har skrotats i de flesta kretsar.

2 gillningar

Okej, jag har inte satt mig in så mycket i tekniken eftersom det verkar bakvänt. Bara noterat att det verkar ingå i de scenarion man räknar på.

Ja absolut. Tekniken finns där och det har utvecklats system för det. Men i det stora hela så är det för kostsamt om man ska fånga upp det vi släpper ut idag.

Sen får man inte glömma att träd och natur är en naturlig koldioxidinfångare. Tyvärr är den inte tillräcklig heller runt om i världen. Vi har en fantastisk planet men vår livsstil är för kostsam…

Tänkvärda siffror! Om något blir man ännu mer positiv till kärnkraften.

Som svaret på din fråga hur vi ska klara av att försörja riket med 310 TWh från dagen 166 TWh så är min halv-kvalificerade gissning följande:

  • 310 TWh är en överdriven siffra och verkligheten kommer vara lägre (speciellt med dessa priser?)
  • Fortsatt utbyggnad av produktion (förhoppningsvis med lite kärnkraft)
  • Vi glider på Parisavtalet (räknar på ett mer fördelaktigt vis, klimatkompenserar eller dyl)
  • Vi energieffektiviserar

Den sista punkten ligger mig varmt om hjärtat. Jag kan inte annat än att bli mycket provocerad åt hur mycket vi egentligen eldar för kråkorna i Sverige. Jag sitter på en hel del data men om jag ska dra en parallell till mitt eget hushåll: Förra ägarna konsumerade 16 000kWh/år (2st äldre pensionärer). Sen jag och min fru flyttade in har vi haft en förbrukning som snittat på 12 000kWh/år. Det enda vi gjort är att vi sänkt temperaturen inomhus från 23-24 grader till 21 grader, sänkt elementet i hallen. Sen ska tilläggas att jag unnar mig dagliga 15-20 min duschar så det går att göra betydligt mer.
Kollar man då dessutom på ett större perspektiv, hur hela Sveriges elförbrukning fördelar sig hittade jag följande graf:

Vi sänkte vår elförbrukning med 25% utan några större uppoffringar. Hur många av de 75,3 TWh som bostäder och service står för går att effektivisera bort?

Fördelen med dessa höga energipriser är att nu finns det äntligen incitament för att göra något åt det resursslöseri som eldning för kråkorna faktiskt är.

Det går såklart inte att effektivisera sig ifrån den uppmålade expansionen, men det hade inte skadat ifall vi gjorde en ansträngning även där :wink:

9 gillningar

Detta kan vara mycket möjligt. I prognosen från Energiföretagen ges ett intervall mellan 240 TWh - 310 TWh vid år 2045. Jag är benägen att tro att vi kommer att hamna i den övre delen av spannet allt eftersom stora delar av industrin och fordonsflottan ska elektrifieras (därtill tillkommer batterifabriker, utökad kommunikation, serverhallar etc). Men självklart kan det bli lägre (eller även högre än så). Låt oss anta att vi hamnar i mitten av prognosen på 275 TWh - då saknar vi i dagsläget 109 TWh (Betänk att endast HYBRIT-projektet i så fall skulle kräva hälften av detta utrymme).

Jätteviktigt. Ju mer vi kan effektivisera desto bättre - men jag anser att detta inte får ta fokus från det underliggande problemet. Säg att vi kan effektivisera med 50% inom Bostäder, service m.m. posten (uppvärmning av byggnader och vatten) - då sparar vi in ca 37 TWh som vi inte behöver bygga ut.

Det är dock osannolikt att vi kan göra samma besparing för det kommande behovet - vi behöver inte elen till år 2045 för att värma våra hus och vårt vatten mer än vi redan gör (även om det självklart kan finnas andra effektiviseringsåtgärder).

Med denna, i mina ögon ganska optimistiska syn, på elbehov år 2045 och möjligheter till energieffektivisering så saknas fortfarande 72 TWh, dvs. vi skulle istället behöva bygga behöva bygga en Olkiluoto 3 reaktor vart fjärde år fram till år 2045 alternativt ca 1 vindkraftverk om dagen och därefter ersätta ca 1 vindkraftverk om dagen.

Effektivisering är jätteviktigt, det är en del av lösningen - men det räddar oss inte från det underliggande problemet.

7 gillningar