Ett annat perspektiv på Fyra-hinkar-principen... | Modellen skivad på ett annat sätt

Överlag gillar jag nivåtänket. Vi gillar att det blir bättre och det är sporrande att ta sig till nästa steg. Gamification.

Jag tycker du förutsätter att folk är på ett bra ställe ekonomiskt när de börjar. Jag tänker att det i första steget borde finnas något om att bli skuldfri från konsumtionslån och lära sig budgetera. Det är först när du kan leva på mindre än du tjänar som du kan börja förbättra din ekonomi.

Funderar också på detta med målsparande. För att inte hamna i skiten ekonomiskt och behöva låna till köp, semester och ny bil krävs en vana att löpande sparande till kommande mål. Det du kallar periodiserad konsumtion @janbolmeson. Det är något folk behöver lära sig.

När det gäller passivt/aktivt så håller jag med @JayR om att kärna/satelliter är en bättre lösning. Alla bör rekommenderas indexfonder som kärna, men sedan kan den som vill bygga på med sina egna val.

Ser fram emot slutprodukten!

4 gillningar

Förstår inte heller syftet riktigt. Vad gör man med informationen?

Något i stil med Money Guys “financial order of operations” fast efter svenska förhållanden.

Jag tror aldrig man blir färdiglärd, men jag har faktiskt sett det lite som att om man väljer bort lekhinken så har man dragit den största lärdomen av de alla…

4 gillningar

Kanske “fördjupning” är mer korrekt än “lära sig”.

1 gillning

Vilket implicerar att det är level up, och bättre än det passiva, medans vi vill framhäva det omvända.

2 gillningar

För mig handlar det om breddande snare än level up. Bara för att jag fördjupar mig inom musikteori så innebär inte det att min nya kunskap är bättre. Snarare ett ytterligare verktyg i mitt musicerande.

Samma sak kan appliceras inom mina andra två intressen: träningsfysiologi och historia.

“Allt antingen utvecklas eller avvecklas”

Det innebär inte att utveckling alltid är bättre. Ibland behöver man avveckla för att lämna plats åt något nytt att växa fram. Att förfina sin nästintill perfekta högersväng hjälper föga när vägen svänger åt vänster.

Jag ser detta som en metod, precis som många andra. Den kommer vara väldigt bra, helt ok och rätt dålig beroende på vem som ser den eller försöker tillämpa den. Frågan är bara vem som modellen är till för och i vilken situation den ska användas. Efter som att du inte har förmedlat vilket problem du vill att den ska lösa är det svårt att lämna någon specifik feedback.

Värdera @janbolmeson, verkligen värdera, värdet i den feedback du får i tråden med särskild hänsyn till vilka som skriver den och om det är dem, med deras kunskap, erfarenhet och intresse, som är din huvudsakling målgrupp.

Fundera också huruvida detta är något man skulle kunna köra en live-workshop kring. Tillsammans.

3 gillningar

True. True. :slightly_smiling_face:

Spännande idé. :slight_smile: Ska fundera på hur vi skulle kunna göra det tillsammans och vad jag vill med det. :slight_smile:

1 gillning

+1, eftersom att risken är stor att man förlorar pengar istället.

2 gillningar


Tycker om sundheten och enkelheten i Dave Ramseys 7baby steps speciellt dem tre första som jag tycker är helt bulletproof som börja så här råd.

4 gillningar

Byt ut steg 5 till sparande för barnens kontantinsats för bostad (eller skippa helt) då utbildning i Sverige finansieras via skattsedeln.

Yes, håller helt med. Möjligen att CSN-lån bör exkluderas från steg 2 i Sverige de räntan där är så låg och vi kan pausa det lånet om vi förlorar inkomst. Det amerikanska systemet för studielån är väldigt mycket mindre fördelaktigt för låntagare med höga räntesatser och privata långivare samt inga bidrag. Plus att de betalar för sina terminsavgifter, som är gratis hos oss.

Det jag gillar mest med Ramsey är hans fokus på välgörenhet. Det är något jag kan sakna i den svenska sparkontexten. För honom kommer det naturligt som evangelikal, men även som sekulär så tror jag det finns en poäng i att gåvor känns som ett väldigt meningsfullt mål för stort kapital.

2 gillningar

Försöker få ner min feed-back på ett begripligt sätt. Jag har lite svårt för att ta Amerikanska strukturer och sätta i svenska kontexter då det skiljer sig ganska mycket i förutsättningar. Jag tänker att både 4-hinkar och 7baby steps måste modifieras innan de kan nyttjas i en svensks ekonomi. Om vi utgår i från balansräknings tänket för företag och omsätter till privat personens ekonomi så ser jag det enligt nedan, (mina kommentarer inom parentes)

Nivå 1: Stabil grund

Jag tänker att man ser det nerifrån upp. Man börjar med att bygga en stabil grund. Den består av:

  • Humankapital vilket jag tänker är intjäningsförmågan helt oavhängt typen. - (Goodwill, patent, orderstock m.m. ganska svårt att ge ett värde mer bra att fundera kring. Tror bara det komplicerar när man tar med det i denna struktur. Jag skulle lyfta ut.)
  • Med jobb kommer pension - ( detta är ju illikvida finansiella tillgångar om det avser TJP och PPM m.m. Är det bara förmånsbestämt så är det ju framtida inkomster. Har du placeringar du styr själv så är ju strukturen och riskspridningen inom denna kategori viktig )
  • Första målet därefter är buffert - ( Motsvara bolagets kassa)
  • och sparande till boende. - ( Detta är ju ett periodiserande av utgifter. Här har man ju riktigt koll på sin sparhorisont.)
  • Parallellt med det bör man ha rimliga försäkringar efter sin situation - (Försäkringar är ju ingen tillgång utan en kostnad, tror det bara krånglar till modellen att ta med detta och gör den mindre grip bar för de som behöver en struktur mest.)

Typ, det här borde alla göra.

Nivå 2. Passivt sparande - ( Finansiella tillgångar )

Här fokuserar man på tillgångsallokering, då det ändå är tillgångsslaget som ger majoriteten av avkastning. Typ: en dålig 100 % aktier portfölj kommer över tid ge bättre avkastning än den bästa 50/50-portföljen. Här blir det fokus på sparande i indexfonder.

Det här är valfritt, men man borde göra det.

Nivå 3. Aktivt sparande ( Finansiella tillgångar)

Det här är den sista nivån som går ut på att man har något slags intresse för sparande, vill lära sig mer, vara aktiv och så vidare. Lite för den som har sparande, pengar och investeringar som intresse.

Det ger för mig den enkla uppdelningen.

Kassa
Buffertsparande
Målsparande - periodiseringar av kostnader ( Kontantinsats, Semester, Bil m.m.)

Finansiella tillgångar
Indexfonder, räntefonder, guld, aktier m.m. (Här tycker jag att inom denna post passar @JayR s modell med kärnportfölj och satellit investeringar bra)

Anläggningstillgångar
Boende, Sommarhus, Båtar och icke bruks bilar m.m. Man kan ju fundera på om konst, Vinsamlingar och onoterade aktier ingår här. (Dessa är lite svåra att omsätta och kommer i de flesta fall med en alternativkostnad. Kan dock vara bra för att öka sitt kassaflöde)

Låsta finansiella tillgångar
TJP, PPM ( Dessa tillgångar kommer du inte åt och kan alltså inte disponera. Här har du alltså relativt lätt att besluta din sparhorisont. När du har kommit till uttags fasen så måste detta vara strukturerat på ett sätt som medger olika spar horisonter inom kategorin. Inom denna kategori så funkar 3 el. 4 bucket portfolio bra men ha inte för låg risk för tidigt och även när du gått i pension så kan det finnas delar som du inte vill ta ut förens om 15-20 år och att då ligga i räntor är ju lite dumt)

Detta blir ju en modell med huvudkategorier och sedan riskfördelning inom resp. kategori. Tror den funkar bättre. Blir ju lite tydligt med uppdelning mellan närande och tärande tillgångar också.

4 gillningar

Wow, snyggt! Återkommer tar till mig era tankar och kommentarer. Supervärdefullt. Tack

2 gillningar

Jag tycker att det här tänket framstår som vettigt. Det jag främst saknar är att skilja mellan aktiva investeringar och “spekulation”. Enstaka aktier behöver inte vara regelrätt dåligt eller förknippat med överdriven risk. Däremot finns en hel del annat som är “empiriskt oklokt” att investera i. Det handlar då om sådant som tulpanlökar, ethereum, MNM och bingolotter. Det kan förstås vara svårt att peka ut exakt vilka tillgångar som är bra eller dåliga men några tumregler borde kunna ge vägledning.

2 gillningar

Jag skulle gärna se en liknande indelning gällande olika vägar att skapa eller öka intäkter. Det har ju tagits upp olika sådana saker i podden men utan att de “knytits ihop” på något samlat sätt. Jag tänker nu främst i termer av kassaflöde snarare än värdeökning.

1 gillning

Som någon skrev så liknar detta en balansräkning med alla tillgångar, men var är skulderna?

För att få överblick över sin ekonomi anser jag att man även borde få med skuldsidan så att den åskådliggörs.

Vi hade en diskussion om skulder och 4-hinkarsprincipen för två år sedan som kan vara ett inlägg i diskussionen om nytt perspektiv på Fyra-Hinkarsprincipen

@janbolmeson jag upplever en viss otydlighet i trådens rubrik vs det inledande inlägget. Är detta ett sätt att ersätta fyra-hinkar genom att “skiva” upplägget på ett annat sätt, eller är det ett försök att skapa en grafisk checklista för att visa på vad som är viktigast att ha koll på och därmed ett mer övergripande verktyg som håller ihop de andra?

Jag grupperar min feedback nedan efter dessa två för mig möjliga tolkningar.

Ersätta fyra-hinkar: Som ersättare för fyra-hinkar saknar jag grunden i den modellen, nämligen tidsaspekten. Vi säger alltid att tiden är vår vän i investeringar och att sparhorisont är det som avgör hur mycket risk man kan och bör ta. Att tänka i termer av omställningstid hjälper också vid beräkning av buffert för oväntade livshändelser. För min del var fyra-hinkar värdefull för att den fick mig att tänka på ekonomin i termer av tidshorisonter, vilket också öppnar för att se att del av tillgångarna behöver vara på bankkonto och andra kan vara på börsen.
Snarare än att ersätta fyra-hinkar tänker jag att den behöver kompletteras med en modell som visar flöden och olika typer av tillgångar (skulle även kunna innefatta humankapitalet) och skulder. Jag tänker att den modell med fyra kvadrater (i grundutförande som sedan kompletteras) som ni pratade om i något av avsnitten från november skulle fungera bra. Precis som fyra-hinkar får en att tänka tid skapar en sådan modell tankar kring flöden i ekonomin och vilka tillgångar som skapar intäkter respektive utgifter. Det blir en grov budget, utan alltför mycket detaljer.

Övergripande checklista: En sådan tror jag är bra. Det är alltid bra att ha en lista att checka av när man ger sig in på ett nytt område. Något av en snitslad led av saker att se över och känna sig nöjd när varje steg är avkryssat. Däremot tror jag att det skapar onödig komplexitet att göra den till en grafisk modell. En rak checklista funkar bättre tror jag.
Dessutom är jag tveksam till “nivån” Aktiv investering. Det ser jag inte alls som ett mål som alla behöver eller ens bör sträva emot. Passivt sparande anpassat till sparhorisont är det vi vet fungerar. Nu är jag väl lite partisk då jag är en av de som helt skippat lekhinken då jag inte har intresset, men jag tycker det vore rimligt att benämna det som “Investeringar som hobby, för den som då önskar”.

Sammanfattningsvis tror jag det viktigaste stödet är listor och modeller som får en att tänka på nya sätt. Jag tror inte att det går att sammanfoga i en enda modell utan behöver få vara olika verktyg som kompletterar varandra.

3 gillningar