Det är olika situationer. Men det är samma princip jag kommunicerar. (Gillar man inte termen princip så kan man tala om strategi för livet eller livsfilosofi eller något annat).
Så långt håller jag med. (Sedan kan nog någon autist invända att minsann inte alla i Sverige har det bättre än alla i samtliga andra länder).
Men jag tror vi förstår varandra här.
Något sådant har jag däremot inte uttryckt. Och det är inget jag håller med om.
Jag har t ex haft personer som kollegor som har haft div (invalidiserande) krämpor. Men dom har inte hållit på och jämra sig och beklaga sig över de. Utan jobbat på och varit på bra humör. (Vilket jag ser som en föredragen inställning).
Att man är “lycklig” över det man har hindrar inte att man strävar efter förbättring. Eller att man försöker hindra försämringar.
Exempel den som anser sig bo bra behöver ju inte ha den bästa tomten i landet för det. Och det hindrar inte att man försöker förbättra boendemiljön med renoveringar.
Och man kan även hindra försämringar genom att köpa grannhuset för att hindra att man får dåliga grannar.
Nog vore det väl eländigt ifall alla skulle gå omkring och vara förbittrade över att dom inte äger en lyxvilla i Djursholm.