Jag blev inspirerad av ett inlägg från @koda_hemma:
I april i så klubbade EU igenom ett direktiv som innebär att alla medlemsländer senast 2026 måste implementera lagar för ökad lönetransparens, bl.a. följande:
Hur ser ni på denna lag? Kommer det att påverka arbetsmarknaden och lönesättningen i Sverige positivt eller negativt?
Själv är jag tvådelad till det här. Mer transparens borde leda till en effektivare marknad - högre lön till kompetenta och lägre lön till latmaskar. Dock så tror jag det kommer att bli en svår omställning när svensk kultur av jämlikhet (platta organisationer, konsensus, alla har samma titel) behöver slås ihop med en fullt transparent marknadsekonomi där lön sätts utifrån hur mycket värde man genererar för företaget. Tidigare så har man utåt kunnat låta en grupp anställda ha samma titel på pappret, men i privata lönesamtal belönat högpresterande.
Det borde rimligtvis leda till fler hierarkier på arbetsplatser, där man tvingas skapa nya titlar och befordra högpresterande individer för att på pappret kunna rättfärdiga deras högre lön. I längden kanske detta gör att vi svenskar tappar vår konkurrenskraftiga företagskultur som det ofta pratas om: jämnlikhet, hög tillit, öppnare kommunikation, fokus på målet istället för att klättra till nästa pinne.
Att ha ett lönespann i annonserna vore inte så stor sak. De spannen finns ju redan idag. Om du ringer till den fackliga representanten kan du får reda på det ganska enkelt. Sedan har ju inte alla arbetsplatser fackliga representanter.
I slutänden sätts ju lönen baserat på den sökandes löneanspråk, kvalifikationer och förhandlingsförmåga. Det lär inget kunna ändra på.
Det som jag ser som fördelar för egen del vore främst: på
Att ”underbetalda” jobb skulle få svårare att locka sökanden. Jag har flera gånger stött på annonser, oftast via rekryteringsföretag, där ”kravlistan” lätt skulle motivera 50 tkr men där de tänkt sig att betala typ 35 tkr. Det känns inte så seriöst men är tyvärr inte ovanligt.
Att arbetsplatser som saknar kollektivavtal skulle vara tvungna att redovisa det öppet. Jag har träffat en hel del utlandsfödda personer som inte alls förstått varför kollektivavtal är relevant. De kan ha jobbat flera år på något B-företag utan att själva förstå att de missat något. Det känns inte riktigt juste.
Jag är lite svagt autistisk och uppskattar att lönekriterierna måste skrivas upp, det blir lättare att tolka då. Jag hoppas att det leder till att färre personer försöka åka snålskjuts på andras arbete.
Det blir lite mer protestantisk skamkultur och hårt arbete, två viktiga komponenter som byggde upp den skandinaviska arbetsmoralen långt innan det fanns arbetarrörelse, allmän rösträtt eller välfärdsstat.
Syftet är att gynna kvinnor, men blir det verkligen rättvist så blir det rättvist för alla.
Lönesamtalen går förhoppningsvis lite bättre när det blir lättare att se vad andra arbetsgivare erbjuder.
Historiskt så kan man tillägga att fram till 1970-talet så var det fortfarande vanligt att ange lön i platsannonser i Sverige. Efter att man slutade med det, så har löneutvecklingen varit sämre i Sverige.
Jag tror inte det kommer påverka nämnvärt mer än möjligen att övriga Sverige kan komma ikapp Stockholms lönenivåer.
Min fackklubb skickar ut denna info redan idag till alla medlemmar men fåtal av mina kollegor läser eller använder sig av infon, svårt att se hur det kommer förändras mer än att även icke fack medlemmar får samma info.
Bland annat, Ens prestation kan potentiellt få mindre påverkan på ens lön när andra egenskaper får högre vikt.
For Sweden, this may negatively affect the tradition of decentralised wage formation, especially for businesses that provide individual pay based on assessments of employee performance. According to the Directive, certain objective and gender-neutral criteria are to be used to evaluate jobs or positions. These are to be evaluated and compared, and any objectively unexplained pay differences are to be addressed by the employers or in court.
Jag har gått från anställd till egenföretagare och en stor skillnad som jag märkt och uppskattat är att arvodet för IT-uppdraget (motsvarande ”lönen”) i många fall redan står i annonsen. Detta innebär att det sparar tid för samtliga parter om den inte ligger på en nivå som man förväntar sig.
Jag kan föreställa mig att detta nya EU-direktiv skulle ha en liknande effekt på vanliga anställningar. Om det sedan är bra eller dåligt är svårt att svara på men det lär definitivt bli mer rättvist än vad det är idag.
De som är duktiga på att löneförhandla kommer helt enkelt få lägga sin energi på de årliga lönesamtalen istället för på ingångslönen.
+1, på tiden jag var anställd hoppade genom ringarna under rekryteringsprocesser ett par gånger bara för att ha svårt att hålla mig för skratt och besviken gå därifrån när lönediskussionen till slut kom. Sånt slöseri med folks tid helt i onödan. När man efter att ha bränt sig ett par gånger och började fråga i börja så var det ett himla hemlighetsmakeri och det ”kan vi diskutera SEN” vi betalar marknadsmässig lön (yeah, right)
För mig låter det här som enbart positivt. Det går att sätta individuell lön idag och det kommer gå efter att lönens intervall står i jobbannonsen. Ser bara rädsla för förändring och ovilja att faktiskt fronta med vilket lönespann man har publikt.
Tror inte det handlar om att skriva ut själva siffran i annonsen som är problemet, alla företag har redan ett internt löneintervall för tjänster de lägger ut. Problemet blir att man nu måste ha en formell struktur uppsatt för att motivera alla individuella löneskillnader, som håller i en domstol.
Det är klart att det går att ta fram, och man önskar såklart att alla redan hade det, men det är svårt och tidskrävande, kanske t.o.m kommer att behövas hjälp från jurister för att navigera alla legala fallgropar.
På samma sätt som GDPR som har varit jättebra på många sätt så har den också inneburit enorma kostnader att implementera.
Det har länge funnits krav på årliga lönekartläggningar som dokumenterar orsaker till löneskillnader. Men eftersom den inte behöver visas för de anställda eller myndigheter, så har den lagen inte fått någon nämnvärd effekt.
Så är det säkert. De är allmänt nojiga över all typ av EU-reglering som skulle kunna påverka förhandlingsutrymmet gällande kollektivavtalen. Om arbetsgivarna hypotetiskt i framtiden skulle ha intresse av en viss förändring kan den ju användas som förhandlingspjäs för att få igenom fördelar av något helt annat slag. Det gäller även om förändringen i grunden är helt neutral för arbetstagarsidan. Det här med förhandlingar om alla sorters teknikaliteter är LO:s hemmaplan.
Det finns lagkrav sedan länge om det du skriver. Det vet både arbetsgivar- och fackliga organisationer väl till. Varför jag ser enbart positivt på den här förändringen. Att LO tycker den är dum förstår jag, men i det @Thomas86 klistrade in ser jag inga argument mer än ”det är fel”.
