Har svårt att se att man får försörjningsstöd vid sidan av a-kassan, men även i det fallet är det inte arbetsförmedlingen som “kräver att man säljer sina hästar”. Försörjningsstöd går via kommunen och precis som du skriver så krävs det oftast att man har uttömt alla möjligheter till att försörja sig själv på andra sätt.
3 gillningar
I din ålder kunde inte vi spara mycket heller.
Nyköpt hus, två barn, lägre lön än vad ni har.
Vi koncentrerade oss på att gå runt. Men med tiden växte marginalerna och efter ca 40 när allt var fixat, betalt och funkade… ja då växte det allt snabbare… och nu i ca 50 går det som tåget.
Jag har själv bolån på 3M (som jag skulle kunna lösa). men det kostar ju bara 5000 i månaden. Amorterar du så är det ett sparande och inte en kostnad. Kan ni inte lägga amorteringen på ett annat sparande om ni inte tror huset är en bra investering?
Som du själv skriver så stämmer nog inte den bilden.
Ni har en del lyxsaker i förhållande till er inkomst, det är inte orimligt men om ni vill spara mer så finns det ju uppenbarligen saker ni skulle kunna prioritera bort, om det känns viktigt att spara mer än 5000kr.
Förmodligen klumpar du ihop vad alla andra gör och tänker att alla åker till fjällen, Grekland, har senaste mobilen, fetaste bilen, huset etc. men sanningen är att de flesta väljer några av dessa saker och inte har råd med allt.
Finansieringskällorna skiljer sig men det kan såklart bero på varierande lön men även arv, lån, försäkringspengar etc.
Dessutom har många ett obefintligt eller väldigt litet finansiellt sparande och konsumerar upp hela inkomsten.
De flesta tycker medvetet eller omedvetet att det är viktigare att se rik ut än att faktiskt vara rik, och det förstnämnda motarbetar ironiskt nog det sistnämnda.
15 gillningar
Många påstår sig spara x summa varje månad, men när man ens skrapar lite på ytan med följdfrågor visar det sig att det där ambitiösa sparandet antingen är nytillkommet (dvs. ingen uthållighet) eller i själva verket är pengar som flyttas till något som kallas sparande men likförbannat konsumeras upp inom ett år. Ofta försvaras detta med fraser som ”man lever bara en gång” etc.
Samma med gymmande, bra kosthållning osv. Många kan prata eller ge sken av via sociala medier att de är extremt disciplinerade och välinsatta inom detta. Men om de ens gjorde 25% av snacket skulle deras kroppar inte se ut som de gjorde.
Självklart finns det personer som är disciplinerade inom några områden, men sällan alla de orerar om. Vi har dessutom olika livssituationer och föds med olika kort på handen. Tur är också något som påverkar allt från partner (som i sin tur påverkar livet inom många områden) till investeringar. Att som småbarnsförälder jämföra sig med ex. ett DINK-par är helt meningslöst, de kör livet på enklaste svårighetsgraden.
Det enda man kan göra egentligen är att spela korten man har så bra som möjligt och jämföra sin situation med den man själv hade för x antal år sedan. Att inte använda sociala medier kan nog vara en hjälp för många.
17 gillningar
Den kan man leasa för 5k månad.
Och man sitter i en lägenhet som kostar hälften av ditt hus
Fast är inte det en lyx att skaffa barn också? De bidrar ju inte med något rent ekonomiskt, bara utgifter.
Vi som äger djur ser våra djur som familjemedlemmar.
10 gillningar
Barn är helt nödvändigt om inte ens gener och i förlängningen hela mänskligheten ska utraderas. Det hamnar absolut längst ner i behovstrappan, och är därmed så långt ifrån lyx man bara kan komma.
1 gillning
Jo så kan man ju också se det, men jag hoppas för de barnens skull att de föräldrarna inte enbart såg sina barn som genkopior och som en samhällstjänst.
Faktiskt är det hög status inom vissa kretsar att ha fler än två barn (jag menar inte de grupper som förbjuder abort). Många höga chefer har fler än två barn.
2 gillningar
Eftersom man aldrig köper barn i den mer etiskt och moraliskt utvecklade delen av världen, så är djur aldrig i något avseende jämförbart med barn i t.ex. vårt land.
3 gillningar
Tror det är extremt få som ser sina barn som detta, utan det är något djupt rotat och en självklar del av livet att bilda familj om man har möjlighet.
I min bok är det skevt att skaffa många barn för någon form av ”status”. Det är helt enkelt trevligt med många barn och att växa upp i en familj med många syskon. Men om det är vad som behövs för att få bukt på de katastrofala födelsetalen så fine.
Självklart och djup rotat… eller inte, om det är så som du säger skulle vi ju inte ha låga födelsetal i hela västvärlden.
Det är dessutom de länder vars familjer är fattiga som skaffar flest barn. De har väldigt små möjligheter (om du menar försörjning) medan i västvärlden har de flesta inga ekonomiska hinder om man verkligen vill ha barn.
Det beror väl på hur befolkningssituationen ser ut?
+8 miljarder människor och fler på väg gör att jag inte känner mig så orolig över mänsklighetens utradering p.g.a. brist på människor.
Möjligen p.g.a. överbefolkning, resursbrist, habitatförstöring m.m. i så fall.
4 gillningar
Så tänkte man från 1960-talet fram tills någon gång på 2010-talet när man kom på ”oops, fortsätter utvecklingen som den gör nu blir problemet det omvända” samt att det kan få verkligen katastrofala följder. Nu pratar t.o.m. Sveriges statsminister om problemet.
5 gillningar
En fundering, har TS barn? 
Hela mänskligheten kommer att utraderas en vacker dag oavsett om vi som enskilda får barn eller ej.
4 gillningar
Nu har jag inte jobbat med ekonomiskt bistånd på 25 år men jag tror nog inte att grunden har förändrats inom området. På den tiden var det inte alls ovanligt att man hade så låg A-kassa, i förhållande till sin livssituation, att man var berättigad till bistånd. Vi hade även några ensamstående mammor som jobbade heltid men som löpande fick bistånd varje månad. Fanns ingen annan problematik än att de fick dra hela lasset själva och månaden gick inte ihop, oavsett hur många extrapass de kunde få. Det är som Jan brukar säga i podden, att många gånger är helt enkelt problemet att man har för låg inkomst (vilket jag dock inte tycker verka stämma in på TS, som kanske behöver se på sin situation med en smula ödmjukhet. Med en halvtidssjukskrivning kan de sitta i en villa med pool, en massa djur och ändå ett hyfsat sparande. Inget jag tycker verkar tyda på att de lever i ett land på dekis direkt).
Grunden för att vara berättigad till ekonomiskt bistånd är ju att alla andra tillgångar är uttömda. Allt icke nödvändigt ska avyttras. Och finns det då en häst med något som helst form av värde så är det naturligtvis det samma med den. Man tittar alltså på den som en tillgång, inte att den kostar pengar i sig att ha, för det är den enskildes val att göra vad man väljer att lägga pengar på. Så hade någon haft en söndermedicinerad gammal trasig travhäst, som inte ens gav något slaktvärde, så hade jag låtit den få passera. Om man väljer att lägga pengarna på mat till sig själv eller havre till hästen var inte min sak att tycka i på min sida om skrivbordet.
Och helt riktigt, Arbetsförmedlingen har inget med hästar att göra. Det är Socialtjänsten som kan ställa dessa krav.
6 gillningar
Tack för att du ger oss inblick i den delen av samhället.
Den situation jag skrev om var just för ca 20år sedan, och jag har som tur var aldrig behövt ansöka om bidrag så jag har ingen kunskap om hur det funkar.
En fråga är om man tar hänsyn till omkostnader utöver det allra nödvändigaste när man bestämmer beloppet som ska ges? Får man så att man kan köpa mat till hunden också, eller bara så att människorna får mat (och husrum)?
Man kan med säkerhet säga att individen kommer utraderas inte bara en vacker dag, utan även i relativ närtid. Så då kan man med din logik även dra slutsatsen att individens grundläggande behov som mat etc. är lyx om man anser att barn är detta.
Jag tänker mer reality check i form av att generna inte kommer att leva vidare för evigt, goda intentioner till trots. Folk är alltså fria att välja själva om de önskar barn eller ej.
2 gillningar