Jag har sparat i ett par år men det känns som att de senaste ~2 åren har varit otroligt svåra och jag har behövt sälja fonder för att kunna gå runt. Tidigare bodde jag i hus och kunde spara ca 20kkr varje månad och ändå leva gott.
Sen två år tillbaka jobbar tjejen 50% och är sjukskriven på 50%. Jag jobbar heltid på 100%. Vi bor i ett medelstort hus en bit ut på landet och har ett lån på strax över 3 MSEK. Jag tjänar bra tycker jag för min ålder (mellan 30 och 40) och tillsammans med min tjej drar vi in i runda slängar 60kkr efter skatt varje månad. Jag tänker spontant att det är mer än vad de flesta plockar ut.
Trots det har vi haft stora utgifter, mestadels från huslånet som vi tog för 2 år sedan (precis innan sjukskrivningen). Huset har kostat runt 30kkr (vissa månader mer) om man räknar in allt och då är det mest elen som varit väldigt dyr under perioder.
Numera klarar vi oss fint då vi gör en budget som vi har blivit bättre på att hålla men pga stora utgifter i form av operationer av djur och värmepumpar som gått sönder och liknande måsten har jag behövt nalla på mitt sparkapital under en längre tid.
Alla prishöjningar har ju inte gjort saker enklare. Har aldrig någonsin behövt kolla på matpriser i butikerna men numera så tänker vi ofta på att köpa lite billigare mat för att hålla nere matkostnaden inom ramen för vår budget.
Det jag vill fråga om är hur gör folk? Det känns som att alla åker runt med senaste volvos för mer än en halv mille, äter ute flera gånger i veckan och inte har några större problem trots stora villor och andra omkostnader medans jag och min fästmö tvingas tänka hela tiden på att hålla ner utgifterna.
Förmodligen är det väl en falsk bild jag har över hur folk lever, men jag ser ganska mörkt på Sveriges utveckling och EUs utveckling rent ekonomiskt men även generellt. Det känns som att mycket är i ett sorts förfall och ingen verkar bry sig eller göra något åt det.
Idag sparar vi tillsammans ca 5000kr varje månad till ISK men det känns som att vi skulle behöva åtminstonde dubbla detta för att ha ett värdigt sparande men detta är inget vi idag klarar av. Man blir lite less på samhället överlag när man jobbar och jobbar men knappt kan leva ett svenssonliv.
Jag vet egentligen inte vad jag ville säga med min rant, men det är väl mer en diskussion över vad egentligen är ett normalt sparande och hur andras livserfarenheter är, speciellt folk i runt i min ålder.
Spontant tänker jag att det du beskriver är det läge som gäller många i din generation. Ni har ett förhållandevis stort lån som drar ner ekonomin. Samtidigt är det sannolikt svårt att undvika om man inte vill bo i hyresrätt.
Jag kan inte svara på hur “alla” lever men sannolikt har många minskat på sitt sparande, i den mån de haft något. Sedan har olika grupper stora skillnader i inkomstnivå och det ger ju i sig olika förutsättningar.
Jag tror inte att hög inkomst nödvändigtvis betyder “gott om pengar i vardagen”. Många har höga inkomster där huvuddelen bara rinner iväg i löpande kostnad för bostad, bil, barn, resor och annan konsumtion. Andra har lägre inkomster men betydligt bättre kontroll över sin ekonomi. Jag hör själv till denna kategori. Jag är dock äldre än du och har därför haft det något lättare med bostadskarriären.
Det är i ett historiskt perspektiv ganska speciellt att kunna spara 20 tusen per månad för en vanlig svensson. Senaste 20-25 åren har ju både folks löner och bostadsvärden ökat rejält. Jag vet inte var i landet du bor men många har antingen gjort bostadskarriär, har höga löner, fått arv eller har en lånedriven ekonomi. Att båda parter i en relation heltidsarbetar är ju ofta en förutsättning för en mer utsvävande livsstil.
Ps. Med din titel “hackare” borde det gå att få loss smulor på mer eller mindre lagliga sätt
Jag räknas in till landets låginkomsttagare. Men är i det stora hela rätt nöjd med mitt liv, hade gärna haft mindre ont och högre inkomst såklart.
Men jag har en mysig och stor hyresetta i ett trevligt område, lägger cirka 50% av min inkomst på mitt boende, inklusive min lilla kolonilott.
För mig går det ihop för att jag inte har djur, ingen bil, inga lån, inga dyra hobbies utöver min kolonilott och har en rimlig nivå på mitt långsiktiga sparande, 10%.
Köper mat på rea, räknar på portionskostnad, har bara absolut nödvändiga abonnemang och så vidare.
Stora nyckeln till nöjdhet för mig är att bara jämföra mig med mitt tidigare jag. Inte med sociala mediers illusioner, mycket yta och troligen stora privatlån.
Följ bara de som inspirerar och som ger glädje och energi.
Sen, vad sparar ni till?
5000kr per månad låter toppen med tanke på ert nyare bolån och att ni har sänkt inkomst just nu.
Inte till något speciellt, utan mest för framtiden. Mitt mål är att starta eget inom en snar framtid så egentligen jobbar jag mer än 100% om man räknar in timmarna jag lägger på det som ska bli ett bolag.
Vi har många djur och bor i en medelstor villa. Dock bor vi långt bort från en storstad och tom en bit ifrån en liten stad på ca 10k invånare. Men vi har kanske lyxsaker som pool och bastu som gör så att vi måste ha högre ampere in till huset som drar upp elkostnaden något.
Jag jämför med mitt tidigare jag, för bara några år sedan så hade jag mindre lån och det är väl där problemet ligger att vi måste ha ett stort lån för att kunna bo i villa. Att bo i lgh är dock inte så mycket billigare när man räknar på det imo, det är väl mest elen man spar in på.
Men vi har också bara nödvändiga abonnemang och spar in där det är möjligt. Just abonnemang är något vi har så lite av som vi bara kan.
Men jag hade även mindre lön, även om den fortfarande var helt ok till bra.
Svenskarna har rekordstora lån (dock inte så konstigt med tanke på bostadspriser), men allt fler som lånar för julklappar, solresa och sen vinterresa.
Kan ni spara 5k/månad nu så lär ni kunna spara 10k/månad om 15-20år när lånet är nedamorterat och kidsen självgående.
Men jag känner igen mycket av det du beskriver. En del i samma ålder bor dock i städer där huslånet kan stanna vi 1-2Mkr och de klarar sig med en bil. Jätteskillnad mot 2 bilar och 4Mkr bolån. Dock har du antagligen en bostad värd ganska mycket den dagen det är dags att lämna över ett arv i gengäld. Ser ni bara till att jobba ihop en normal pension spara 5k per månad i 15år = ca 1Mkr där, sen 10k/månad i 15år ca 2Mkr. Då har ni 3 Mkr troligtvis mycket mer pga ränta på räntaeffekter. Lägg till det ett eget kapital i boendet på kanske 3Mkr. Skulle tippa att ni är goda för 6-10Mkr på att ni bara gör det ni gör.
Sen börjar det nog komma en hel del arv nedåt från äldre generationerna som gjort ovan resa. Kommer det in 2 Mkr i arv är det inte så svårt att kyla ner bolånet med 1 mille, köpa en bil för 600k och resa/lyxkonsumera 400k över några år.
Så försök se det över ett längre spann än just där du står idag, även om det är jättesvårt att göra. Det är ju i vardagen man lever.
Även om tjejen inte jobbar 100% så får hon sjuklön på 50% och lönen nu är inte så mycket lägre än vad hon hade innan sjukskrivningen.
Haha, man kan säga att planen är att starta ett legalt bolag och tjäna lagliga, skattade pengar på min verksamhet Att tjäna olagliga pengar är nog både svårare och mer riskabelt än vad många tror.
Tycker 5000kr/månad är bra jobbat efter förutsättningarna.
Har ni plats i något uthus att hyra ut som vinterförvaring av fordon? I såna fall kan ni ju lägga det rakt in på sparandet också.
Det borde inte vara några större problem att få ihop en budget med 25000 kvar efter boende och investerande. Jag tycker personligen det är för mycket att lägga på boende med era inkomster (framförallt om det tvingar fram ägande av bil eller extra bil) men det är ju egentligen inga problem för er att råd med det om det är en prioritering för er. Titta ordenligt på era övriga utgifter och utmana verkligen idén av vad som är nödvändigt och utvärdera om vissa saker verkligen ger värde i livet.
Jag tycker spontant att det låter som väldigt mycket att lägga över hälften av inkomsten efter skatt på boendet - men det är ju såklart en prioritering/val att göra.
Uppfattar att många människor lever ur hand i mun. Dvs när inkomsten går upp gör även livsstilen det. Det tänker jag förklarar alla runt omkring mig (grannar etc) med dyrare bil än undertecknad tex. Det verkar tex blivit helt normaliserat att lägga mer än en årslön på en ny bil i och med intåget av elbilar.
Forumet här är inte direkt representativt för svensken i stort (tror jag). Folk som hänger här är mer intresserade av sparande än folk i gemen. Tycker det låter riktigt bra att ni trots stora utgifter och sjukdom ändå bibehållit ett regelbundet sparande. Sen hade jag personligen inte prioriterat boendet på samma sätt - men jag prioriterar inte å andra sidan resande på ett sätt som för de alla flesta andra skulle framstå som vansinnigt.
Ni verkar ha ganska nära vad ett par som arbetar heltid har i medianlön i Sverige.
Era huskostnader låter mycket höga . Inte vanligt att lägga 50% av nettot på boende?.
Gissar att en del är amortering vilket är att se som sparande det också.
Pool är jag ingen expert på men innan värmepumpar började användas för att värma dom var dom dyra att värma. Man pratade då om tusenlappar per månad.
Vi har också bastu men vi kör den kanske 6 ggr per år i några timmar.
Vi bor två i ett 70talshus på 150 kvadrat + ett rejält garage i mellansverige och värmer i huvudsak med en luft luft värmepump. Vi gjorde av med 2,5ggr mer el när vi var 4 personer och huset var " original" och vi tyckte el var billigt (länge sedan). Nu ligger vi på 12.000 kWh per år, Många olika åtgärder (och även skillnader mot att ha tonåringar hemma). vi kör 22C inne.
Om du får igång ett AB på som går hyfsat kan ni få det klart bättre med rimlig beskattning OCH inte minst ta er upp över basnivån pension mm som 65% av alla numera med behövs prövade tillägg mm. Alternativt dra ner på arbete tidigare än vid säg 68…
Den utdelning man kan få ut varje år med rimlig beskattning gör en hel del nytta om man redan kunnat ta ut lön upp till statsskattegränsen.
Vilket är jättebra, sett till genomsnittet i Sverige. Lägg också till ett fint liv med hus, som ni kan få pengar för om ni säljer. Nu vet jag inte er ålder, men har ni 0 sparat och sparar 5000/månad i 20 år, blir det 2,5 mkr om 20 år, om vi tar hänsyn till en snittavkastning på 7%/år.
Jag förstår känslan, jag tjänar 3 ggr så mycket nu mot när jag var i 20-års åldern. Men är fattigare ål någonsin, känns det som. Men korrelerar väldigt väl med utgifter och dyrt boende, 3 barn och bor i Stockholm. Det bästa man kan göra åt sina utgifter är att inte ha så dyrt boende. Vilket kan bli svårt om man är många i sin familj. Har varit en svår tid nu men tror också man ibland uppfattar det som att alla andra har råd.
Jaa Och sen så är det ju så också att när man är nöjd med sitt liv så handlar det ju inte om yttre faktorer. Det är dom där små sakerna och stunderna som gör att livet ibland får kännas extra mysigt och härligt, och dom kostar ju oftast ingenting eller iaf oftast inte så mycket. Åtminstone kan man uppnå känslan av att känna sig mycket tillfreds utan att behöva köpa något alls (kanske lite choklad och konfektyr ibland då)
Små marginaler. Känslig för förändringar i elförbrukning. Osäkra utgifter.
För mig låter det som att ni skulle titta på bunden ränta och bundet elpris (om ni inte redan har gjort det). Det skulle minska en del av osäkerheten i era utgifter.
Kan (och kommer troligen att) kosta något mer än rörligt, men i er situation kan det vara värt att minska risken för utgiftschock.
Känner igen mig i det du skriver. Kalkylen efter fasta utgifter ser bra ut men bor man i hus och har barn försvinner pengarna snabbare än vad man tror…
Och sen så är det ju så också att när man är nöjd med sitt liv så handlar det ju inte om yttre faktorer. Det är dom där små sakerna och stunderna som gör att livet ibland får kännas extra mysigt och härligt, och dom kostar ju oftast ingenting eller iaf oftast inte så mycket. Åtminstone kan man uppnå känslan av att känna sig mycket tillfreds utan att behöva köpa något alls (kanske lite choklad och konfektyr ibland då) 
