För mig är det helt ointressant vem som gjort forskningen, den har inte större värde för att det är en Nobelpristagare som har gjort den. Det jag vill kunna se, om man hänvisar till forskning, är endast att det man hävdar stöds av forskningen faktiskt gör det i det aktuella fallet. Kan man inte någorlunda enkelt visa detta så kan man skippa referensen till forskning helt. Kanske kan indexfonder rekommenderas av helt andra skäl än forskningen exempelvis.
1 gillning
Jag själv tycker att du oftast håller det på en riktigt bra nivå. Det går tyvärr inte att vakta tungan konstant och se över sitt ordval till perfektion, åtminstone inte annat än i skrift. Förr eller senare säger man “forskningen säger…” när man borde säga “finns forskning XX & YY som tyder på att…”
Vi kan inte hålla varandra till samma standard som en forskningsartikel 
Sen tycker jag att det roligaste och mer lärorika är när man blandar studier och “eget resonemang”, speciellt inom finans & ekonomi som inte är klassiska, hårda vetenskaper. Marknaden är trots allt en lärande organism, så historiken är endast en fingervisningen men kommer aldrig säga vad som händer i framtiden.
Om vi går från missar i hur man uttrycker sig till rena tankevurpor á “Logical Fallacies” och argumentationsfel… Det är svårt. Alla trillar vi dit. När jag själv gör det så kommer jag oftast på det i samma sekund jag kläcker ur mig felaktigheten 
Bara att rätta sig om man kommer på det, annars kommer troligen forumet rätta åt en 
6 gillningar
Absolut, det tycker jag också. Men det är extra viktigt då att man inte blandar ihop det så att man inte tydligt kan se vad som är just råa forskningsdata från en rapport och vad som är egna tolkningar/slutsatser.
Här är några iaktagelser om hur forskning ofta används. Obs inte direkt av Jan. Men de är något att ha i åtanke.
Det första jag tänker på är att man drar slutsatser som inte stöds av den faktiska forskningen. Värst är det när man uppenbart medvetet bortser från statistik för att kunna dra slutsatsen. För det undergräver förtroendet för kommande argument som mycket väl kan va sanna.
Tex säger forskning att en majoritet av befolkningen i västvärlden lägger på sig vikt över tid. Man kan då dra slutsatsen att det är väldigt svårt att veta vad man borde äta. Men den enorma information som pumpas ut om onyttigheten i stora mängder fett och socker, och en titt på statistiken om det genomsnittliga matintaget säger att problemet med hög sannolikhet är att folk prioriterar att det ska va gott hellre än nyttigt. Inte att det är för komplicerat. Om man vet att det finns data som gör slutsatsen minder tillförlitlig bör man påtala det. Att ignorera statistik om folks kosthållning blir inte trovärdigt.
Eller när man använder forskning som säger att proffsen underpresterar mot index och forskning som säger att småinvesteraren underpresterar mot index. Och därmed dra slutsatsen att det måste va nästan omöjligt att överprestera. Utan att bry sig om att index är ett medel och att överpresterationen måste va lika stor som underprestationen mot index. Att ignorera alla på övre halvan av kalkylen blir inte trovärdigt.
När man använder nuvarende forskning som anledning till att inte utforska mer. Tex. Eftersom forskningen säger att de flesta lägger på sig vikt över tid. Och nuvarande forskning säger att de flesta dieterna inte fungerar mot övervikt i långaloppet ska vi inte utforksa vad de som håller vikten äter och försöka lära oss av det.
När man tror att allt forskningen inte har bevisat inte kan va sant. Det måste va ren slump och bör därför inte utforskas. Tex. Eftersom forskningen visar att få kör fortare än trafikrytmen och forskningen inte kan utläsa vilka trafikrörelser som kommer att ske måste det va helt slumpmässigt vilken fil som kör fortast och vilka som råkar hamna i vilken fil vid vid vilket kors. Att försöka färstå trafikrytmen är meningslöst. De som säger sig se att vissa filer går fortare på vissa ställen, och att bilister beters sig på återkommande igenkännbara vis när det börjar stocka ihop sig eller lätta upp inbillar sig. För om ingen forskning stödjer det kan det inte va sant.
Precis som med kosten ovan kan den låga andelen som slår index tex bero på att en stor andel prioriterar trygghet framför att slå index. En anan del prioriterar att det ska va spännande och ha en liten chans att mångdubblas framför att slå index över tid.
Eftersom den genomsnittliga småspararen inte försöker slå index blir statistik på hur bra de lyckas med något de inte försöker gör helt oanvändbar för att säga hur svårt det är för de som försöker.
Vill man tex veta om det är lätt eller svårt att slå index behöver man forskning på småinvesterare som verkligen försöker. Och det är svårt att göra då statistiken inte säger vilka intentioner investerarna har. Det man skulle kunna studera är de som faktiskt slår index över tid. Hur många bolag har de? Hur många affärer gör de? Man skulle också kunna göra en undersökning där småinvesterare som kan uppvisa att de slagit index över en viss tid fick svara på frågor om hur mycket tid del lägger osv. Men någon sådan forskning har jag inte sett. Vore intressant om ni kunde presentera något sånt.
När man använder forskning på en grupp som bevis för hur det är för en annan.
Om man vill veta ifall det är svårt att köra fortare än trafikrytmen genom en stad kan man tro att yrkesförare har alla fördelar. De kör ju jämt. Har hjälp av logistiker, ruttplanerare, navigationsystem och allt. Men en forskning som säger att nästan inga lastbilschauförer kör fortare än trafikrytmen, även om de jobbar på Fedex som lovar att ha snabba leveranser är inte aplicerbar på mig som motorcyklist. Yrkeschauförerna har större fordon som gör filbyten svårare och långsammare, de har rutter de måste följa även om trafikrytmen skulle va snabbare en annan väg osv. Det gäller även fondförvaltare. Använder man forskningen på yrkesverksamma bör man påtala att den inte är rakt av applicerbar på privatpersoner. Att ignorera skillnaden är inte trovärdigt.
Och sen hur man hanterar när någon påpekar en brist i tolkningen likt ovan. Det bör leda till en vetenskaplig diskussion om man verkligen kan dra dessa slutsatser eller inte.
Svaret bör inte va anekdoter om att jag testat alla dieter och ingen hjälpte alltså måste det va svårt att veta vad som är bra mat. Jag har hoppat på så många snabba motorcyklar och alltid krachat så det måste va omöjligt att ta sig igenom stan fortare än bussen, inte ens lastbilschauförerna lyckas ju. Just såna här anekdoter ger en bias att bara ta till sig forskning som stödjer slutsatsen och diskvallificera allt annat.
Ett annat fenomen är the moving goal post. Alltså att man ändrar kriterierna för vad man godkänner efter om det stödjer eller motsäger en. I en artikel som stödjer en letar man efter om det kan finnas trovärdighet nog att ta upp och ignorerar motsägande detaljer. medans man i annan forskning letar detaljer att diskvalificera på. En vanlig vandrande målstolpe är måttet på “över tid”. Hur lång tid behöver man slå index för att det ska räknas? Är det 10 år, 50? Säger man 10 kommer Kavastu på tal. Då flyttas målstolpen för han har bara varit framgångsrik de sista 10 så det räcker inte. Då säger man Buffet. Men då flyttas målstolpen igen för han har ju inte slagit index sista 10. Det är andra tider nu med nätmäkleri och datorisering. Så vi ska bara kolla på de senare åren… Som Kavastu varit bra.
Hur det ser ut med forskningen har jag dålig koll på tyvärr. Men om man vill säga att forskningen visar något över tid bör man ha fastställv om det gäller 100, 50 år, eller under nuvarende marknadsförhållanden innan man börjar granska rapporterna så man inte sorterar efter eget bias.
Obs. Detta är ett inlägg om hur man kan missanvända vetenskap, så att man förhoppningsvis kan undvika det. Inget av detta betyder att jag tycker alla bör försöka slå index, köra fort genom stan eller äta supernyttigt. Väldigt många gör rätt i att äga index, åka buss och äta precis vad de vill. Det betyder inte heller att jag tycker Jan gör ett dåligt jobb. Tvärt om. Uppskattar RT väldigt mycket.
5 gillningar
Just detta du lite anklagar för att göra är precis något jag faktiskt tycker generellt har addreserats. Genska mycket.
Index är kapitalviktat genomsnitt. Om jag inte minns fel är det paretofördelat och det är inte hälften som överpresterar (då p.g.a. den sneda fördelningen). Typ 95% ligger under index och 5% över eller nåt sånt (kommer inte ihåg siffrorna nu). Det är just att de där som slår index gör det ordentligt, medans många underpresterar bara lite grann.
Denna typ av resonemang där det vrids och vänds på just detta, på det sätt du efterfrågar tycker jag mig sett rätt många gånger. Speciellt eftersom man lyfter avgifternas betydelse där fondförvaltare faktiskt genererar litet alpha före avgift men slutar under index med marginal p.g.a. sin avgift. Det alphat tas från andra också… inte omöjligt småsparare.
3 gillningar
Vi har haft denna diskussionen förut ja. Och det är fullt möjligt att du har rätt i fördelningen. Även om det nu är så att de få slår index stort. Men om det äts upp av avgifter måste avgifterna va rätt höga. Men det kanske de ät.
Det är hur som helst inte det som är poängen. Det är att de där 5% inte ens nämns. De finns inte och inget intresse visas för vilka det är eller vad de gör för att uppnå sina resultat. Det presenteras som att forskningen säger att alla förlorar mot index. Och det kan helt enkelt inte va sant.
2 gillningar
Jag tycker det har diskuterats, stötts och blötts på alla möjliga sätt.
Avsnittet om sharpekvot, intervjun med Barras o.s.v. alla dessa pratar ju om detta? Jag förstår inte var du får bilden ifrån att det inte talas om det?
Ja. Det disksuteras absolut ibland. Men missas också ibland Detta var som sagt inte riktat till någon speciell utan ett uppmärksammande av att det blir otrovärdigt när det missas eftersom alla som räknat medelvärde i skolan då inte får kalkylen att gå ihop.
För min egen del finner jag samtal med oliktänkande mycket mer intressant. Mer tankespjärn och fler nyanser än att nästan uteslutande intervjua lika tyckare. Personligen så skulle jag vara mycket mer intresserad av innehåll och strategier i lekhinken. Jag hade gärna hört mer om skillnaden på olika klimatfonder/aktier och deras strategier och innehåll. Hade varit kul med en tävling mellan klimatfond och bred indexfond.
För övrigt bästa ekonomipodden.
2 gillningar
Hej! Jag tänker lite att den här frågan/diskussionen, samt många andra trådar här på RT, lätt kan halka lite snett i att liksom leta efter den ENDA perfekta metoden. Nån sån finns ju inte!
Du förespråkar en bra och hanterbar investeringsmetod som funkar för de flesta. Några i forumet blir då lite stötta för de tycker att deras privata metod är minsann ännu bättre. Det kanske den är för dem, men den kanske inte är lika implementerbar och begriplig för alla.
Huvudpoängen är ju att om man följer din metod så kommer man sannolikt att få en riktigt bra avkastning, jämfört med defaultläget! Alltså jämfört med de sämre metoder som lätt blir när man investerar mer som “oinsatt svensson”. Inte jämfört med någon teoretiskt perfekt nivå…
Det bästa får inte bli det godas fiende, helt enkelt, vilket jag tycker lätt händer i vissa trådar här.
Så säg inte “forskningEN säger att”, för den är ju sällan totalt enig. Säg “jag baserar min metod på forskning som övervägande visar att”…
Ha det gött!
9 gillningar
Jag tycker @Pellepennan tar upp en intressant poäng om var bevisbördan egentligen ligger.
Ett förslag när man diskuterar dessa frågor är att omformulera “forskningen säger att indexfonder slår aktiv trading” till “Det finns inget stöd från forskningen att aktiv trading skulle slå indexfonder”.
När en person/företag påstår att de kommer slå indexfonder så ligger bevisbördan på dem.
5 gillningar