Fortsätter diskussionen från ”Vad säger forskningen?” som jag tycker är en intressant diskussion men lite meta. Då jag känner mig lite träffad av att ofta just:
Så skulle jag gärna vilja konkretisera den lite. Särskilt eftersom @Jonathan.S förra året gav mig feedbacken och introducerade mig till Yoda-argument. Det vill säga att man slår ihjäl diskussioner genom att säga:
Auktoritet X säger att … (och därför är det sant).
Jag själv trillar då och då i fällan att byta ut Yoda / Auktoritet X mot “Forskningen”. Men eftersom jag gärna vill troatt jag är öppen för feedback och förslag på hur jag och vi kan göra saker bättre. Så med tanke på “forskningen säger att”-konversationen tar jag gärna feedback om om det är något som jag:
Borde BÖRJA göra?
Borde SLUTA göra?
Borde FORTSÄTTA att göra?
För att lyfta avsnitten till nästa nivå när det gäller just “forskningen säger att”…
Jag tycker kopplingarna som görs till “forskning” i podden är jättebra och hanteras bra / rimligt. Det är något som särskiljer podden från tyckare och är en av huvudanledningen till att jag själv rankar den väldigt högt.
Om man säger att “forskningen säger X” så bör man förtydliga vad man avser och någon referens där man själv kan kontrollera om detta verkligen stämmer och även om det stämmer lika långt draget som där man refererat. Kanske går det inte hitta den tolkningen via referensen. Vissa lägger då upp en matta med ospecificerade referenser till forskning men det blir nästan lika jobbigt som “finns i sjön” att inte ange någon referens. Det bör göras väldigt tydligt om man åberopar “forskningen”.
Är det så att forskningen inte alls säger det man hävdar, utan att det faktiskt är en egen tolkning man gjort, kanske extrapolerat, ja då bör man vara väldigt tydlig med det. Grejen är ju att om man “drämmer till med” forskningen säger för att stärka sina argument så har man själv bevisbördan att så verkligen är fallet. Har man tolkat forskningen rätt? Är forskningen verkligen giltig i sammanhanget? Anser man det så får man föra ett resonemang som går att kontrollera mot källor. Det är oftast det jag saknar.
Grejen är att om du är ospecifik så får detta sen lätt spridning i forumet, man repeterar utan att själv ha kollat upp om det verkligen stämmer, det går runt och runt. “forskningen säger”.
Och sen att du är övertydlig med när du menar index som bredare index (vilket?) eller om du menar resp. fonds eget jämförelseindex, då många inte förstår detta men ändå repeterar det rakt av senare och sen blir det bara en massa tjafs. Ju tydligare du är, desto bättre.
Och sen om du intervjuar någon professor/nobelpristagare, ställ gärna lite kritiska frågor också och ta inte allt det personen säger rakt av som sant. Jag har förstått att du blir “tagen” av det som du upplever är deras stjärnstatus. Men det gynnar diskussionen om de utmanas med kritiska frågor kring giltigheten av deras rön i olika sammanhang etc.
Likaså när det gäller citat från kända personer via böcker. Vänd och vrid gärna på dessa lite. Kan detta verkligen vara sant? Är det allmängiltigt? Går det hitta fall där det inte verkar stämma? Vad finns det för ev. förbehåll för att det ska vara sant etc. Så gör jag själv när jag läser en faktabok, det är mer för att förstå ev. begränsningar i ett påstående/citat. Inte för att sabla ner det utan för att förstå det bättre. Att bara svälja det rakt av innebär kanske att man faktiskt inte förstått det. Som det där du vet med att rörlig ränta skulle vara ett skydd mot inflation… Det är ju ett skydd mot att räntan snabbt faller när inflationen avtar, då vill man ju inte ha en hög bunden ränta, vilket man bör kunna inse om man vänder och vrider lite på det.
Jag är antagligen en av få som inte ryggdunkar dig i denna tråd. Men jag tror du gillar/behöver utmanas, för att du vill bli bättre!
Det här. Du har gjort det bra i många år och om något kan du bli ännu mer skarp i dina ord om vad faktaunderlaget säger och under vilka omständigheter.
Det finns det en svårighet att se kopplingen mellan mig som individ och mig som del av samhället på aggregerad nivå. Jag som individ kan när jag sitter på egen kammare tycka A. När jag sedan kommer in i en grupp och en del av samhället, tycker jag B utifrån den kontext jag då befinner mig i. Landar jag slutligen i ett annat forum där jag måste stå för det som är bäst för alla i samhället kan jag däremot helt plötsligt tycka C. Under den här resan jag gjort, tycker jag helt enkelt olika beroende på vilken kontext jag befinner mig i. Det är också vad mycket samhällsvetenskaplig forskning redovisar. Beroende på rapportens kontext kan den landa i olika slutsatser. Jag som lekman kan då ha svårt att läsa in huruvida det är A, B eller C som är sanningen. När det i själva verket är alla tre som är sanna, men under olika kontexter.
Därmed FORTSÄTT som du gör OCH bli mer tydlig om vilken kontext din fakta berör.
Vore trevligt med lite referenser till vilken forskning du menar när du säger “forskningen säger att”, det finns tonvis med forskning och den kommer ibland fram till olika saker.
Jag tycker du ska vara försiktig med att framställa forskningen som någon sorts helig graal inom investering, det finns ingen forskning inom finans som går att lita på till 100%, den bygger bara på teorier, modeller och empiriska studier, och modellerna är inte perfekta reflektioner av verkligheten.
Tycker du borde fortsätta ha en evidensbaserad approach i podden, den forskning som finns är trots allt det bästa som finns att luta sig emot för att ta bra investeringsbeslut.
Men det finns en värld bortanför CAPM och marknadsviktade indexfonder. En fördjupning i ICAPM och FF5 vore trevligt tycker jag. Detta klipp är intressant i ämnet, Vem borde inte äga en global indexfond (enligt forskningen):
If you are not the average investor, the market portolio is not the teoretically optimal portfolio for you.
Man kan ju ställa sig frågan, vem är egentligen den genomsnittlige investeraren?
Är du en person som lever i hela världen, är exakt 0-100år gammal, har exakt medel i lön och humankapital, troligtvis inte. Är då marknadsportföljen optimal för just dig
Eller resonera kring vad som gäller för olika grupper. Ofta förutsätts nämligen månadsparande som den heliga graalen men en del är ju nära pension och då är det snarare viktigare att se till hur man bäst förvaltar befintligt kapital, tillskottet från månadssparandet blir försumbart. Gärna lite resonemang kring sådant och inte bara en sterotyp standardsparare.
Gärna också lite mer resonemang kring att statistik bara gäller på gruppnivå men på individnivå finns det en stor variation och möjlighet att avvika från statistiken av olika skäl.
Jag startade tråden ”vad säger forskningen?” , delvis som en reaktion på den urballade tråden …Resan till 30 miljoner för att jag tyckte den tydligt exemplifierade flera saker. Den trådstartaren fick snabbt ”4%-regeln” som tips följt av diverse procentsatser utan hänsyn till TS situation. ”Så säger forskningen” blev i princip ett slagträ i diskussionen trots att den, som jag förstått ”regeln”, handlar om ett helt annat sammanhang. Därav min bild att man lite oftare bör begrunda forskningens avgränsningar i förhållande till situationen man diskuterar.
Det innebär också att jag delvis håller med den användare (som stängdes av) som påpekade att man inte säkert kunde applicera 4%-regeln i TS fråga. Sen var ju den avstängdes leverans av sina synpunkter suboptimal. Det är svårt att övertyga sina motdebattörer om man samtidigt retar upp dem. Men det är ett sidospår
Med allt detta sagt så kan nog alla på forumet vara lite mer omsorgsfulla i sin användning av olika data. I stort tycker jag @janbolmeson gör det. Kan skruva en aaaning på leveransen av forskningen. Sen får ju inte forumet fyllas av disclaimers heller.
Precis! Där ligger väl lite problemet. Ska man varje gång man använder ett ord också exakt definera vad man menar med detsamma så hamnar man snart i en doktorsavhandling till artiklar eller 4 timmar dissertationer till avsnitt. Det enkla blir så komplext att det blir oanvändbart annat än för experter när RT syftet är det motsatta, att nå de många med att investera bra är lätt (bland annat).
Jag håller med om att det i olika trådar kan flyga väl frikostiga förslag, dock i min mening oftast av okunskap än illvilja, vilket är nog så viktigt. Som du säger är tex 4% tumregeln en sådan som ofta är överförenklad, missförstådd och kanske inte alls lämplig för en viss individ. Det är ju mer en tumregel än ett exakt svar, i min mening.
Sen är det ju också frågan hur @janbolmeson kan säkerställa att en användare verkligen förstår vad han åsyftar med ”forskningen” och att användaren lyckas på ett representativt sätt återge det i en random tråd. Jag tycker väl inte att man riktigt kan lägga hela det ansvaret på Jan. Det är ju rätt mycket upp till användaren att kunna citera korrekt och använda informationen från RT (och andra ställen) på ett vettigt sätt.
Dessurom är detta ett anonymt internetforum så mottagaren av ett inlägg måste ju också använda någon form att självbevarelsedrift och ta reda på mer före man styr om sitt ekonomiska liv pga av ett uttalande av en random-person på internet. Det är väl också därför det kan vara bra att källhänvisa till tex ett RT avsnitt, en RT websida eller en annan källa. För att ge mottagen ett ställe att läsa/lära mer om ämnet .
@janbolmeson mitt enda förslag är kanske att skapa en sida på RT där du samlar både länkar till studier och vad du sammanfattat är konsensus av forskningen kring investerande. Den sidan kan du lättare hänvisa till - ungefär som du gör med legala disclaimern. Då kan ingen säga att det är otydligt på något sätt vad du menar när du säger ”forskningen kring investering säger att …”
Sen kan det ju också vara bra att ibland tänka på talesättet ”Perfect is the enemy of good” så vi alla till mans/kvinns/hens inte problematiserar i sönder RT. IMHO
Ja som tråd men det är mer för diskussion. Jag menar som webbsida på RT där du har en sammanfattning av din syn och länkarna. Din sida, din sammanfattning, dina referenser. Gör det klart (80/20)
Om det i framtiden kommer nya resultat som får dig att tweaka innehållet, addera studier, uppdatera då gör du ett mini avsnitt/artikel/SoMe inlägg om det, så ingen kan komma med att du ändrar dig och bakdaterar.
Ja, onödigt i en perfekt värld men så som journalister och en del andra agerar så kan det vara bra med en ”better safe than sorry” policy på ett sådant nyckelämne för RT. Undvika framtida skit.
Och hitta ett kort länknamn så det är möjligt att säga snabbt i ”sändning” (som den legala disclaimern).
Då kan du lätt referera på ett kort sätt vad du menar när du säger ”forskningen säger” (i avsnitt, artiklar, till journalister, i SoMe inlägg etc) och även bra då forumanvändare vill länka till en sammanfattning när det blir diskussion om just ”forskningen” på samma sätt som man idag kan länka till tex Kom igång.
Tror inte du ska övertänka detta, det är ju trots allt en pod för “vanligt folk” snarare än för de mest nördiga på detta forum. Blir ju asjobbigt att lyssna på om det ska refereras hit och dit. Rational Reminder är ju väldigt duktiga på att hänvisa i deras podd, men deras program blir ofta tunglyssnade av just den anledningen.
Ni skulle kunna hänvisa till forumtråden om asvnittet i slutet av varje program där ni också inkluderar en referenslista. Ni skulle även kunna säga “enligt en studie av x och y”, istället för att säga “forskningen säger”. Men det är lite överkurs som sagt. Låt nördarna tjafsa på i forumet istället…
Jag gillar att det oftast är en blandning av studier och forskning som det hänvisas till parallellt med era åsikter och tankar.
Att ha en flik på hemsidan med länkar till olika forskningsresultat kan vara en väg. Lättast kanske att ge varje studie ett nummer att hänvisa till.
Men att du i varje avsnitts startinlägg här på forumet, lägger med de källor du använt, kan räcka gott tycker jag.
Tror även att de som inte tror på forskning, utan mer på sin igen känsla, kommer fortsätta göra det. Ofta så saknar de källor på varför de känner så. (Eller så vill de hålla dessa hemliga.) Men de kommer alltid finnas och de är bra på att skapa friktion och förtydliga varför man väljer att göra si eller så. Så jag gillar att de finns, även om jag tänker annorlunda.
För att riktigt förstå forskning och vad den tar avstamp mot (tidigare idéer, gamla värderingar) samt vad som är status att forska i inom området skulle du kunna fundera på att ha ett litet akademiskt råd på en par tre personer (gärna med olika inriktningar inom ekonomi) som kan hjälpa dig att sätta in specifika artiklar som du tycker är extra viktiga i ett sammanhang.
Mitt intryck är att ekonomiforskningen är något mer ojämn än andra forskningsområden, särskilt när man ger sig in på områden som gränsar till beteendevetenskap eller teknik/IxD. Det kan vara bra att förstå var de kommer ifrån idémässigt för att kunna tolka dem korrekt.
Det är inte samma sak, för en person som säger “forskningen säger …” kan alltid ändra synvinkel om de presenteras forskning som visar motsatsen och så vidare. Fällan du bör undvika tycker jag är att inte ändra åsikt om forskningen gör det också.
Att hänvisa till en auktoritet innebär mycket mer problem än att hänvisa till forskning, det går inte att jämföra.
Jag tror diskussionen handlar egentligen om du ska ignorera forskning i diskussioner. Beror på vad det handlar om tycker jag och i vilken kontext. Handlar det om pengar exempelvis kanske det är att undvika. Om det inte är för lekhinken osv.
Det är väl här den stora funderingen egentligen ligger. Min tolkning av detta är genomsnittspersonen på börsen oavsett förmögenhet och nedlagd tid. Där tror jag att kunskaperna generellt är extremt låga rörande bolagsvärderingar, läsförmåga av finansiella dokument och möjlighet att analysera aktier samt hur dessa är prissatta. För den breda massan blir därmed CAPM fullt rimligt som angreppssätt.
Det här är ju den svåra frågan för alla. För även om du jobbar en marknadsportfölj så har du ändå en riskfaktor eller tidshorisont som ska spela in i fördelning ränta/aktier i din portfölj. Att inte krångla till saker är nog extremt nyttigt för många. Det kan vara tillräckligt svårt att välja globalfond/räntefond etc. samt mix mellan dessa.
Jag personligen sitter till stor del och analyserar siffror i mitt arbete. Jobbar med prognoser och budgetar och dessa landar generellt väldigt nära våra mål. De landar dock aldrig på radnivå där vi förväntat oss och om vi någon gång landar rätt är det oftast om inte alltid av “fel” skäl. Jag kan helt enkelt inte förutspå framtiden trots tillgången till all information. Det är nog få personer i världen som har bättre insyn, lägger mer tid och är närmare verksamheten än jag och jag kan trots detta inte säga hur vårt resultat kommer se ut om 5 år. Jag kan skapa en förväntan, en målbild, ha väldigt god insyn i potentiellt nya marknader och produkter samt dessa effekter på våra siffror men jag kommer trots detta bara chansa (även om det blir kvalificerat). Att sitta och analysera bolag och tro att min analys blir fullt relevant och att jag ska läsa in och se saker marknaden inte redan vet / tror ser jag därför som lite naivt.
Av detta skäl väljer jag att inte aktivt välja aktier då jag insett att jag som bäst gissar. Jag skulle dessutom sitta och konstatera att mitt/mina val inte var raketen just detta år heller och hade nog alltid landat i en FOMO känsla eller efterklok analys av mina val som aldrig varit fullt optimerade.
Ser vi detta istället som “den genomsnittlige personen som har investeringar som sitt huvudsakliga arbete” får vi en helt annan bild. Här får vi nog även skilja på personlig/arbetsportfölj. Du kan ju vara satt att förvalta en Tech-portfölj medan din personliga riskvilja i din privatekonomi är långt lägre och du föredrar en långt bredare spridning av dina innehav.
Kunskapsnivån bör dock vara lååångt högre än mitt första förslag på den genomsnittliga investeraren. De bör vara duktiga på att läsa finansiella dokument, ha god insyn i marknader, kunna upprätta goda prognoser, ha en bra känsla för heta marknader och duktiga affärsmän och kvinnor inom de bolag de följer.
Men om vi då antar majoriteten av aktiva fonder underpresterar mot index (sitt eget jämförelseindex - vilket är så jag tolkat forskningens slutsatser) över tid. Bör marknadsportföljen (läs att följa sitt eget jämförelseindex) vara ett bättre tillvägagångssätt för dessa aktiva investerare också? De kanske helt enkelt felaktigt tror att de inte är en genomsnittlig investerare utan en bättre utan att ha på fötterna för detta påstående?
Detta håller jag inte med om, att ge råd som stämmer överens med forskningen är helt rätt väg att gå. Däremot är det viktigt att inte använda forskningen som retorik vilket jag tycker att man gör om man lyfter fram titlar och lärosäten. Idéerna måste kunna vara starka nog att bära sig själva utan att man slänger in amerikanska universitet eller eventuella Nobelpris.
Man bör använda forskningen på det sättet som det är tänkt: för att förklara samband och lyfta fram mönster.
Fast vissa kanske inte vill lyssna på det där så Jan kan göra både och. Enda som Jan behöver göra är att ta reda på om idéerna är tillräckligt starka på egen hand (exempelvis om jag inte får säga att X är nobelpristagare, kan jag övertyga denna personen?) för att säkerhetställa att det är sunda “råd”?
i podden är jättebra och hanteras bra / rimligt. Det är något som särskiljer podden från tyckare och är en av huvudanledningen till att jag själv rankar den väldigt högt.
(som den legala disclaimern).