Fick ett mindre oväntat pengatillskott, men emotionellt var effekten noll

Fick en mindre oväntad slant. Otroligt tacksam, men emotionellt var effekten noll.

När portföljen utvecklats väl under det gågna året var också effekten nära noll.

Hur känner ni när ni får oväntat tillskott i kassan eller när portföljen utvecklas positivt?

@janbolmeson har ofta varit inne på det psykologiska kring pengar, tar gärna del av dina kloka reflektioner?

Har man redan pengar på en viss nivå så är det svårare att bli glad, de gör ingen dramatisk skillnad. Intressant fråga vid vilka nivåer man blir genuint glad när det oväntat trillar in pengar?

10 000?
50 000?
100 000?
500 000?
1 miljon?
Osv.

Det känns inte helt bra att man knappt reagerar längre på summor som för andra skulle kunna förbättra ekonomin rejält ett bra tag. Eller handlar det om att man inte har någon konkret plan för varje krona? Eller att det man behöver pengar till kräver så stora summor (boende, pension, osv) att tex 50 000 tenderar att bara försvinna och inte märkas?

4 gillningar

Jag förstår precis hur du känner. För mig ger nollorna på kontot i bästa fall en trygghet, och jag tror att när man har de basala behoven uppfyllda (mat, sömn, trivseltemperatur, möjlighet till privat hygien etc.) handlar resten om inre faktorer. Dvs lyckan kommer inifrån, kalla det personlig utveckling eller andlighet eller vad man vill.

För mig skulle en miljon ge viss tillfredsställelse någon månad, sedan skulle den läggas på de andra miljonerna. Snålar inte på något, och har det väldigt bra.

2 gillningar

Jag brukar bli glad en stund, sen tänker jag på annat. Vi är långt från våra sparmål så det skulle behövas rätt mkt för att göra skillnad. Men om pengarna inte gör nytta för dig på kontot och inte mentalt tänker jag på 2 alternativ. Spendera dem på nåt som skulle kännas roligt. Eller ge bort en del av det, antingen till någon organisation du gillar eller som ett litet startkapital till någon ung släkting? Eller ge bort en fin present du vet skulle uppskattas.

1 gillning

För några år sedan fick jag ett oväntat tillskott om 5000 kr, något jag tänker på än idag.

8 gillningar

Jag blir glad när jag vinner 22 kr på lotto.

3 gillningar

Ibland går man plus, ibland går man minus. Det går upp och ner. Bäst att inte koppla för mycket känslor till det. Lyckan ligger inte i pengar och det är bra att komma ihåg. Det är ju själva förmågan att få in pengar som är det centrala.

Mina barn blir glada för en liten påse lördagsgodis.
Min systerson som är 17 blev superglad och överlycklig för ett par tusenlappar i bidrag till körkortet.
Själv fick jag 10000:- i present av svärföräldrarna när jag fyllde jämnt. Noll lycka men viss ångest :slight_smile:

3 gillningar

Typ ”kul att man har barn och inte allt går till allmänna arvsfonden”. Lite ironi men jag ”lider” nog lite av underkonsumtion då jag tycker det gör ont i själen att göra åt mina surt förvärvade pengar, lite knäppt egentligen…

Presenter till den som är rik eller redan har det mesta är en svårt.

Alla pengar som är mindre än att det blir direkt livspåverkande rör mig inte i ryggen.
Tyvärr anser jag inte att något under kanske 5M skulle vara livspåverkande.

5M kan jag låna mig till just nu, men låg räntekostnad som följd.
Kommer man upp i kanske 10M så skulle jag ta mig råd att göra mer grejer än vad jag redan gör idag.

1 gillning

Precis som du. Problemet är än värre när det är mycket pengar för den som ger och lite för mig som tar emot. Jag hade nyligen ett stort bråk med min mamma som är stolt över att kunna ge oss ett - enligt hennes mått mätt - ett stort arv. Men i vår ekonomi är det mindre än vad jag förlorade på en vecka i portföljen under Corona-kraschen.

Jag ansåg att hon skulle spendera pengarna istället för att ge dem i arv och att vi skulle uppleva saker tillsammans. Landade sådär.

En sista reflektion är att jag har insett att förr värderade jag saker i denna ordning:

  • Pengar, tid, energi

Idag värderar jag:

  • Energi, tid, pengar

Ja, yrar lite, därför lämnar jag enligt nedan över ordet.

Jag är ju tyvärr inte så bra på det här mer än att jag har upplevt det mer än en gång. Ser om vi kan få @tankespjarn och @MoaD bidra med sina tankar. De är ju proffs på riktigt på den här typen av frågor och är de som jag brukar gå och fråga.

4 gillningar

Fast… tacksam är ju en känsla - så stämmer det där påståendet verkligen?

Sen, vad gäller :point_down:

så läste jag som av en slump för en stund sen ett inlägg på IG som jag redan då tänkte kunde lämpa sig i detta forum. Nu vet jag var:

Sophia skriver om en av sina intentioner för 2022 (min emfas):

I will continue to get disproportionately excited about small things. I think we do ourselves an unbelievable disservice if we make the threshold to joy, enthusiasm and excitement high and that I’m officially ridding myself of mine altogether.

Det här tycker jag är en fin tanke, som åtminstone kan ge lite reflektion över ‘hur vill jag säkra att jag använder denna oväntade slant på ett sätt som gagnar’. Mycket bra!

:rofl:
Familjetraditionen är att vi skrapar trisslotter på julafton, och det e samma, blir öööööverlycklig av 30-kronors-vinst! Om så bara för att det är härligt att bli öööööverlycklig! :wink:

Hm.
Mmm.
Du har ju helt rätt.
Och samtidigt - jag vill hellre känna än vara känslokall/lös/stum, eller vad man nu kan kalla det. Jag menar, sätt på ett Britain’s got talent-klipp på YT och jag kan nääästan garantera att jag fäller en tår elelr två bara för jag blir så rörd och emellan fullkomligt störtbölar jag för jag känner så himla mycket med personen/erna på scen. Och jag älskar det med mig själv, må jag säga. Tycker om det!

Hm… är det en “luttrad-trappa” som gör oss mindre och mindre benägna till glädje ju äldre vi blir? (Vill iiiiinte att detta är en sanning, och tror inte det är det heller, ment ror det lätt kan bli så om man inte är observant på sig själv.)

Så… det var lite av mina tankar av att ha läst i tråden.

Men vill också koppla det till en annan sak jag läste tidigare idag (har ju bara varit här sedan i höstas så trillar över gamla trådar som lockar mig, detta är ett exempel på en sådan):

@janbolmeson skriver där om vikten av att emellanåt utsätta sig för saker som ger

Kanske en pengagåva, oaktat hur stor den är, kan bidra med just en chans till en sådan återställning?

5 gillningar

Om den emotionella effekten uteblir av ett tillskott kanske man gör för lite med pengarna?

Kanske dags att förverkliga lite drömmar och inte bara spara till den morgondag man inte säkert vet om den kommer?

Vi är alla olika, men för egen del behöver jag ett mål med pengarna, i vårt fall har vi turen att genom sparande och hårt arbete ha kunnat skaffa oss två fantastiska gamla hus på ställen som vi har emotionella band till. Att i stället ha motsvarande summa investerad i värdepapper skulle inte ge i närheten av den livskvalitet och tillfredsställelse vi känner med dessa två platser på jorden som är våra (och förvisso till viss del bankens…).

Nu handlar sparandet om att bygga upp bufferten igen och minska bankens ägarandel. Innan vi köpte vårt andra hus hade vi mycket god ekonomi med relativt stort kapital och goda inkomster, vilket på något sätt ledde till en känsla av outnyttjad potential. En del vill jobba mindre, donera till välgörenhet, resa eller göra annat, men då vi älskar våra jobb som känns meningsfulla och känner att vi donerar nog genom skatten ville vi göra något annat med pengarna. När sedan vårt andra drömhus dök upp kunde vi slå till och plötsligt fick sparpengarna ett reellt värde.

Så - om du är som vi - gör något du drömt om med pengarna! Om allt går åt pipan får man väl sälja det man köpt/investerat i men då har man i alla fall förverkligat drömmar!

8 gillningar

För mig handlar det mycket om varifrån pengarna kommer/varför jag får dem.

Jag fick ett skadestånd utdömt till mig på ett för mig stort belopp, men jag ville knappt ha de pengarna. Betalade av en del av bolånet med majoriteten av pengarna, som för att slippa se dem. Bjöd min mamma på en resa och köpte en begagnad, men för mig fin bil då jag var utan och tyckte att det fanns ett visst symboliskt värde i att en bil skulle göra mig mer fri och ha möjlighet att göra saker, till skillnad från vad alla effekter av vad han gjort mot mig resulterat i.

Sen har jag bestridit dubbla p-böter och fått rätt, vilket känts som en jackpot. Ffa för att det gjorde så ont att ”förlora” pengarna inledningsvis.

Fick oväntat två stora belopp, det ena var förskott på arv, men med avsikt att renovera för och ”det var ju nice”, men väcker också känslor som inte är helt enkla. Det andra beloppet var från fackliga försäkringen och väckte visserligen också känslor då det blev tydligt hur länge jag varit sjukskriven, och att jag behöver investera pengarna klokt som om jag är uträknad…det ledde mig till RT :relaxed::smiling_face_with_three_hearts: men efteråt känns de pengarna som riktigt rejäl vinst, och nu är jag ändå så sakteliga är påväg tillbaka till jobb…

6 gillningar

Japp, en av de positiva aspekterna med att ha pengar är att slippa tänka på pengar.

3 gillningar

Emotionellt syftade på pengarna. Tacksamhet syftade på givarens handlingen.

3 gillningar

Konstigt att den emotionella reaktionen var noll om du var otroligt tacksam…Har du så mycket pengar eller har du tappat bort dina känslor? Det borde väl finnas ett emotionellt uttryck för “otroligt tacksam”? Eller är “otroligt tacksam” en verbal överkompensation för att den emotionella reaktionen var noll?

1 gillning

Ett tips kanske är att särskilja dessa pengar eller andra oväntade pengar från resten och göra något som är bevisat lyckoskapande - göra något för andra. Om pengarna inte gör skillnad i ditt liv kanske det är dags att sätta dom i arbete på ett annat sätt. Det kan vara allt från välgörenhet till bjuda någon på middag till en extra fin gåva till någon. Att göra skillnad i någon annans liv kan vara oerhört värdefullt för både parter.

6 gillningar

Det är intressant sånt här. Minns att jag fick 10000:- en gång när jag var fattig student, då var det ju värt massor.

För några år sedan vann jag 200 000:-, det var ju värt massor. Men efter det så blev tusenlappar mycket mindre värda i mitt huvud. Om jag får 10 000:- extra en månad så spelar det ingen större roll. Lite märkligt det där.

3 gillningar