Det är nog så… och som jag nog ändå ska understryka, jag har trivts väldigt bra på mitt jobb på det stora hela och framförallt med mitt yrkesval. Men som någon skrev i kommentarerna på YT nyss som kommentar på att vissa företag vill understryka att man är en stor familj (fritt ur minnet): Nej, jag har redan en familj och den är inte här.
Det finns ju andra skäl till att arbeta. De flesta kommer nog den 25:e, för det stora flertalet.
Jag föreställer mig att det är stor skillnad på yrke och yrke och därmed den utbildning som krävs och även hur stor del av, och vilka delar av, kroppen som används. Min fördom säger att en psykolog med många års utbildning som trasslar ut trasiga själar och säkert lätt processar jobbfrågor även utanför arbetstid funkar annorlunda än en golvläggare med kort utbildning och mindre risk att ligga och fundera på jobbfrågor på fritiden. (Därmed inte sagt att inte båda behövs eller att det ena är mer värt än det andra.)
Kanske känner den förste mer mening och den andra ser en tydligare prestation?
Det får la duga. Passar rätt bra in på min sparkvot just nu, som är cirkus 0. Efter lite förändringar i livet har jag inte lika stora möjligheter att spara längre utan i princip hela lönen går åt. Det känns ändå helt OK, då nysparandet är en rätt liten del av kapitalets förändring. Lite slagigt så klart i takt med börsens svängningar, men en genomsnittsårsavkastning är väsentligt mer än jag nysparade om året innan.
Poängen här är väl här att det är viktigt att komma igång med sparandet, efter ett antal år kommer det rulla på av sig självt.
Jag vill också tipsa om ett alternativ till att uppskatta/räkna på sina kostnader utan att behöva fundera på eller summera enskilda kostnader.
Gör en kassaflödesanalys på transaktionskontot (förhoppningsvis har man bara ett). Inflödet av pengar är ofta enstaka transaktioner lön, föräldrapenning, kanske barnbidrag etc. Utflödet däremot är många transaktioner, kanske via ett eller flera kreditkort och kanske jobbigt att behöva kategorisera o.s.v. Titta istället på ett år, summera inkomsterna, dra bort sparande och justera för skillnad i in- och utgående balans. Kvar är det man levt för under året. Bra metod tycker jag!
Dags att leka med lego igen. Idag blir det uppföljning på sparkvotsavsnittet och lite reflektioner kring volatilitet och eventuella alternativ. Håll tillgodo!
OO spännande ämne. . .ibland känner man ju att när man väl nått en siffra man klarar sig på . . .varför chansa? O andra sidan så är det “jobbigt” att missa guldkanten uppgångar på börsen kan ge, ,
Som alltid blir det nog en kompromiss… . några år “säkrade” o resten på Börsen i mitt fall.
Ja, det är ju en modell jag kör också och nu börjar det närma sig uttag från fasträntekonto för första gången… Men det får jag tugga mer om nästa vecka när alla majsiffrorna ramlat in.
Svåraste blir väl NÄR man fyller på. . ?
Säg att jag har ett år på sparkontot
Ett år på 4xfasträntekonton’
Ett år i räntefonder…
Vid starten då har jag ju 3 år “säkrade” . . .men efter år1 när sparkontot är slut hur gör man då? . . tar ett att fasträntekontona så har man 3månader till. . .men då har man “bara” 1år o 9måndader kvar säkrade. . så då är det dax o plocka från ränte eller globaldelen. . .osv, har inte fått till det pusslet än men det kanske videon tar upp
Min variant på det är ju med i avsnitt 12, om uttagsstrategier. Just för att slippa huvudbry så satte jag upp ett strikt regelverk för uttagen. Så, nu är det dags att börja nalla på det första fasträntekontot.
Då blir det att återbesöka avsnitt 12 för just det där brottas jag med…
Har jag 4st fasträntekonton o det blir dax att plocka ett, då har jag ju bara tre kvar och behöver fylla på ett 4e. . …men då kan jag lika gärna plocka pengarna jag tänkte fylla på med o låta Fasträntekontot vara. . . hmm
Så hur man än lägger upp det kommer “antal månader säkert kapital” variera över tid
För att slippa hålla på och krångla så har jag bara en portfölj, med fasta procent för de olika delarna, sedan ombalanserar jag, helt enkelt.
Absolut tydligast utan förvirring.
Dvs man har t ex 60% aktier, 40% räntor, och när man sätter in eller tar ut så kör man belopp på de olika delarna så det kommer närmare dessa procent.
För mig har det t ex det sista varit guldet som fått för stor procentandel i portföljen jämfört med bestämda procent, så det är den delen som sålts av lite på.
Om du gör båda sakerna samma dag ja då kan du lika göra som du säger ja.
Jag har ett regelverk beroende på börsutveckling som bestämmer båda. Först när det tas från fasträntekonton istället för börsen, och sen när fasträntekonton fylls på från börsavkastning.
Förstår principen, men i en “dipp” som nyligen så vill man ju hellre plocka från räntedelen. . .problemet uppstår då om dippen blir så långvarig att räntedelen tar slut o man tvingas plocka på aktierna tillslut. . .nu skall det väl till mycket för att det skall hända…men ändå
Om du har ett system för det ja. Jag har fjorton konton, så det är minst tre i månaden som kan användas innan det skulle bli “problem”. Men du måste väl inte fylla på heller? Eller kör du dessa konton redan innan fullständig FIRE?
Typisk axr-optimering. Men klokt såklart, också typiskt axr.
Lite samma som jag då. Utvecklingen får styra, upp till förutbestämda maxnivån eller ner till noll.
Du menar om dippen varar längre än kapitalet på fasträntekontona? Det hoppas jag inte händer såklart, men gör det det så är ju ändå statistiken på ens sida. Jag tror också att man under en långvarig utförskurva instinktivt drar ner på utgifterna, men det kanske bara är jag.
Har du enbart fondinnehav? Jag kör Nordnet och där funkar ju ombalansering bra för fondinnehaven, men vill man ha aktier/ETF’er också blir det ju mer manuellt plockande.
Passar rätt bra in på min sparkvot just nu, som är cirkus 0. Efter lite förändringar i livet har jag inte lika stora möjligheter att spara längre utan i princip hela lönen går åt. Det känns ändå helt OK, då nysparandet är en rätt liten del av kapitalets förändring. Lite slagigt så klart i takt med börsens svängningar, men en genomsnittsårsavkastning är väsentligt mer än jag nysparade om året innan.
Men klokt såklart, också typiskt axr.
