Vad har banken svarat?
Från eget konto i utländsk bank till eget konto i svensk bank.
Jag har ringt upp banken och frågat hur jag lämpligast ska gå tillväga i en specifik situation som jag misstänker möjligen kan skapa problem och då har de talat om vad som är korrekt sätt. Att smussla med småsummor och bulvaner riskerar endast att skapa onödiga problem om man har rent mjöl i påsen. Har tidigare skickat pengar kors och tvärs utan problem eftersom jag jobbat i olika länder under lång tid men på senare år har jag märkt att det stramats åt allt hårdare och det spelar ingen roll hur länge man har varit kund i en bank, en vecka eller 30 år. I ett fall kontaktade de även min utländska bank som kontaktade mig och ställde frågor och skickade brev.
Inte det jag frågade om, men jag antar att det då handlade om en fysisk överföring.
Är väl troligt att sådana triggas mer än utlandsöverföringar som tekniskt sett behandlas som vanliga inrikesöverföringar.
Från eget konto i utländsk bank till eget konto i svensk bank är så fysisk en monetär överföring kan bli och var aldrig problematiskt tidigare om åren. Problem uppstod endast när man skickade från eget konto till någon annans konto till eller från Sverige.
Samma namn i båda ändar var aldrig ett problem tidigare men nu ringer det i bankens klockor även då. När AI så småningom kommer in på spelplanen så gäller det att ha rent mjöl i påsen. Spårning kommer då att bli en barnlek mellan länder, skattemyndigheter och banker.
Från skatteverkets hemsida:
En uppgiftslämnare ska lämna kontrolluppgifter för betalningar till och från utlandet som är högre än 150 000 kr. Uppgiftsskyldigheten omfattar både fysiska och juridiska personer.
Uppgiftslämnaren ska även lämna kontrolluppgift om beloppet är en delbetalning och den totala summan av delbetalningarna överstiger 150 000 kr under ett kalenderår. En delbetalning är en betalning av en viss del av ett på förhand bestämt belopp.
Exempel
Om en faktura på 200 000 kr delas upp på två betalningar på vardera 100 000 kr är detta fråga om delbetalningar.
Om det däremot är en återkommande betalning som inte gäller en på förhand bestämd tid, t.ex. hyresbetalningar, räntebetalningar och amorteringar anses detta inte som en delbetalning (prop. 1989/90:135 s. 78).
Skatteverkets uppfattning är att det är kunden som måste informera sin bank om att en betalning avser en delbetalning.
Jag antar att det är skillnad på betalningar till/från extern part och överföringar till/från eget konto.
En ide är att föra över pengarna till tex Revolut och sedan använda deras betalkort. Att köpa saker med i Sverige med, då har man fått in pengarna utan att passera banken. Lite segt vid större summor dock.
Oavsett delbetalning eller inte, eget konto eller inte. Om du fick/skickade mer än 150000kr utomlands fick du övriga information i specifikation till inkomstdeklaration att du behöver att redovisa i deklarationen. Det gjorde jag några år sedan.
Känner inte igen något sådant trots att jag senaste åren skickat flera miljoner utomlands och nu även återfört en större del av dessa. Men det är väl då för att jag använt en tjänst som i praktiken utför inrikes-överföringar.
Banker behöver inte rapporterar när det är en inrikes överföring än så länge bankerna har kännedom att de inte är svarta pengar. Du behöver inte att lita på någon på nätet men man kan prova på gör utländska överföringar. SKV ringde inte till mig än så länge jag redovisade de utländska pengarna och betalade skatt.
Jag tror tråden handlar om egna pengar, så de behöver självklart inte skattas. Så länge det inte handlar om pengar som kommer tillbaka och man har gjort valutavinst.
Det är en felaktig påstående på den här. Det finns inga regler säger egna pengar från utländska bankkonto är skattefria (undantag arv med nödvändiga dokumentation). Det är mina pengar men utländsk investering. En del från ett fondbolag(mitt eget konto) till privatpersons (mitt bankkonto) och en del från mitt utländsk bankkonto till mitt svenskt bankkonto. Några transaktioner under ett år. Banken kan se vem är avsändare och jag kan se i deklarationen den svenska banken rapporterade alla transaktioner till SKV). Sammanlagt belopp är bara lite över 160k. Växla från och tillbaka SEK är en kapitalinkomst också. Varför skattefri? U kan fråga SKV eller prova på.
Jag tycker det här börjar spåra ur.
Ifall man ska beskattas för egna pengar som överförs från utlandet och t.ex. se mellanskillnaden (ifall man gör valutavinst jämfört med när de överfördes från Sverige) som en kapitalinkomst, då har man väl rimligen även rätt att deklarera kapitalförlust för valutaskillnaden ifall man på Forex växlar till Euro innan en resa och sen växlar tillbaka efter man kommit hem?
Har man på något sätt tjänat pengar i utlandet så beskattas de väl i det aktuella landet utifrån inkomsten/vinsten eller så ska resultatet beskattas i Sverige. Detta oberoende av vad man gör med pengarna (spenderar dem i landet eller överför dem till Sverige). Det kan inte vara själva överföringen som är föremål för beskattning.
Nej, resevaluta har ett särskilt undantag i skattelagen
Investering i utländsk valuta kan bli rejält knepigt då varje försäljning följt av ett nytt inköp av en tillgång i den utländska valutan ska räknas som om man fiktivt växlar över till svenska kronor (och då gör en vinst eller förlust), och sen tillbaka till utländska valutan igen när nya tillgången köps, oavsett om likviderna någonsin lämnat kontot i utlandet eller ej.
1 gillning
Nej, resa valuta betraktar inte som tillgångar. Du kan få tillbaka samma belopp (SEK) från Forex om du har ett kvitto. Du kan inte få vinst/förlust. Kan du få vinst/förlust om du betalar ett hotellrum i Grekland med ditt Visa kort? Det handlar om kapitalinkomst lagen ( tillgångar, vinst/förlust, inkomstskatten). Du kan prova att deklarera ditt förlust efter semester och får se vad SKV säger.
Fråga till er i tråden: Har ni inte fått kundkännedomsformulär att fylla i hos er bank och har ni inte tagit i lite extra där?
Jag fyller glatt i att jag regelbundet räknar med inbetalningar på X från både Y och Z etc.
Mina banker hsr aldrig frågat tror jag. Men byter man bank ofta i samband med omläggning av bolån o dyl är det förstås annorlunda kan jag gissa.
Jag fick en digital blankett ibland.
1 gillning
När du överför pengar (över 150 tkr) från utlandet, måste du redogöra för var pengarna kommer ifrån, så att skatteverket kan avgöra ifall du är skatteskyldig eller ej.
Banken kräver dessutom en hel del dokument för att avgöra om de godkänner överföringen eller ej. I värsta vall kan ditt konto bli fruset som misstänkt pengatvätt.
Om du kan visa att pengarna är skattade i ursprungslandet, medans du varit begränsat skatteskyldig i Sverige, är det grönt ljus. Om inte, kan det bli en dyr affär…
Då är väl det ännu ett argument att inte utföra någon utlandsöverföring, utan att använda sig av någon av de tjänster som i praktiken innebär att en inrikesöverföring utförs.
Det största argumentet för detta är ju dock att det blir mycket billigare.