Ingen i tråden har sagt något av det här.
Det är inte en myt att vissa människor vill ha barn. Det är inte en konspiration att vissa människor prioriterar att ha barn.
2 gillningar
Det är väl precis som med andra hälsorisker: information? Folk testar ju sitt DNA och diverse hälsoparametrar för att se om man är i riskzonen för sjukdomar. Varför skulle detta vara annorlunda?
Poängen som jag ser det är att minska lidandet och ge folk en möjlighet att ta ett mer informerat beslut. Som jag skrev tidigare är det inte så hjälpsamt att veta vad som gäller statistiskt sett för hela befolkningen. Att veta mer om sin egen kropp och vilka förutsättningar man har kan vara till hjälp och man slipper gå länge i ovisshet medan man försöker skaffa barn.
2 gillningar
Jag har inget emot frivilliga tester. Dock tror jag många av er har en stark övertro på vad som är möjligt att förutsäga utan ganska omfattande utredningar. Och såna omfattande utredningar finns det inte resurser för i Sverige utan stora omprioriteringar. Därför tycker jag det blir ett litet oärligt sätt att debattera denna fråga, det är liksom inget realistiskt alternativ för de allra allra flesta kvinnor och/eller män.
Det görs alldeles för lite forskning på kvinnosjukdomar som det är idag och förlossningsvårdens permanenta kris ska vi inte ens prata om. Satsa pengar där så lovar jag att fler kvinnor kommer vilja skaffa barn och kanske till och med börjar försöka tidigare.
3 gillningar
Aha, bara de som håller med ska kommentera?
Känns som en märklig inställning i ett debattforum men visst.
Jag slutar hur som helst kommentera nu, så det är fritt fram att fortsätta anmäla mina “provocerande” inlägg där jag skriver att alla får göra som de vill och att meningen med livet skiljer sig åt för olika personer som olämpliga.
2 gillningar
Det du efterfrågar existerar redan idag.
Det han efterfrågade var, återigen, att alla över 20 års ålder skulle erbjudas en kontroll. Påstår du att det görs idag? Så vitt jag vet genomgår män i regel fertilitetskontroller först när de försökt få barn en längre tid.
Det är inte ekonomiskt försvarbart att screena hela befolkningen. De flesta får ju barn ändå på egen hand. Däremot kan var och en göra detta i egen regi.
1 gillning
Absolut, det som funkade för en behöver ju inte funka för en annan.
Att vänta från 30 till 35 dubblar ungefär risken från 10 till 20%. Är man inte superintresserad är ju inte det ett problem. Att vänta till 40 hade dubblat risken igen. Och för vissa kan 50/50 chans vara helt acceptabelt. Men då får man ju stå sitt kast om det sedan inte funkar.
Det viktiga är väl att det är ett medvetet beslut. Att man inte utgår från att det kommer funka för att det funkat för andra.
Är det inte vettigt att ta reda på allt man kan om man planerar att vänta till sista minuten?
Då berör det inte hela befolkningen och kan knappast ses som något illvilligt tvång heller.
2 gillningar
Skillnaden kanske var att jag baserat mina åsikter på ett stort antal människor medans du bara verkade prata utifrån dig själv?
Självklart kan man dra slutsattser men de behöver balanseras mot underlaget.
1 gillning
Du pratade om dina anhöriga som haft svårt att få barn. Det är väl inte ett jättestort underlag misstänker jag.
1 gillning
Jag tror vi missförstått varandra. Jag pratar inte om några få anhöriga utan om ett 100 tal par, folk Jag träffat under de senaste 20 åren. På dig förstår jag det dock som att du baserade dina generaliseringar på din egna uppväxt, n =1. Oavsett så önskar jag dig lycka till!
1 gillning
Hundratal par som du träffat och väl måste känna ganska bra mtp att det sannolikt inte är det första man berättar för en ytlig bekant… och där alla av dem har haft svårt att få barn.
Det var ju alldeles exceptionellt många par, om du nu inte råkar jobba på en fertilitetsklinik förstås.. 
Jag har ju själv egna barn 
och har såklart också vänner, bekanta, syskon, kusiner och övrig familj, utöver mina föräldrar. Du har din åsikt och jag har min, helt enkelt.
Nej det stämmer detta är människor jag känner tillräckligt väl för att prata med om upplevelsen av att vara förälder, vilket är vad jag uppfattade att frågan handlade om, dvs vad skulle Korvspads föräldrar ha förlorat om de höll igen i 5 år (utöver att Korvspad själv inte skulle finnas). Var du och Korvspad fått in att min kommentar till honom som svaret kom på primärt ska ha handlat om IVF primärt kan jag inte svara på. Det fanns inlägg om IVF men det är inte vad ni svarat på.
1 gillning
Jag förstår, jag föreslår att du för ökad tydlighet frammåt när du framför dina åsikter inte endast nämner hur dina föräldrar agerade, om det i själva verket istället grundas på ett större antal människors agerande. Iaf inte om du vill att det ska uppfattas som det sistnämnda.
1 gillning
Nej, det kommer jag inte göra 
1 gillning
Tillbaka till ämnet:
Mina barn är det bästa jag vet, men självklart har föräldraskapet sina tyngre stunder. När man torkar spya för tredje gången mitt i natten kan det vara skönt att se fram emot ljuset i slutet av tunneln; en tid då man bara tar hand om sig själv igen.
När jag gör det, alltså fantiserar om framtiden, då är det skönt att veta att jag kommer att vara relativt ung (och förhoppningsvis rätt pigg)
För tydlighetens skull: Jag är inte någon superung förälder. Första barnet kom när jag var 27, och andra strax därefter.
Min personliga reflektion är att det optimala sett till ekonomi, ork, tillgänglig egentid, karriärmöjligheter etc borde vara att få barn när man är 25. Vid 25 kan man vara etablerad på arbetsmarknaden , även de med akademisk utbildning kan ha jobbat något år på sitt första jobb. Vill man att barnet får ett syskon (stanna vid 1 syskon om egentid är något som önskas) satsar man på pseudotvillingar. Sen river man av värsta småbarnsåren och så är värsta vabperioden över innan man är 30. Sen väntar många pigga år med energi både till barnen och karriären
1 gillning
Jag är 31 år kvinna och har två barn. Jag har genomgått en spontan graviditet vid 26 års ålder och IVF med andra barnet när jag var 29 år. När jag vid slutet av 27 års ålder insåg att det går inte att få till ett syskon på naturlig väg så skulle jag ha börjat tidigare med barnafödandet. Men det är ju svårt att göra något åt i efterhand.
Vad jag har lärt mig av detta är att jag kommer att säga till mina döttrar att börja i god tid och skapa familj. Karriären (om dom önskar sig det kan dom ta sen).
Att man “kan” bli gravid vid 40 år eller 45 års ålder hjälper inte en som inte kan bli gravid vid 30 år.
Varför ska vi dra ut på barnafödandet? Det är inte en garanti att man blir gravid vid 30 år längre. Jag har en dröm om att få minst 5 barn. Kommer jag att få det? Troligen inte.
Jag önskar att jag hade börjat redan innan 20 års ålder med det jag vet idag.
9 gillningar
Antalet önskade barn är en stor faktor i hur länge man kan skjuta upp att skaffa barn. Det är också tufft att ha dem tätt, även om det skulle vara biologiskt möjligt.
1 gillning