Varför förlöjligar du mig min upplevelse? Vad har jag gjort dig? Du klagar på att de bara är män som svarar. När då en kvinna svarar med sina egna upplevelser kommer du med hånade svar. Jag tror du är en stor anledning till att andra kvinnor inte känner sig bekväma att svara.
Jag sa att jag fick mitt första barn vid 26 år och andra vid 29 år. Att jag även önskar mig minst 5 barn. Så jag har inte fått den mängd barn jag önskade mig. Enligt enkel matematik.
Men jag tror att de flesta vill ha barn tidigare och måste skjuta upp det på grund av sin ekonomi.
Ja det är väl ändå bättre? Om man nu vill ha barn och den mängden barn man önskar sig. Det låter väl ändå inte så attraktivt att säga att ja, andra har blivit gravida vid 40+ och blir du inte gravid så finns det ju alltid IVF..Som om det vore en lösning. För mig var det en jobbig resa att ens behöva göra IVF vid 29 år (det skall ju gå till naturligt). Även om hormonsprutorna gav mig en positiv upplevelse så tog det ändå hårt på mig att behöva hjälp.
Ja exakt. Att börja tidigare hade varit bra i de flesta fall. Problemet är att när jag som ung möter vården trycker de ner ppiller i halsen på en. Utan att ta upp de biverkningar som följer tex att ens fertila fönster är begränsat. Eller att man finner sex mindre roligt och blir attraherad av mer feminina killar.
Vi fick vårt första barn när jag var 26 och min fru var 24, och det sista i en skara av tre när jag var 32 och hon 30.
Ingen av oss var särskilt förtjusta i de undre småbarnsåren, utan det var något som mer kändes som något att kämpa sig igenom.
Missförstå mig rätt, det är klart att vi uppskattade barnen under den här perioden också, men för oss känns det som föräldraskapet började bära frukt på riktigt när dessa åren var förbi. Jag tror ingen av oss skulle haft orken om vi skaffade barnen i en raskare takt efter varandra, eller började i ett senare skede.
Så, I retroperspektiv är jag väldigt nöjd med att vi började relativt tidigt, i nuläget känns det som vi är i perfekt ålder nu när barnen börjar bli redo att börja sina egna vuxenliv.
Jag har inte hånat dig, jag har konstaterat att det är bra och lyckligt för er att ni fått de barn ni har. Och du skrev själv att du kommer pusha dina döttrar att skaffa egna barn tidigt.
Det är ju uppenbart en fantastisk lösning, som gav dig ett av dina efterlängtade barn. Hur de har kommit till kan iaf inte jag se spelar någon som helst roll. Ibland kan man inte få allt man önskar och med två friska barn kan man skatta sig lycklig. Det gör jag iaf.
Men om du vill ha ytterligare fler barn så borde det väl inte vara någon omöjlighet då du bara är 31, eller missförstår jag något?!
Med det sista så menade jag helt enkelt att jag inte tror att det inom överskådlig tid i detta land kommer vara så speciellt många tonårsflickor som vill bli mamma innan de ens fyllt 20.
Tvek på den. Saker rör sig i vågor, ofta från övre klasser och neråt. Förr hade bara överklassen råd med “självförverkligande”, nu kan medelklass och arbetarklass också skjuta upp att bli vuxna, istället festa och skaffa sig få barn sent i livet. Snart är mystiken/spänningen borta och fick jag gissa skulle jag säga att framtida generationer av unga vuxna kommer titta annorstädes snarare än att följa i sina egocentriska 70-talistföräldrars fotspår.
Jag tror att det finns många olika skäl till att en del människor väljer att skaffa barn senare än andra, och att det inte alls behöver vara ett tecken på att man skjuter upp att bli vuxen, eller att man är egocentrisk.
Jag håller med dig om att det finns många skäl. Här pratade jag om generella strömningar i samhället där vi tveklöst blivit mer egocentrerade och lever kvar i barndom längre.
Jag vet nog vad du är för typ av människa, har sett hur du skrivit till andra och då ingen annan gillat dina inlägg är det nog mer än jag som ser det taskiga i de. Om du vill uppfattas som mindre bitter tänk då till lite i hur du skriver. Speciellt till människor som delar med sig av sitt livs jobbiga ögonblick.
Det finns nog fler som önskar att dom fick barn tidigare. Jag känner flera som har fått genomgå flertalet IVF-behandlingar. Kämpat i flera år.
Ja, jag är 31 år och har fortfarande möjlighet att eventuellt få fler barn. Ska starta igen i höst med IVF.
Det är många som har problem att bli gravida redan vid 25 år. Jag tycker iaf att det är tragiskt att man inte talar om det för unga. Så dom får en möjlighet att ta ställning hur dom vill lägga upp sina liv. Det är tråkigt att säga att vi kvinnor har ett viss fönster att planera familjebildning på men det är så bara. Biologi helt enkelt. Vi är som mest fertila innan 25 år och sen händer det saker. Jag har hela tiden trott att jag har god tid på mig. Vid 35 år så går det kraftigt neråt fick jag lära mig men så är det inte alls, redan vid 25 år kämpar vi kvinnor med att bli gravida. Karriären å andra sidan kan vi satsa på när som. För den har inte ett slut så att säga. Om jag hade spelat mina kort rätt i livet så borde jag hittat min livspartner i skolålder och sedan börjat barnafödandet runt 18. Nu är jag ändå otroligt nöjd med min partner och glad över mina barn. Men tanken finns ändå där när jag får gå igenom IVF-behandlingar.
Då det är majoriteten religiösa konservativa grupper som får barn idag, skulle jag inte bli förvånad om det vänder snart och vi ser fler tonårsmammor. Och inget glädjer mig mer än att se andra starta sina familjer i tid. I min familj är vi tre kvinnor som behövt IVF. I min umgängeskrets är det en till och vår granne som fick göra 7 försök. De lyckades inte utan fick köra med donerade ägg. Jag vill inte ens tänka på hur jobbigt det måste vara. Att få bära någon annans barn när man önskar egna. Jag hoppas alla kvinnor tänker sig för så de inte hamnar i den här fällan.
Så fint skrivet! Hoppas inte moderatorerna tar bort ditt inlägg för att någon inte kan acceptera att barn är det finaste och meningsfullaste som finns!
Håller med om att det känns märkligt. Särskilt som svar på en tråd om en kvinna med fertilitetsproblem. Känns inte varken hjälpsamt eller empatiskt.
Eftersom kvinnors löner och karriärer tenderar drabbas mer negativt av barn än mäns är det fullt logiskt att många kvinnor vill vänta. Dessutom kan även kvinnor vilja ha sovmorgon och tänka på sig själv någon gång ibland.
Det här känns som en konstig feltolkning och felläsning.
Det är inte hets att säga att vissa vill ha barn tidigt och vissa vill ha barn sent. Ingen har sagt att kvinnor måste ha barn (ok, någon sade nästan det, men hens inlägg togs bort). Det värsta någon har sagt är att vissa kan vilja ha barn tidigt och att det kan finnas anledningar. Vissa av oss har tyckt att det finns goda anledningar att ha barn sent och vi har gjort så.
Detta är så märkligt. Ja om man vill vara hemma med sina barn måste man ta att man får lägre lön under sin livstid. Allt annat hade ju varit extremt märkligt. Men på vilket sätt blir det här problemet mindre för att man väntar? Jag skulle vilja hävda tvärtom att de blir större av att vänta. Får man barn vid typ 17-18 år. Vill ha 5 barn så är det sista självgående när man är 28-30 år ish. Om du väntar med de första tills du är 30 år och sista när du är 38 år kommer dom vara självgående när du är typ 43-45 år. Du är ju då uppbunden med små barn under dina mest produktiva år. Hur ger det dig en bättre lön under din livstid? Jag kan verkligen inte begripa de argumentet?
Får man mer sovmorgon för att man är en gammal mamma? Får man mer tid för sig själv om man drar ut på det? Det enda som händer är att man får mindre tid med sina barn i livet och att du är äldre så därför har mindre energi.
Vill man ha barn ser jag bara fördelera med att skaffa dom tidigt med en äldre kille. En kille som har hunnit bygga ett liv och karriär. Ja man kommer bli beroende av sin partner. Jag skulle hävda att vi mår bäst av att vara i ömsesidig beroende ställning till varandra. Jag har ingen universitetsutbildning. Ändå har jag högre lön mindre stress och mer fritid än det flesta som har “topp” jobb. Mitt jobb tar några veckor att fixa och då kan du snabbt komma upp på inkomst toppen i din kommun. Detta både som ung och gammal. Det finns tid att tjäna pengar efter att man fått vara en ung mamma
Man får inte glömma bort att du behöver en partner med. Det blir inte lättare för äldre kvinnor att hitta en. Är du 28 år, barnlös och kvinna är det bara 50% chans att du kommer få barn. Att dra ut på det försvårar alla aspekter. De blir svårare att hitta partner, svårare att bli gravid mer risker för både barn och mamma osv osv. Ser inte en enda anledningen till att dra ut på det. Jag ser det nästan som ondskefullt att försöka dölja dessa fakta för unga kvinnor.
Lite som att skapa en tråd om “varför du ska börja spara tidigt och inte skuldsätta dig” och länka in den i trådar som handlar om människor som är ledsna för att de har dålig ekonomi.
För egen del hade jag hellre sovmorgon och egen tid när jag var ung och hade mer roligheter att fylla tiden med. Bl a mer umgänge med vänner och sena kvällsaktiviteter.
