Fördelning av månadssparande: mellanrisk och passiva hinken

Jag måste fråga här, apropå storleken på mellanriskhinken. När jag satte ihop min mellanriskhink utgick jag från 3-7xbuffert, vilken i sin tur kan vara exempelvis 1-3 månadsinkomster. Så har jag iaf fattat det som utifrån poddavsnitt och artiklar här på RT. Att mellanriskhinken ska ligga på upp till 3-5 års utgifter förekommer i flera svar i den hår tråden, och blir ju helt andra siffror. Av nyfikenhet, varifrån kommer 3-5 års utgifter ifrån?

Hur var tanken med det?

Min tolkning är inte att mellanriskhinken ska motsvara 3-5 års normala utgifter som sker inom det normala kassaflödet. Medans buffertens storlek ska motsvara just 1 års (utgifter - säkra inkomster) för att täcka upp för komplett inkomstbortfall. Så bufferten kan säkra kassaflödet i 1 år.

Mellanriskhinken ska sen vara så stor att den täcker alla stora utgifter som inte är en del av det normala kassaflödet. De stora utgifter som kommer (planeras) ske inom ca 5 år. T.ex. inköp av sommarstuga (ifall det är planerat att göras inom 5 år) eller köpa en båt. Eller varför inte byta upp sig från lägenhet till hus (om planen är att göra det inom 5 år).

Detta fungerar bra om bufferten motsvarar en årsutgift, tänker jag.

Min tolkning (obs: tolkning / subjektiv uppfattning / så som jag fått för mig)

  1. Bufferten ska vara det största av (ett års utgifter minus säkra inkomster) och (dyraste som du snabbt kan behöva ersätta). Denna ska ej vara investerad utan väldigt likvid.
  2. Mellanrisken behöver du ju inte nalla på inom ett år, eftersom du har bufferten. Du har därför “råd” att införa lite risk i den. Genom att ha en väldigt stor mellanriskhink (3-7 års utgifter) hinner du i lugn takt växla över till att fylla på bufferthinken under några år om din inkomst skulle bli 0 under en längre period. 3-7 år är ju en 60/40-portfölj (ish) sett till medelvärdet av tiden pengarna ska vara där givet principen 10% aktier per år.
  3. Eftersom du nu vet att du har två hinkar som innebär att du inte kommer behöva nalla av din högriskhink på 1år (buffert) + 7år (mellanrisk) så kan du i din högrisk ha “råd” att ta risken 80% aktier, eftersom du vet att du inte kommer behöva röra den på 7-8 år tack vare de andra portföljerna. Teorin är att du här helt enkelt kan våga ta väldigt stor risk eftersom du har en säker grund att stå på.

När sedan högriskhinken är 25 gånger årsutgifterna är du ekonomisk fri enligt 4%-regeln.

I min värld är målsparande helt utanför hinkarna. Varje respektive målsparande bör ha en allokering som motsvarar tiden kvar tills målet, och kanske 100% kontanter sista året. För mig är hinkarna en riskhantering för att ligga på en rimlig risk och ska täcka eventualiteter som inkomstbortfall. Saker man vet kommer hända planerar man för och behöver inte en sådan riskmodell som hinkarna för att hantera.

Men det är som sagt så jag tolkat det.

Det är inte min tolkning. Hinkarna är för mig en riskhanteringsmetod som distribuerar kapitalet per förväntad användning.

Därför åker det till bufferthinken när tiden närmar sig. T.ex. ska man köpa sommarstuga inom 1år så har man ju den utgiften i kassaflödet. Därmed behöver det finnas täckning för sommarstugan och att täcka upp ifall man förlorar jobbet/blir sjuk.

Det är väl precis de om är enkla att placera efter given risknivå. Alltså att sätta i rätt hink? Där de olika hinkarna definieras av dess tidshorisont och därmed bestämmer vilken risknivå du bör ha för respektive kapital.

1 gillning

Jag tycker skillnaden ligger i att man i bufferthinken inte vet när den ska användas, man har den utifall den behöver användas. Storleken är dimensionerat efter gissning / schablon. Samma sak med mellanrisken, den vet man inte när eller till vad den ska användas eller när, så för att ändå veta hur mycket man kan ha i den så finns schablonvärden (3-7 års utgifter).

Det gör det superlätt att placera efter given risknivå, vilket är min poäng. Då behöver man inte allokera dem i schablon-/gissningsallokering eftersom man vet. Om man råkar få samma allokering som en viss hin kan man ju så klart ha dem båda på samma konto, men det är ju då ändå svårt att hålla isär. Enklare med ett konto som heter “Sommarstuga 2025” än att veta att en ständigt ändrande % av mellanriskhinken är sommarstugan tycker jag.

Jag hade ändå haft kvar ett buffertkonto med rätt summa i, och ett separat konto som heter sommarstuga med dess belopp i, för att inte råka ta av bufferten vid sommerstugeköpet och sedan stå utan buffert som så klart behöves användas precis efter köpet när kylskåpet i sommarstugan havererar :wink:

1 gillning

Jag fattar, och man väljer ju själv vilken säkerhet man behöver i sina hinkar! Men dina föreslagna hinkar blir ofta betydligt större än de tumregler som föreslås i “get rich”-fasen i podden. En buffert där motsvarar ung. 1-3 månadsinkomster. Det är något annat helt än 1 års utgifter. Om jag får ut 30000 blir buffert 30-90k. Säg att jag har utgifter för 20k, då ska jag med din beräkning ha 240k i buffert. Mellanriskhinken landar på 90k-630k men med din beräkning 720-1680k, helt andra siffror således, och kanske åratal mer av sparande till buffert och mellanrisk för en person med 30k i disponibel inkomst. Nu påstår jag inte att detta är fel på något sätt, var och en bestämmer ju sina behov, men för mig ser det ut som en ganska annorlunda syn på hinkarnas storlek än vad som förmedlas i podden.
https://rikatillsammans.se/fyra-hinkar/

1 gillning

Ett års utgifter minus säker inkomst kan mycket väl landa på 40k. Jag har uppsägningstid 3 månader med fullt betalt och sedan a-kassa. Min säkra inkomst under ett år överstiger faktiskt mina utgifter = jag skulle inte alls behöva en stor buffert. Sedan på mellanriskhinken tror jag de brukar tillåta att ha med övervärde i bostaden och det landar ju ofta på betydligt mer än 1 000 000kr bara där.

Hinkmodellen är bara en modell, och så finns det ju andra modeller också. De håller inte alltid med varandra. Andra modeller kanske tycker du är ung och borde satsa 100% aktier + belåning för att sedan växla in till säkrare i stay-rich-fasen, medan andra konservativa modeller föreslår att först bygga buffert och sedan låg risk och först när man är helt säker ta stor risk. Vilken modell du föredrar eller tror är rätt för dig kan ingen annan än du svara på. Själv kör jag ingen av dessa modeller.

1 gillning

Aha, muy importante! Då förstår jag hur du räknar - det är ju i likvida medel något helt annat än 1 års utgifter rakt av. Tack för förtydligandet!