Den statliga myndigheten IFAU har låtit sina nationalekonomer analysera effekten av att bli tilldelad ett kommunalt sommariobb för gymnasieungdomar i Stockholm.
Jobben tilldelas genom lottning då det finns fler sökande än jobb. De som “vann” i lottningen hade i snitt 8,5% lägre lön än de som nekades sommarjobb, flera år efter att själva sommarjobbet var över.
Är det en bra investering av skattepengar att sänka unga vuxnas löner?
Får kommunen lägre skatteintäkter av att lönerna sänks?
Inom civilrätt har man rätt till ekonomisk kompensation ifall man har lidit ekonomisk skada av någon annans handlande. Är det väljarna som ska kompensera de ungdomar som drabbas av den sänkta livslönen?
Är det moraliskt acceptabelt att låta sina barn jobba kommunalt när man vet att det skadar dem ekonomiskt för lång tid framåt? Är det mindre skadligt än att ta ut ett sms-lån i deras namn och elda upp pengarna?
Jag tycker Emilia Bjuggren, som intervjuas i artikeln du länkade till, sammanfattar kommunens sommarjobb på ett bra sätt:
"Fler som haft feriejobb jobbar sedan i välfärden där lönerna är lägre och villkoren tuffare. Men slutsatsen kan inte vara att färre ska jobba i välfärden. Tvärtom måste man förbättra arbetsvillkoren, säger hon.
Har man möjlighet att få ett sommarjobb i privat sektor där man sedan kan få ett extrajobb, är det klart att man ska ta den chansen, fortsätter hon.
Men feriejobben är ett komplement för att så många som möjligt ska få in en första rad på sitt CV och tjäna egna pengar."
Har inte kollat studien, men det låter knappast som ett kausalt samband att feriejobb orsakar lägre lön senare i livet. Det är som att ta ett slumpmässigt urval av ungdomspopulationen och jämföra deras löner mot snittlöner senare i livet. Det kan slå åt båda håll, helt slumpmässigt.
Jag tillhör de som fick feriejobb via kommunen. Lönen var apdålig men jag fick lära mig att ta instruktioner, utföra arbetsuppgifter och liknande “nyttiga erfarenheter”. Tror att jag fick plats under två somrar.
Personligen så hade jag ett par olika jobb efter det, sen startade jag eget (taxibolag med 10 anställda), sen pluggade jag på högskolan och därefter blev det ett/flera “välbetalda” arbeten inom IT och nu egenföretagare där jag skulle kunna ta ut en rejäl lön över medianlönen om jag skulle vilja.
Det är klart att det hade varit mer välbetalt att ha sommarjobb inom den privata sektorn, men jag hade inte de kontakterna eller den förmågan att landa ett sådant jobb så för mig var det “bättre än ingenting och slå dank en hel sommar”. Jag hade andra sommarjobb både före och efter detta. Jag ser inget samband mellan de kommunala sommarjobben och efterföljande livsinkomst.
Framför bara min åsikt baserat på artikeln. Motiveringen är att ungdomar som inte får feriejobb söker sig till privat sektor och man extrapolerar detta till en trolig anledning till att dessa får högre löner, vilket för mig är en obegriplig slutsats.
Men du som lusläst originalartikeln får gärna komma med motargument.
Om jag förstått sambandet rätt så är det så att större andel av de som fått kommunala sommarjobb fortsätter att jobba med välfärd även senare i livet. Eftersom välfärdsjobb har usel lönenivå, har de som haft kommunala sommarjobb alltså i genomsnitt lägre lön.
Om ekonomisk kompensation skall utgå borde det gå till alla som jobbar med välfärd och inte bara de som kom in i sektorn via sommarjobb. På samma sätt finns det ingen anledning att kompensera de som trots kommunalt sommarjobb senare i livet skaffat annan sysslesättning.
Tycker att sambandet låter en smula osannolikt. Vore intressant att veta vad mer gruppen som får sommarjobb har gemensamt. Tex har man ju förtur till sommarjobb om man har en funktionsvariation. Kanske påverkar även andra faktorer vilka som främst prioriteras till sommarjobben, tex om man kommer från ett låginkomstområde. Sådana faktorer låter mer rimliga som förklaring än att tre veckors sommarjobb (15 arbetsdagar) skulle påverka ens livsval i så pass stor utsträckning.
Eftersom jobben i fråga lottades ut så ska det ju inte vara något alls. Och de jämförs ju mot samma grupp som över huvud taget sökte kommunala sommarjobb.
Det är väl det egna valet att sedan fortsätta jobba i välfärden som är ”skadan” i så fall. Är skada ett rimligt ord att använda för när folk självmant väljer att jobba offentligt när de redan fått en fot in i sektorn?
Är vi säkra på att varje människas ambition är att tjäna maximalt med pengar här i livet? Och allt annat är kategoriskt masochism? Att det inte finns mjuka värden inom sektorn som de uppskattar.
Om det var det mjuka värdena eller fria val som gjorde skillnad så skulle ju inte slumpen spela så stor roll. Men studien visade att det inte var ansökningen till feriejobb i offentlig sektor som sänkte lönen, utan den slumpartade antagningen i sig.
Lönesänkning var störst för unga män i yrkesförberedande program. Kvinnorna,som dominerar offentlig sektor, påverkades knappt alls.
Man kan ju tänka sig att kvinnor på gruppnivå dras mer till offentlig sektor som det är. Men för de männen som annars är mer benäga på gruppnivå att välja privat sektor, så blev det en fot in i offentlig sektor de annars hade lägre sannolikhet att ha fått?
Det är ju fortfarande så att personerna på grund av den erfarenheten valde att arbeta vidare i offentlig sektor, där lönerna ju helt enkelt är lägre. Det är ju inte att de sedan sökte sig vidare till privat sektor och blev lönediskriminerade eller så. Som jag förstod artikeln.
Rubriken enligt min synvinkel borde vara något i stil med “Att bli lottad till kommunala sommarjobb, ökar sannolikheten att jobba kommunalt senare i livet”. Men det låter inte så dramatiskt och konstigt egentligen.
Tack för länken. Citat från sammanfattningen så slipper vi spekulera mer om åtminstone detta:
Rapportförfattarna studerar sommarjobbare med relativt stark socioekonomisk bakgrund, inte de som av sociala skäl prioriterats att delta.
Om jag förstått det hela rätt, är alla sommarjobben i kommunal sektor. Då har Solna ett bättre program då jobben är mer blandade. De som har blivit placerade inom hotell, restaurang, butik får jobba två veckor med en lite lägre lön men har då fått in en fot och det blir ofta lättare att få sommarjobb i den branschen året efter.
Forskarna övervägde precis som era gissningar att det kanske var arbete i offentlig sektor efter sommarjobbet som ledde till de låga lönerna. De kunde statistiskt utesluta den förklaringen:
Om vi endast hade funnit att anställningar i offentlig sektor ökade, skulle de lägre lönerna kunna bero på att offentlig sektor betalar mindre än den privata. En ökning av anställningar i offentlig sektor är förenlig med programmets mål att öka intresset för kommunala jobb. Eftersom arbete inom offentlig sektor är förknippat med andra förmåner än jobb inom den privata sektorn, kan sådana fortfarande öka de sökandes välfärd, även om lönen är lägre. Det faktum att ett jobberbjudande även påverkar kvaliteten på jobben negativt och minskar andelen med heltidsanställning talar dock för att de lägre lönerna också innebär en välfärdsförlust för de sökande.
De visar alltså i sin forskning att bli slumpvist erbjuden ett kommunalt sommarjobb orsakar att de senare i livet arbetar mindre, och arbetar på en lägre nivå i sina organisationer än de som inte blev erbjudna jobb. Däremot arbetar de inte nämnvärt mer i offentlig sektor än de som slumpades bort från kommunalt sommarjobb.
Man kan nog ändå hävda att det uppstår en skada för samhället. Lägre löner ger lägre skatteintäkter. Lön korrelerar också med ansvar och svårighetsgrad - absolut ingen perfekt korrelation, men inte noll heller. Samhället blir bättre om människor bidrar maximalt med sin unika kompetens.
Exempel: Anna som är utbildad specialistläkare väljer att arbeta i receptionen för att hon gillar det lugnare tempot och det sociala mötet. Anna själv tar ingen skada av den lägre lönen eftersom hon trivs bättre, men samhället förlorar skatteintäkter och färre patienter kan få behandling.
Deras rapport ger inte underlag för att utesluta att det är just ökningen av anställning inom offentlig sektor som är orsaken. Deras argument är att eftersom det även påverkade andelen heltidsanställda så har det haft en annan negativ effekt. Dock har de inte uteslutit möjligheterna till korrelation mellan att arbeta inom offentlig sektor och att ha deltidsarbete.
