Jag litar på forskning och vetenskap. Mitt problem är att jag inte orkar läsa den och därför nästan alltid går på magkänsla och i mitt tycke sunt förnuft. Mao är jag en ganska dum människa.
3 gillningar
Jag både håller med och inte. Det är skillnad på att lita på att forskningen är det närmaste sanningen vi har inom det som undersökningen kontrollerat.
Det betyder inte att man ska lita på påståendet: - Forskningen säger.
För det används av jättemånga som inte läst en enda rapport. Och även forskare själva har stort incitament att överdriva slutsatserna man kan dra av deras rapport. För man får inte saker publicerade och finansierade annars. Och ibland använder två sidor i en argumentation samma rapport till till grund för man tolkar den olika. Och man kan hitta rapporter som kommit fram till nästan vad som helst. Folk tenderar bara att lita på det som stöder deras tro och avskriva annat som falskt. Helt utan att bedöma hur undersökningen gjorts.
Det man behöver göra är att fråga sig: Vad är det man har forskat på? Kan det ens mäta det man påstår?
3 gillningar
Är det därför privata investerare underpresterar de professionella?
Ja, det är inte naturvetenskap.
2 gillningar
Det är ju väldigt lätt att googla och leta forskning själv om man vill kolla vad forskningen faktiskt säger.
Jag tänker generellt om den här diskussionen att ju närmare kunskapsfronten man kommer ju mer tvetydiga och preliminära är resultaten. Så är det på exakt alla forskningsområden. Att man fördjupar sig så pass i ett område att man börjar se kunskapsgap och motsägelsefulla besked är något som jag som forskare hurrar för. I det läget gäller det att bygga kunskapsmuskler på nästa nivå och inte bli förvirrad och avfärda forskning helt. Klara motståndet och levla upp, helt enkelt.
2 gillningar
Det var ju väldigt tydligt varför Eugene Fama fick Nobelpris.
Ifall du tror att du kan förutse marknaden så tycker jag personligen att man är ett hopplöst fall som inte går att hjälpa och som med största sannolikhet kommer underprestera de populära indexfonderna över långa perioder, där många är upp ungefär 300% senaste 10 åren, utan hävstång.
2 gillningar
Vad betyder det här ens?
Att forskning bara skulle vara relevant för naturvetenskap?
Vi kan väl börja med att källhänvisa istället för att hänvisa till “forskningen”.
Källa: en forskare
2 gillningar
Jag köper den tillräckligt mycket för att den ska trumfa den tidigare känslomässiga inte så framgångsrika (både vad gäller ekonomi och stress) investeringsmodellen.
För mig är det helt enkelt inte så viktigt om det är den optimala modellen eller inte när alternativet är betydligt sämre.
3 gillningar
En ”antingen eller” fråga. Jag ser det inte så. Jag tar forskningen alla dar i veckan framför DIs aktietips eller Placeras månadens fonder. Svårare än så behöver man inte göra det.
Återigen ”antingen eller”. Jag köper majoriteten i index (eller mer korrekt marknadsviktat index). Jag är nog också en av de få som lassar in en hel del i räntefonder för att balansera risk inför FIRE/RE. Jag håller också på mycket med aktier i en oversized hobby hink av flera olika skäl men att slå marknadsviktst index är faktiskt inte en av dem.
Kontentan är att man kan göra ”både och” samt att allt inte kretsar kring att slå eller inte slå ett index 
4 gillningar
Är nyfiken på att läsa den forskning du refererar till, vill du dela med dig? 
Håller också med om att det blir för mycket slängande med avkastning hit och avkastning dit utan att ställa sig frågan: “Jaha, i förhållande till vad?”
Håller däremot inte med om att nominell avkastning inte fyller någon funktion övh. På fredagkvällen med en kall en i handen brukar jag dra fram ränta-på-ränta kalkylatorn och skriva in den förväntande glädjesiffran om 10 år. Drar därefter tummen över siffrorna och låtsas att det är min framtida check 
2 gillningar
Det är min snuttefilt du beskriver.
1 gillning
Att säga att nominell avkastning är helt irrelevant kanske var att ta i lite.
Men jag menade t.ex att 20% nominell avkastning låter bra i många människors öron,
men om man bor i ett land med 50% inflation så är ju 20% inte mycket att hänga i julgranen.
Många människor tänker att man är rik om man har 10 000 000 kr på kontot, men om man bodde i Weimarrepubliken och det kostade en miljard kr att gå till att affären så är man ju istället fattig med bara 10 000 00 kr på kontot.
Den mest kända forskningen är väl den Nobelprisbelönta forskningen av Fama och French.
Den har sedan dess expanderats till 5 och sen 6 faktorer.
Som jag förstår det är forskningen av Fama-French en av hörnstenarna i @janbolmeson’s filosofi.
Även om han lägger störst fokus på “marknadsfaktorn” så har han iaf förtydligat att han tror på de andra faktorernas existens också.
med tillägget att det kan ta 5 - 25 år innan du får betalt för dem… vilket gör dem opraktiska för de flesta, då jag inte tror att man beteendemässigt sabbar en portfölj där man har en faktor som underpresterat i ett par år, inte ens i närhaten av de 10-15 som ibland kan behövas.
1 gillning
Ett litet bidrag till diskussionen om forskningens trovärdighet.
Forskare inom ekonomi som får vetenskapliga artiklar publicerade har som regel en treårig akademisk grundutbildning följd av en fyraårig akademisk forskarutbildning som bakgrund. En stor del av såväl grundutbildning som forskarutbildning utgörs av vetenskapshistoria, vetenskapsteori och vetenskaplig metod.
Mycket av det vetenskapliga arbetet görs i grupper av forskare som ofta ingår i nationella och internationella nätverk. Forskningen baseras vanligen på gedigna litteraturstudier och kvalitetssäkras kontinuerligt genom granskningar av forskarkollegor. Seriös forskning tar som regel flera år att genomföra.
Forskningens resultat presenteras vanligen i en eller flera vetenskapliga rapporter som ofta utmynnar i en eller flera vetenskapliga artiklar. De vetenskaplige artiklarna publiceras därefter i vetenskapliga tidskrifter där ytterligare kvalitetsgranskningar görs. Innan publicering granskas artiklarna av välmeriterade och högt ansedda internationella forskare med stor sakkunskap inom området.
Dessa enligt min uppfattning ganska rigorösa åtgärder för att säkra kvaliteten i forskningen innebär naturligtvis inte att misstag inte görs och att man ibland drar alltför långtgående och till och med felaktiga slutsatser utifrån insamlade data. Detta är dock ovanligt och i de flesta fall är resultat som redovisas i vetenskapliga artiklar trovärdiga och den bästa tillgängliga kunskap som finns, särskilt i de fall där många olika studier genomförts inom området och där det råder stor samstämmighet inom forskarsamhället.
När det gäller den vetenskapliga grund som detta forums investeringsfilosofi bygger på, så finns det ett massivt stöd i ett stort antal vetenskapliga artiklar. Dessutom råder stor samstämmighet kring forskningens övergripande resultat, även om forskarna kan ha olika uppfattningar kring detaljer i resultaten.
Investeringsfilosofin vilar på ett antal grundpelare som extraherats utifrån rådande forskning:
- Det är svårt, nästintill omöjligt, att med någon större precision göra förutsägelser om olika marknaders framtida utveckling.
- Det är svårt, nästintill omöjligt, att med någon större precision fatta kloka beslut om när man bör köpa eller sälja aktier eller gå in och ut ur olika marknader.
- Det är svårt, nästintill omöjligt, att med någon större precision hitta undervärderade aktier eller aktivt förvaltade fonder som blir framtida vinnare.
- Historisk avkastning säger ingenting om framtida avkastning.
- Risk handlar i stor utsträckning om när du behöver dina pengar.
- Framtida avkastning avgörs till allra största del av portföljens fördelning mellan aktier och ränteplaceringar. Specifika val av aktier och fonder har endast en marginell påverkan på avkastningen.
Ovanstående gäller över längre tidsperioder (mer än tio år). Kortsiktigt kan man mycket väl lyckas med alternativa investeringsstrategier. Det beror då mer på tur än på skicklighet – om man får tro forskarna😊.
4 gillningar
Detta kan jag inte hålla med om. Mycket av forskningen är ju snarare baserad på att analysera historisk data.
Vad får folk att tro att global indexfond är en bra investering?
Är inte det mycket baserat på att den har haft så bra historisk avkastning?
Men för att historisk avkastning ska kunna säga något om framtida avkastning så behöver den uppfylla vissa villkor:
Inte så ovanligt som du verkar tro.
Haha, när jag såg rubriken fick jag upp den här trissreklamen i huvudet ”nämen åke”
som uttalar orden ” Forskningen säger, Forskningen säger”
4 gillningar
Marknadstajmarn undrar: Vad får folk att tro att en global indexfond är en bra investering?
Låt mig omformulera frågan:
Vad får nobelpristagare, framstående forskare och framgångsrika investerare som Daniel Kahneman, Merton Miller, Myron S. Scholes, Paul A. Samuelson, Robert C. Merton, William F. Sharpe, Eugene F. Fama, Roger G. Ibbotson, Burton G. Malkiel, David F. Swensen, Peter Lynch och Warren Buffet att alla förespråka investeringar i globala indexfonder? Kan det bero på att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att globala indexfonder är en bra investering?
Vad är det som gör att många pensionsfonder, stiftelser och andra stora kapitalförvaltare i allt högre utsträckning övergår till att investera i globala indexfonder? Kan det bero på att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att globala indexfonder är en bra investering?
Vad är det som gör att många småsparare – bland annat de som hänger på detta forum – i allt högre utsträckning övergår till att investera i globala indexfonder? Kan det bero på att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att globala indexfonder är en bra investering?
I en amerikansk studie från mitten av 2000-talet konstaterades en trend där investerare i allt högre utsträckning börjar gå från ”stock picking” till investering i globala indexfonder. Forskarna menade att det finns starkt stöd för att denna trend kommer att fortsätta. Dom tyckte sig se ett tydligt skifte i tankesätt hos investerare och sammanfattar utvecklingen med slutsatsen ”modern portfolio theory has won”. Warren Buffet kommenterar utvecklingen genom att säga: ”Essentially, market indexing will, over time, drive more market indexing”.
John Bogle (grundare av the Vanguard Group och den som ”uppfann” indexfonderna) konstaterar i en artikel med titeln ”As the Index Fund Moves from Heresy to Dogma … What more do We Need to Know” att det finns starka vetenskapliga belägg för att aktivt förvaltade fonder underpresterar över tid när de jämförs med indexfonder, främst beroende på höga förvaltningskostnader.
Värt att notera är att de intäkter som de aktivt förvaltade fonderna ger (och som du som investerare betalar) används för marknadsföring, höga löner till förvaltarna, ökade transaktionskostnader, ökade skatter och framför allt ökad vinst för företaget (banken) samt högre avkastning till aktieägarna.
Så, vad får folk att tro att en global indexfond är en bra investering?
1 gillning
Nej, men marknaden har historiskt gett bra avkastning.
En indexfond kan per definition inte ha ”bra” historisk avkastning (jämfört med sitt index). Men de allra flesta aktiva fonder (med samma jämförelseindex) har sämre historisk avkastning.
1 gillning
Jag menade självklart relativt till riskfria räntan (“pengarna på sparkontot”).
En global indexfond är ju bara ett försök att fånga marknadsfaktorn så nära som möjligt,
och marknadsfaktorn är relativ till riskfria räntan.
Men det var inte alls poängen med vad jag skrev. Poängen var huruvida historisk avkastning säger något om framtida avkastning.
1 gillning