Stora delar av det här krånglet verkar bero på att man beskattar lön och kapital olika. Hade man normaliserat skattesatserna och tagit bort statlig skatt så hade man sluppit en massa krångel. Tänker typ 30% platt skatt på både lön och kapital från första kronan och 20% moms på alla varor och tjänster så skulle man slippa en himla massa krångel och det skulle väl motsvara dagens nivå ungefär. Är kommuner och regioner missnöjda med att de inte kan ha olika skattesatser så får de jobba med avgifter och kostnader.
Kommer väl inte att hända vid den här 3:12-rundan. Tänker att där får man väl se om det blir av överhuvudtaget och vad som har förändrats sedan det första förslaget.
Jag har en fråga. Hur mycket lön fåmansföretagarna med 3:12 regler skulle ta ut om den statlig inkomstskatten skulle avskaffas?
Ja, de flesta budgetförslag för 2026 har som mål att få högre skatteintäkter pga dynamiska effekter av ökade produktivitet dvs folk ska jobba mer i 2026 än i 2025.
Jag kan svara för mig själv, som fåmansföretagare.
Jag tar ut upp till gränsen för statlig skatt och försöker maximera den lågbeskattade utdelningen. Och blir det pengar kvar sparas de i företaget för att i framtiden tas ut som lågbeskattad utdelning. Tror att de flesta ensamföretagare tänker så. Ska man ta ut lön över brytpunkten för skatt så innebär 10000 kr utbetalat att man som företagare får 5000 kr i fickan plus att företaget får betala arbetsgivaravgifter på drygt 3000 kr också. Så av 13000 kr i företaget får man behålla 5000 i fickan. Det är naturligtvis ineffektivt och något man som företagare försöker undvika.
Hade skatten på lön och utdelning varit densamma (inkl arbetsgivaravgifter) så hade jag inte tagit ut en spänn i utdelning. Jag vet inte exakt hur man skulle konstruera detta men det går säkert att lösa på något bra sätt. Kanske skulle man sätta vinstskatten i företaget och arbetsgivaravgifterna på samma nivå? Då hade det kvittat om man betalar ut pengar som lön eller som utdelning.
En superenkel och radikal lösning hade varit att sätta alla skattesatser på samma procent. Säg 25%, då matchar det ungefär dagens nivå i intäkter någotsånär.
Om allt vara samma, alla siffror som vi vet idag, förutom statlig skatt dvs tänk en magisk scenario utan statlig skatt, hur mycket lön skulle ta du ut?
Man kan ju reglera en högre brytpunkt med fler jobbskatteavdrag. Inte för att jag tycker det är en bra lösning men det är ju det hörn man målat in sig i. Att vi småföretagare ska hålla på med detta trasslande kring utdelningsutrymme är ju helt idiotiskt.
Jag snittar på ca 200000 kr/mån i intäkt i företaget med en normal arbetsbelastning så jag hade nog tagit ut en månadslön på 100000 kr. Med platt skatt på 30% så hade jag haft 70000 kr/mån i fickan. Det hade täckt de löpande utgifterna för min familj samt ett stabilt långsiktigt månadssparande. Då hade 30000 kr gått i arbetsgivaravgifter. 70000 kr i månaden som blir kvar i företaget hade med lätthet täckt kostnaderna i företaget samt att det långsiktigt hade byggts upp ett större kapital i företaget.
Skulle jag ha behov av mer pengar så kan jag helt enkelt ta ut en större del av företagets kapital.
Det här motsvarar ungefär hur jag gör idag, men med en massa krångel med K10, gränsbelopp mm som leder till minskad handlingsfrihet plus att jag behöver lägga en massa tid på att sköta administrationen. Skulle jag få in mycket pengar i företaget blir de också de facto inlåsta pga skatteeffekterna men med raka och enkla regler är det bara att ta ut pengarna och skatta den raka skattesatsen.
Tack! Det visar perfekt varför den statlig inkomstskatten har stor självfinanserad grad. Många skulle ta ut mycket högre lön ön 660,000kr per år (brytpunkten för 2026) som de ta ut idag!
Ja, det är ett himla krångel man får hålla på med idag för att inte behöva skatta bort stora delar av pengarna.
Tar jag ut 10000 kr ut företaget som lön under brytpunkten försvinner 3000 kr i arbetsgivaravgifter och 2100 kr i skatt ungefär. 4900 kr kvar i fickan.
Tar jag ut 10000 ur företaget som lågbeskattad utdelning försvinner först 2000 kr i vinstskatt och sedan 1600 kr i kapitalskatt. 6400 kr kvar i fickan.
Tar jag ut 10000 kr över brytpunkten försvinner 3000 kr i arbetsgivaravgifter och sedan 3500 kr i skatt. Kvar 3500 kr i fickan.
Av naturliga skäl tar man som företagare inte ut lön över nivån för statlig skatt utan sparar de i bolaget. Hur kul är det att 65% av pengarna försvinner? I övrigt så försöker man maximera lågbeskattad utdelning och ta ut lön upp till brytpunkten.
Som anställd med lön en bra bit över brytpunkten för statlig skatt så gjorde jag (och många andra) så mycket man kunde för att hålla nere statlig skatt. T.ex. så körde jag semesterväxling så mycket jag kunde för att få ner inkomsten och vara ledig istället.
Om statlig inkomstskatt skulle försvinna och taket i penisonsavsättning och SGI skulle avskaffas skulle jag antagligen ta ut allt som lön, trots att utdelning skulle beskattas lite lägre. Så kanske 80k:ish brutto istället för 50k.
(Om statlig inkomstskatt avskaffades men taket för pension/SGI blev kvar skulle jag ta lön till taket för pension och resten utdelning. Som idag m a o.)
Men du kan själv sätta pengar till företagets KF (resten av pengar, efter du har tagit ut lön och utdelning) och senare använda kapitalet som pension, eller jag tänker fel?
När det gäller min pension planning jag planerar bara med min KF och min TJP kapital. Inkomstpensionen är en kollektiv spargris som staten fördelar. Med låga födelsetal och färre arbetande händer förväntar jag mig väldigt lite inkomstpension när jag blir 70. Därför brukar jag bortse från den delen i mina beräkningar.
OK så det spelar inget roll för dig om det finns eller inte statlig skatt.
Detta är intressant givet att inkomstpensionen inte är investerad på något sätt förutom buffertfonderna.
Jag det jag vet. Lön upp till brytpunkt och sen 4*IBB (gamla reglerna 2.7*IBB) som utdelning. Men jag pratar om den extra delen den som överstiger lön+utdelgnin, den som många brukar sparar på företagets KF. Kan det inte använda som buffer för pension vid pensionsåldern?
precis, därför frågar jag @rydan varför han använder inte företagets KF kapital för pension vid pensionsåldern. Jag gissar har tjänar mer än lön till brytpunkt + 4*IBB utdelning så skulle funka perfekt. Massa pengar på företagets KF i lång siktigt. Skulle räcka för en bra pension. Eller tänker jag fel?
med några egenföretagare som jag pratar de sparar till företagets KF de extra pengar som de tjänar över lön tills brytpunkt + utdelning. Därför sätter de inge TJP alls, eftersom de har företagets KF som buffer kapital.