dvs en högre lön ger fortfarande ett högre gränsbelopp, så avsättning till IPS är fortfarande en möjlig väg för att få ut pengar ur bolaget.
Det innebär också att det inte längre kommer att vara fördelaktigt att gå över brytpunkten för statlig skatt (och avsätta 35 % av bruttolönen till en IPS)
Det verkar fortfarande finnas ett visst krav på att ta ut lön (om man vill använda huvudregeln dvs). Från förslaget:
Det lönebaserade utrymmet begränsas dock till maximalt 50 gånger delägarens eller närståendes lön. En delägares lönebaserade utrymme beräknas som 0,5 × (löneunderlag × ägarandel – 8 IBB), dock minst noll och högst 50 gånger egen eller närståendes lön.
Ett högre grundbelopp ersätter dagens förenklingsregel
Ett grundbelopp liknande det som finns i dagens förenklingsregel
utgör ett golv för gränsbeloppet och uppgår till 4 inkomstbasbelopp
per företag. Det motsvarar 304 800 kronor vid 2024 års inkomstbasbelopp. Grundbeloppet ska fördelas på andelarna i företaget. Delägare som äger andelar i mer än ett företag ska fördela grundbeloppet mellan företagen om det totala beloppet annars skulle överstiga 4 inkomstbasbelopp. Fördelningen mellan företagen ska ske i proportion till ägd andel i respektive företag.
Som jag tolkar detta så skapar det rätt dåliga incitament.
Låt oss säga att man driver ett bolag A, “Konsult AB”, där man tjänar pengar så att man kan ta ut både lön och utdelning. Sen går man i tankarna på att starta ett nytt bolag B, “Musik AB”, där syftet är att vara mer utav ett passions-projekt eller hobby. Bägge bolagen kommer man ensamt äga till 100%.
Som jag tolkar formuleringen (jag hoppas någon kan säga att jag tänkt fel) så innebär detta att grundbeloppet på 4 IBB ska fördelas i proportion till ägd andel i respektive företag, dvs 2 IBB i bolag A och 2 IBB i bolag B och att dessa behöver plockas ut från respektive bolag. Att starta ett nytt bolag måste i så fall nu vägas mot dess möjlighet att generera utdelning motsvarande sin påverkan på grundbeloppet.
I exemplet ovan så skulle det vara en privatekonomisk förlust att starta bolag B förutsatt att det inte kan generera tillräckligt med vinst för att ge en utdelning motsvarande 2 IBB per år?
Det får vi VERKLIGEN hoppas är fel. Annars är det ju inte bara en försämring, utan en direkt katastrof, att tidigare fått betalt i andelar i företag som inte med säkerhet lämnar utdelning varje år.
(Alternativt att man nu måste äga alla sina bolag via ett holdingbolag…)
Håller med om att det vore fullständig katastrof om det är så det är tänkt. Därför borde det inte vara tänkt så. Att tvinga in bolag i holdingbolag-strukturer är ju precis tvärtom mot vad man vill åstadkomma:
Det kan finnas affärsmässiga skäl för delägare att bilda holdingbolag, t.ex. när verksamheten blir tillräckligt stor eller om det finns flera delägare. Det är däremot ett problem om systemet ger delägare incitament att bilda holdingbolag av skatteskäl snarare än av affärsmässiga skäl, eller att genomföra transaktioner enbart i syfte att skaffa sig skattemässiga fördelar.
Nu ska jag erkänna att jag inte tänkt riktigt klart här. Men, med förändringen av lönebaserat utrymme, skapar inte det ett jätteincitament till att gå ihop och skapa personaluthyrningsbolag? Om ensamföretagare A, B och C, behåller sina respektive bolag, och därefter startar ett nytt bolag, som anställer dem alla tre, betalar ut lönerna, och sen hyr ut dem till sina respektive bolag för självkostnadspris + utdelningsmarginal, borde väl resultera i en markant större utdelning totalt just p g a att löneunderlaget i det nya bolaget blir väsentligt större, samtidigt som det fortfarande går att ta ut en avsevärd del av “schablonen” från de egna bolagen? Eller missar jag något?
Väldigt förenklat får man i dag ta ut ta ut 210 000 kr/år (2,75 IBB) eller 50% företagets lönesumma i kapitalbeskattad utdelning.
Med nytt förslag är att alla ska få ta ut 305 000 kr (4 IBB) + halva lönesumman över 610 000 kr (8 IBB) i kapitalbeskattad utdelning.
Ett företag med väldigt hög lönesumma gynnas av att detta då utdelningsutrymmet kommer då att vara mycket stort, och sparas till kommande år och som enligt förslaget kommer räntan på sparat utdelningsutrymme ska avskaffas?
Det blir nästan som att fortsätta med dagens huvudregel. Något sämre eftersom man går miste om omkostnadsbeloppet (det kapitalbaserade utrymmet som baseras på aktiekapitalet) och så klart möjligheten att kombinera huvudregeln med förenklingsregeln när man äger mer än ett bolag.
Har man tidigare kombinerat reglerna blir detta en markant försämring. För de flesta andra egenföretagare är det lite hugget som stucket. Man får ut ett par tusenlappar mindre i bruttoutdelning men det blir mindre bökigt att beräkna och deklarera utdelningen.
Vad jag förstått blir det nu då alltså inte möjligt att kombinera huvud- och förenklingsregeln men hur blir det med sparat utdelningsutrymme? Kan man spara utdelningsutrymme från ett aktiebolag samtidigt som man tar utdelning från ett annat? Om ej blir det väl väldigt ogynnsamt för de som har flera bolagsengagemang?
Vad gäller föra inkomster mellan bolagen som Moder/dotter-bolagskonstruktion, dvs koncernbidrag.
Ser inte att det skulle vara negativt i ett sån läge om moderbolaget levererar höga löner.
Det ser ut som att fyraprocentspärren försvinner enligt förslaget. I så fall blir 3:12 en möjlighet för fler personer. Det gör i förlängningen även kanske att 3:12 blir ett alternativ istället för andra strukturer såsom RSU eller personaloptioner.
Det nya är förenklingen som krävde 800 sidor dok som visar att
reglerna är fortsatt mycket komplicerade, som kräver att entreprenören måste ha dyr konsultation för detta.
Syftet med 3:12-reglerna är att förhindra omvandling av arbetsinkomster till fördelaktigare kapitalinkomster.
Utredningens förslag verkar inte innebära skillnad där.
Snarare tvärtemot, många frågor kvarstår dock…
