Hm, då är det inte lönt att starta nytt AB för att kunna ta ut endast en st dubbelutdelning.
Vet du tro när de spikar om detta går genom eller inte?
Förslaget ska först ut på remiss men än så länge finns det inget större motstånd varken från opposition eller näringsliv. Socialdemokraterna hyllade förenklingen även om de gärna hade sett en höjning av kapitalskatten (som alltid).
2 gillningar
Tack Monica för en mycket fin sammanfattning. Min uppfattning är då att man kan ta grundbeloppet, totalt kring 300 k fördelat på flera bolag men att det lönebaserade utrymmet potentiellt går att ta från ett eller flera bolag och egentligen inte är begränsat. Om de därtill väljer att omformulera så att man “bör” istället för “ska” ta grundbeloppet från de olika AB man har engagemang i blir det väl i praktiken att man kan ta motsvararande nuvarande förenklingsregel från ett bolag och huvudregel från ett/flera andra?
1 gillning
Hej! Tack för intressant input i denna tråd.
Det kanske redan har berörts, men vad tror ni händer med sparat utdelningsutrymme? Jag har fattat det som att detta slopas (dvs man kan inte spara framåt i tiden) - vad händer med redan sparat utrymme? Slängs det bort eller kan man använda denna del även framgent, åren efter 2026?
Det är bara uppräkningen som slopas, dvs den ränta man får på sparat utdelningsutrymme.
2 gillningar
Det skrivs att det är fördelaktigt för organisationer som har samma struktur som en advokatfirma eller revisionsfirma. Kan någon förklara hur?
Man slopar kapitalandelskravet vilket gynnar partnerägda företag såsom advokatfirmor och revisionsfirmor. Så här lät Anders Borg inför införandet av kapitalandelskravet för 10 år sedan:
De nuvarande 3-12-reglerna bygger på ett förslag som togs fram av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Det har visat sig att dessa regler används för skattedrivna upplägg i partnerägda företag. Vissa revisorer med inkomster på flera miljoner utnyttjar reglerna på ett sätt som gör att de betalar väsentligt lägre skatt än många andra som arbetar. Genom att anställda görs till delägare med en mycket liten ägarandel i företaget får den anställde möjlighet att ta ut stora belopp som beskattas som kapitalinkomst. På så sätt sänks skatten på den anställdes arbetsinkomst från ca 57 procent till 20 procent.
Det är min uppfattning också, enda begränsningen är 50 x sin egen eller närståendes lön. Så har man några anställda så borde det inte vara något problem.Problemet blir för de som är enda anställde i sina bolag. Då kommer det inte bli något lönebaserat utrymme att ta ifrån “Lönebolaget” och om grundbeloppet behöver fördelas mellan bolagen och inte får vara mer än 4 IBB totalt så blir det en klar försämring.
Ang. bör och ska så håller jag med.
Bolag 1: Jag äger alla andelar, min fru är suppleant.
Bolag 2: Min fru äger alla andelar, jag är suppleant.
Då kan vi alltså båda plocka ut det nya schablonbeloppet på 300k år 2026.
Har jag tolkat det rätt? @Monica
3 gillningar
Bra 
nu kan det inte bli enklare
100% rätt!
Så bra ju, då kan man fortsättningsvis ta två utdelningar.
Tack för svar @Monica 
1 gillning
Tog bara 8 dagar och 70 inlägg att knäcka koden hur man ska hantera nya lagen på bästa sätt 
4 gillningar
Det som är fantastiskt. Lite diskussion i forumet och sedan när man sitter i uterummet och tittar ut på grönskan, så kommer lösningen som en skänk från ovan! 
Nu får frågan äga alla andelar på AB_2 och så kan man fortsätta med två utdelningar, fint som snus.
4 gillningar
Och bra för förhållanden! 
1 gillning
Klar fördel för dom flesta då!
Men koncernbidrag med överföring av bidrag mellan företag som moder och dotterbolag (tänk make och maka) utan krav på motprestation, verkar kunna dra nytta av de nya 3:12-reglerna med begränsningen 50 x egen lön.
Avdragsgillt för givaren och det erhållna koncernbidraget är skattepliktiga för mottagaren.
Parterna får inte vara investmentbolag eller privatbostadsföretag, bidraget ska inte leda till underskott inför en förestående försäljning som annars betraktats som skatteflykt.
Fler förbehåll finns.
Intressant minst sagt!
1 gillning
Om bara en av er arbetar finns det en risk. Om upplägget endast går ut på att få betala mindre skatt skulle SKV teoretiskt kunna hävda att det handlar om skatteflykt. De skulle kunna hävda att utdelningen är förtäckt lön. Och oavsett om lönen betalas till medhjälpande make (den som inte jobbar) eller till företagsledare (den som dragit in pengarna) ska den beskattas hos företagsledaren. Sen om de faktiskt skulle börja jaga alla enmansbolag med detta upplägg kan diskuteras. 
Förstår vad du menar men inget jag oroar mig för.
Frugan startar bolag och äger alla andelar, vill man safea kan jag också äga 5% av andelarna.
Jag jobbar och hon “sköter bolaget”.
Min fru som äger bolaget tar ut en utdelning årligen.
Bör inte vara något konstigt.
Jagar SKV en för det, då får det vara så
Jag har läst ditt blogginlägg men är lite korkad. Tänker på punkten
- Ett lönebaserat utrymme på 50% x (löneunderlaget x ägarandel – 8 IBB). 8 IBB = 609 600 kronor år 2024. Dock max 50 x närståendes eller egen lön.
Om vi är två ägare 50/50 och har ett löneunderlag på 1 896 000 får vi ett utdelningsutrymme på 169 200kr var, eller har jag räknat fel? Det låter i så fall som en klar försämring för oss.
- 0,5 x ((1 896 000 x 0,5) - 609 600)
Att anställa en eller två personer, lite beronde på lön, saknar ju i så fall helt incitament? Det blir bättre att vi säger upp de anställda, startar varsit eget bolag och kan ta varsitt av det nya schablonbeloppet?
Edit: Jag gissar att jag har missat 50/50 av grundbeloppet här också, efter att ha läst ditt blogginlägg igen. Isf får jag det till 321 600 per delägare i mitt exempel, fortfarade en försämring (jmf 475 000 idag).
Edit2: Jag räknade igen efter att ha läst PWC. Om vi har ett löneunderlag på 1 896 000. 948 000 (får användas för löneutrymme). Om vi är två ägare blir det 474 000 per person. Från det ska jag dra av 609 600? Alltså blir det inget lönebaserat utrymme? Det där avdraget på 8 PBB är ju katastrof om man är två ägare.
En kommer fortsätta kunna spara utdelningsutrymme, dock utan ränta, om jag förstår det rätt?
1 gillning