Är själv i en bra situation men inte tillräckligt bra för att göra FIRE i rimlig tid innan riktigt pension. Likaså har jag inte behovet av att göra en FIRE då jag trivs med mitt arbete. Jag lockas däremot av olika varianter av FIRE, exempelvis flamingo och coast.
Skulle vara kul att bottna i olika varianter av FIRE och se om det är någon i detta community som har gjort någon variant? Dela gärna med er!
Själv tänker jag kanske dra ihop 3 msek och ta ut 120.000 per år, antingen för att gå ner i tid eller resa. Sedan leva så fram till tjänstepension och då kanske gå helt. Kombinerat med att vara egen konsult?
Jag skulle ju kunna göra en Jimmy-FIRE nu om jag ville. Problemet är att jag inte skulle trivas med det. Mina resekostnader skulle öka om jag var ledig jämt. Jag skulle vilja göra saker på min lediga tid och det räcker inte pengarna till. Inte än i allafall. En semi-FIRE ganska snart känns tilltalande.
De olika FIRE-varianterna har olika namn. Jag vet inte varför. Varför inte bara räkna fram vad du kostar i drift per år och sedan fundera på hur du ska få tag i de pengarna. Det måste inte vara en hel vetenskap.
Hej. Det jag söker är inspiration. Känns som att FIRE är att jobba järnet sen leva 100% på kapital.
Finns det er som har levt på kapital i ett par år? Levt på kapital men räknar med att det är slut då tjänstepensionen kickar in.
Jag kan göra matematiken och då kanske kommer fram till att jag kan leva genom att arbeta 50% och sen ta 4% av kapitalet men det känns inte så inspirerande. Jag trivs med mitt arbete.
Någon som kanske har hittat en kombo med att leva utomlands 3 månader varje år? Det skulle jag vilja läsa om!
jag lever ej riktigt så än men min plan är något liknande alltså dra ner på arbete/sluta arbeta tidigt för att sen ha lite pengar till pension har ingen som ska ärva mig eller liknande så ser ej vitsen med att dö med en massa pengar på kontot.
Och blir det fattigt när jag är 80 år so be it om jag fått leva större delen av mitt liv så som jag vill
Men blir en utmaning att dra ner på arbetet då jag är lite av en arbetsnarkoman och på helgerna längtar till arbetet
Men är man helt arbetsbefriad så kan jag tänka mig att snöa in mig i något ämne jag läser lite på fritiden idag o utforska världen mer
Jag brukar säga att jag “lajvar” FIRE genom att sedan några år tillbaka simulera det via budgetuppföljning och avkastningvärden för att simulera vad som hänt om jag inte jobbat och inte investerat. Jag har inte bestämt mig än, men drar jag pluggen ur arbetslivet blir det nå’n variant av svensk “lagom-FIRE” eftersom jag är naturligt sparsam och har låga utgifter redan. Dessutom har jag ett jobb och en personlighet som inte riktigt tillåter olika mellanting.
Jag tror inte att ditt 80-åriga jag skulle gilla den kommentaren. Du blir kanske 100 år och pigg hela vägen. Räknar du fel så att du har för mycket pengar över då kan du ju alltid testamentera bort rubbet. Det kan glädja många behövande.
Eller så är det just det han kommer göra?
Har faktiskt frågat några stycken äldre i min närhet som är 70+
vad de ångrar att de ej gjorde och flera svarade att de skulle vågat resa mer och inte enbart tänkt på att göra allt senare de flesta har ackumellerat mer än de kan göra av med.
En svarade att hon skulle tagit körkort och ej varit så beroende av sin man för allt.
Men som sagt jag överdriver nog lite när jag säger att jag kommer vara barskrapad som äldre men menar mer att jag ej ser vitsen med att vara 80+ med 2 miljoner i tillgångar om det ändå ej är tänkt att någon ska ärva en.
Och nej jag vill ej testamentera bort mina pengar till en stiftelse jag vill leva upp pengarna själv kanske jag skänker något medans jag är i liv (som boken die with zero beskriver)
Det är bra att ha en plan, men viktigt att inse att det aldrig blir precis som man planerat. Livet bjuder på både kriser och möjligheter och det är då man har nytta av sitt FI-kapital. Första gången jag var tvungen att lämna en sjuk arbetsplats så var valet att byta karriär eller flytta till ett annat land. Andra gången, när jag hade fuck you-pengar på banken, så kunde jag ta ett sabbatsår och i lugn och ro hitta en bättre arbetssituation.
Om en möjlighet dyker upp så kan jag slå till utan att behöva tänka på vad det kostar. Det gäller både saker och resor. I mitt fall bland annat en resa till andra sidan jorden för att hälsa på en god vän och ett fantastiskt musikinstrument.
Jag har också kunnat jobba halvtid i snart tio års tid – inte för att jobbet är dåligt utan för att det lugnare så och för att det ger mig möjligheter att leva ett rikare liv utanför min arbetsplats.
Efter 25 år i fas 1 (full-time career) och 10 år i fas 2 (semi-retirement) så har jag vid 60 precis kommit till fas 3 (FIRE). Jag trivs fortfarande med jobbet men utmaningarna och den stora arbetsglädjen finns där inte längre och då kan jag välja att göra andra saker som inte ger någon inkomst men som känns viktigare och mer betydelsefulla för mig.
Avslutningsvis så innebär de extra pengarna också att jag kan skjuta på att ta ut pensionen. Det ger en extra trygghet och försäkring mot att jag skulle leva mycket längre än förväntat.
Observera ockå att jag inte har offrat något på vägen. Jag har haft en stor sparkvot och undvikit pengaslukhål som dyra bilar och allt för stort boende men aldrig avstått från något som verkligen har varit viktigt.
Jag och min fru är det man kallar FIRE och vår variant är att använda/plocka ut samma nettosumma/månad som vi hade efter skatt och sparande när vi jobbade.
Klarade vi oss då så klarar vi oss även framöver.
Är 51/48år nu så fram till 55år när jag kan börja plocka ut från min Tjp så får vi leva på vårt privata sparande.
Från Medelsvensson till MedelFIRE
Håller med, det finns ingen anledning att kalla det för något. Jag har översatt mitt samlade kapital inklusive pension i antalet år detta räcker motsvarande nuvarande lönenivå, nuvarande kostnadsnivå och mot en snålnivå av basala utgifter. Då får jag en fingervisning om hur långt det räcker om avkastningen bara matchar inflationen, vilket är ett överdrivet negativt scenario. Men de olika siffrorna ger en bra koll på läget. Plus att jag säkert har gjort 20 olika uttagsplaner som jämförelse på minpension.se.
Min fru sen några år och jag gick över till det i somras, så drygt ett halvt år.
Reflektion på det är att kostnaderna sjunkit förutom på el räntor(Men det har ju alla drabbats av)
Jag har en annan sits än du men tänker likartat. Framtiden blir inte som man tror och därför är bara en fingervisning tillräckligt bra. Och sen är det förstås ett plus att vara lite negativ i sina prognoser. Det skapar marginaler.
Jag tycker helt enkelt att det är positivt med negativa prognoser …
Kan hålla med dig att varför kalla det något men visst skiljer det massor när man pratar FIRE, allt från snåla till förbannelse till att leva i överflöd.
Så för att sätta sig in i hur folk lever FIRE så underlättar det att kalla det vid olika namn.
Har förövrigt fram till nyss inte haft en aning om att det heter FIRE att sluta jobba och leva på sparat kapital
Dom olika FIRE-begreppen handlar väl egentligen om hur man väljer att planera sparandet och tiden för att nå den kapitalnivå som täcker ens utgifter.
Om ens nuvarande kapital ger en förväntad avkastning som täcker hela ens utgifter, då kan man gå i FIRE idag. Om avkastningen på ens kapital idag inte täcker ens utgifter, men kommer att göra det om x år, då kan man jobba och leva loppan utan att spara en enda krona medan kapitalet växer. Man kan sedan ändå gå i FIRE om x år när man nått FIRE med given utgiftsnivå. Detta är “Coast-FIRE” som jag förstår det. Sen finns det olika varianter på detta, där man kan jobba deltid för att finansiera kapitalunderskottet osv.
Samma här. Konservativt räcker mitt kapital till i alla fall 50 års utgifter på snålnivå, utan värdetillväxt. Räcker det för att kliva av? Ja det gör det men det är också annat som spelar in, inte bara det rent ekonomiska.
eftersom jag är naturligt sparsam och har låga utgifter redan. Dessutom har jag ett jobb och en personlighet som inte riktigt tillåter olika mellanting.
