Förstår snittsvensken vad inflation är?

Det är tydligt att många har svårt för detta. De kan påstå sig förstå att pengar blivit mindre värda. Men att de blivit det för alla och alla har svårt att få pengarna att räcka går liksom inte in. Det måste va någon annan som tjänar på att de höjt priserna.

När maten eller boendet blivit dyrare förstår man inte att de blivit det för hyresvärden och matbutiken också. Då är det deras fel och de som förser en med mat och tak och värme är skurkarna. För även om bolag tappat i marginal till att nätt och jämt gå runt låter vinsten alldeles för hög i deras öron även om den är värd mycket mindre än förut.

Men det är inte deras fel att pengarna är mindre värda.

Jag anser att inte någon svensk (förutom jag då) förstår vad inflation är när alla utan att blinka tycker det är rimligt att betala 15 - 20.000 per månad för att bo i en ganska så lten bostad därför att byggföretagen säger att byggkostnaderna har blivit höga.

En bostad byggs av sand, sten, skog, metaller, plast m.m. som utvinns från naturen eller numer återvinns från skrotade produkter. Det gjordes det också för 50 år sedan och jämför man kpi-utvecklingen med boendekostnads-utvecklingen så borde ju alla inse att vi blivit rånade. Processen att förädla dessa råvaror till bostäder är ju förmodligen enormt mycket mer effektivt idag jämfört med 50 år sedan, så det har hamnat mycket pengar i vissa fickor under dessa år.

1 gillning

6 gillningar

Precis detta jag menar ja. Boendekostnader har till viss del gått ner i % av folks inkomster. Men vi har också ökat standarden på hur ett boende ska va vilket till viss del kompenserar för att byggande blivit billigare. Helkaklade badrum med golvvärme, tvättmaskin och torktumlare är inte gratis.

Också det att folk tenderar att byta upp sitt boende till vad de har råd med och skaffa sig fler kvadratmeter och högre standard håller kostnaden uppe.

Reallönesänkning kallas det

Nja jag tycker också du tolkar in lite väl mycket. Jag tycker det är ganska uppenbart att det hon menar med “tjäna för mycket” är att hon har lite dåligt samvete över hur bra hon tjänar jämfört med andra kollegor i hennes skrå. Att hon har tagit mycket snabbare kliv än snittet och det är synd att inte andra har haft en lika bra utveckling.

1 gillning

Fick löneökning igår och kollade lite historik. Blev glad att lönen ökat med 27% sedan 2021. Började kolla KPI och föll snabbt tillbaka till normal sinnestämmning igen då jag insåg att KPI gått upp nästan lika mycket.

Den här inflationsräknaren är enkel och överskådlig:

4 gillningar

Förädlingen till byggmaterial kan mycket väl ha blivit effektivare men de som snickrar ihop huset har nog inte alls blivit så särskilt effektivare på 50 år, högre krav på både byggandet och arbetsmiljön kan t.o.m. gjort det långsammare. Så själva byggnationskostnaden följer löneutvecklingen snarare än inflationen. Utöver det så väljer kunderna mycket högre kvalitet/standard idag.

1 gillning

Man får väl passa på att glädjas åt att inflationen tuggat i sig en större del av bolånet än min amortering. Blir amorteringsfritt till hösten.

1 gillning

Jag fattar att det där är avrundat uppåt, men jag var tvungen att dubbelkolla.

100kr mars 2000 är 161kr mars 2026

Så visst, nästan det dubbla, men ändå en bra bit ifrån. Det kan vara en relevant skillnad och förklarar väl åtminstone en del.

Och i artikeln pratar de om 120% på 11 år och jämför med andra sköterskor som ökat 39% på 10 år. I båda fallen är det alltså tal om reallöneökningar.

Men poängen i artikeln tycker jag är relevant, förutom att lönespridning är dåligt. Lönespridning är jättebra, men måste såklart belöna god prestation. Förstår helt hennes känsla. Sedan kanske hon underskattar sig själv och överskattar folk med fina titlar - vad vet jag…

1 gillning

Ett vanligt missförstånd gäller kopplingen mellan inflation och bolån. Många - även här på forumet - verkar tro att högre inflation automatiskt är positivt för den som har bolån.

I grund och botten stämmer tyvärr inte detta. Allt annat lika innebär högre inflation sämre ekonomisk situation för den som har bolån än lägre inflation. Det blir mindre kvar av månadslönen när det man köper blir dyrare.

Istället kan det vara bra att hålla isär att det som är positivt för den som har bolån inte är att det man köper blir dyrare (=inflation) utan att inkomsterna ökar (=löneutveckling). Löneutveckling urholkar bolånets värde.

1 gillning

Nja, det handlar om att lånet minskar i realt värde medan saken man köpt för de lånade pengarna behåller sitt reala värde.

Ofta då en bostad, som ökar i nominellt pris samtidigt som lånet står still nominellt (förutom räntan).

Att ens inkomster ökar är relevant, men den ökningen hade funnits även om man inte hade lånet.

3 gillningar

Processen för att snickra ihop ett hus bör rimligtvis också vara mycket mer tidseffektivt idag jämfört med längre bak i tiden, konstruktion av moduler i fabrik jämfört med att bygga allt på plats borde ha rimligtvis ha sänkt kostnad till kund.

När det gäller kvalitet/standard jämför med TV, den kostar inte mer nominellt idag jämfört med 10-tals år bakåt i tiden och det du får kanske inte har högre kvalitet men produkten innehåller enormt mycket mer idag.

När det gäller den idiotiska prisutveckling för byggkostnader är det här ett vansinnigt exempel:

Finntorpsbron tre gånger dyrare än budgeterat

26 september 2024 05:10

Gång- och cykelbron över Värmdövägen och Saltsjöbanan i Finntorp är på väg att bytas ut – men bytet blev betydligt dyrare än planerat.
Prognosen 2019 var att det skulle kosta 22 miljoner. I förra veckan föreslogs att ge ytterligare 19 miljoner för att slutföra projektet – som nu är uppe i 65 miljoner.

Mig veterligen är det en liten andel av bostäderna som byggs med moduler, det var inte 0 för 50 år sedan heller och arbetet i fabriken är fortfarande till stor del manuellt.

Ett annat sätt att se på det är att ett lån är i princip bara ett inverterat sparkonto.
Precis som att inflationen “äter upp” pengarna på sparkontot, sker samma sak för lånet.
Det har ingen direkt koppling till vad för övriga inkomster man har och huruvida de ökat eller minskat realt i något av fallen.

Men, du har ju rätt i att man inte bara kan titta på lånet (eller sparkontots) varande för att avgöra om inflationen är negativ eller positiv för ens ekonomiska situation, då måste man titta på helheten.

2 gillningar

Jag köpte i alla fall en nästintill nybyggd stor villa (7 rok) i Stockholm kranskommun 1987 för ca 900.000 kr. Vad det skulle kosta med nyproduktion på tomten bredvid i dag kan man ju bara tänka sig. Och man kan ju inte skylla på att det är tomtpriserna (vilka förstås har ökat mycket) som står för hela ökningen eftersom både tomt och hus rymdes i 900.000.

Det som skiljer dagens nybyggda villor mot den här är inte speciellt mycket. Det jag kan komma på är kakel istället för plastmattor i badrum, kanske kakel ovanför köksbänken. Annars var bl.a. värmesystemet modernt med integrerad kamin.

Varför prisutvecklingen på en sån här produkt ska vara flera hundra procent medan KPI under motsvarande period bara varit en bråkdel kan jag inte förstå att någon försvarar. En bransch har lyckats med att lura skjortan av en hel befolkning inklusive politiker utan att de verkar vara medvetna om det.

Just när det gäller byggkostnaden är det väl framförallt Baumoleffekten? Om branschen inte kan effektiviseras i samma takt som industrin så kommer priset att öka mer än inflationen.

4 gillningar

Jag har inte försvarat något. KPI är ett medelvärde, med bl.a. information och kommunikation som gått ner 75% på 30 år.

Nej, det är politikerna som lurar befolkningen. Politikerna väljer sällan exploatör efter lägsta pris mot boende, de vill ha andra kvaliteter i byggnationen och gärna höginkomsttagare som betalar mer i skatt. Bolagen levererar det som politikerna efterfrågar och det är inte lågt pris.

Du ska betala tomten också, 30 % lägre pris på själva byggnaden betyder inte 30% lägre pris på totalen. Samma på bilmarknaden, drivmedel, skatt, försäkring, service och kanske parkering ska betalas oavsett och där är de billiga märkena är långt ifrån topplistorna.

Marknaden för billigt byggande är därför så liten att skalfördelarna försvinner. Eller så är det kanske lite hönan och ägget över det, ingen vågar satsa på nåt storskaligt eftersom man inte är säker på att det finns köpare.

Vårt hus är byggt 1932 i prefabricerade byggdelar/moduler för självbyggnad. I hela området, ca 400 hus, erbjöds 4 utförande på byggsatsen. Var en slags egnahems/folkhemstanke.

Så modultänket har funnits ganska länge som koncept.

1 gillning