Förmodligen så. Jobbade själv i ett av våra större privata företag och där löste man övertaligheten av äldre genom omorganisationer. På gott och ont…
En fundering, vilka är det som tror att alla kommer bli 90? De flesta fattar väl att det finns sjukdomar och olyckor som kan få en att trilla av pinn?
Sen så kan det vara vettigt att ha någon plan kring om man blir 90 och hur man vill leva fram till dess. Även utan garantin att man når dit.
Det fungerar kanske för viss produktion, men sämre för tjänster och välfärd. En större andel äldre människor kräver fler som kan jobba inom sjukvård/äldrevård. Utan att bli för politisk så kommer den väg samhället slagit in på sannolikt att leda till både högre skatter och sjunkande bostadspriser.
Om jag skall bemöta detta seriöst så stämmer det att denna tråd inte handlar om mat, men det var du som började ta upp ämnet genom att prata om ultraprocessad mat. Och då får man vara beredd på att det blir diskussion istället för att känna sig kränkt.
Att ultraprocessad mat är onyttigt är inte en sanning utan en stor myt. Få saker är så odefinierat som ultraprocessad mat - och därmed behöver man vara väldigt tydlig med vilken typ av ultraprocessad mat man menar.
Bara för att något är processat i flera steg innebär inte per se att det är onyttigt.
Sådana uttalanden bidrar bara till att odla myten om att ultraprocessad mat är onyttig.
Jag menade; om även de vägarna visar sig oframkomliga. Om övertro på ett område har spridit sig till andra…
Kanske inte en krasch men någon slags mjuklandning? Inflation, höjda skatter, längre arbetstid, åtstramad välfärd, mer påtagliga sociala klyftor, inskränkt valfrihet, minskade utbud i butiker och andra marknader.
Jag ser framför mig att man som pensionär (om allt fortsätter i trendens riktning) självmedicinerar med diverse och lever ett enkelt men behagligt semesterliv i typ husvagn eller sommarstuga året om.
Chips, läsk, godis, mm är ultraprocessad mat. Eller ja, “mat”, du hör ju.
Ultraprocessat betyder att maten genomgått en industriell bearbetning bortom det man normalt pratar om när man pratar om processad mat, vilket är sådant du kan göra hemma i köket: frysning, kokning, konververing osv. Det kan handla om att bryta ner maten till dess beståndsdelar (proteiner, fetter mm) och använda dessa beståndsdelar till att skapa ny mat. Mat som förstör vår tarmflora eftersom den inte är naturlig. När tarmfloran förstörs kan det leda till allt möjligt otäckt som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar mm.
Men, hela min poäng från början var att vi äter mycket mer onyttigt nu än tidigare och det lär bidra till att vi inte blir särskilt Mycket äldre än idag. Den ultraprocessade maten, som vi alltså äter mycket mer av idag, var en exemplifiering av den utvecklingen.
Mmm vad är din def av “nästa generation”? Menar du kanske de som föds 2025-2040?
Säg att nån föds 2035, om 10 år. Den personen är 80+ 2115. Hur ser världen ut då? Ekonomin i världen?
Det är min fasta övertygelse att världen då ser helt annorlunda ut än idag; den är betydligt mer energifattig. 2100 är långt efter den stora energiomställningen vi alla kommer få genomlida närmsta 40 (typ) åren. Slutet på FF-eran (Fossil Fuels).
Jag tror att medellivslängden kommer plana ut p.g.a. detta. Typåldern, peaken när de flesta dör, kommer aldrig krypa upp mer än bara lite högre än idag. Med stor sannolikhet sjunker den sen ner lite p.g.a. brist på (dyr) medicinsk behandling och dyra mediciner. Visst, rika människor kommer ha tillgång till en del av detta som idag finns men inte allmänt.
OBS att livskvalitet är en helt annan sak. Bara för att medianen för återstående år i livet när man fyllt 65 är hög, betyder inte att man lever ett gott och bra/“rikt liv” till man blir 86. Många gör det inte, så är det redan idag.
Ursäkta otydligheten. Jag tänker på de efter mig. Jag beräknas bli uppåt 85 år och mina barn (födda på 00-talet), borde passera 90, sett över deras generation då, inte två individer.
OK födda på 00-talet. Du tror att den kohorten har framskrivet återstående år i livet vid 65 på >25 år? Är det så du menar?
Det tror jag inte, men minns inte nu hur statistiken ser ut.
Det finna en hel avd på SCB som sysslar med just detta, de är duktiga. Även på att gissa (framskriva). Du kan kolla på SCB’s site, datat finns där. Deras gissning om framtiden kan vara fel förstås…!
För din kohort, födda 1971-73 typ, kan du kolla där (SCB) hur det ser ut. D.v.s. om ni lyckas bli 65, hur många återstående levnadsår i snitt är det då kvar för er?
Egentligen är ju fraktiler mycket mer användbara än snitt. T.ex. man vill veta i stil med “För din kohort är det 50% sannolikhet att du blir minst 88 år gammal.” (om du lyckats bli 65). Dessa siffror går att räkna fram men man kan inte göra det på egen hand ur datat som SCB visar upp allmänt.
Det som slarvigt kallad “medellivslängd” och brukar anges för män och kvinnorn resp kan man inte ha till nåt egentligen som individ. Det säger ingenting om ens kohort alls. Det är ett slags sammanräknat index för hela befolkningen och används till att jämföra olika länder med varandra.
Även vi som lever nu borde kunna få högre livslängd än det nuvarande snittet. Det är ju trots allt satt av dem som redan har dött, dvs. dem som i snitt är födda tidigare än oss som nu lever.
Man kan visserligen invända att det inte är självklart, snittet kan gå ned pga mer junk food eller annat också men många faktorer som talar för högre snitt med tiden också.
1 gillning
Precis, vi som skriver här har bevisligen inte dött som nyfödda och har därför en högre förväntad livslängd än samtliga som föddes det år vi själva föddes.
1 gillning
Ja, så menar jag. Och bra att du förtydligade kring 65+25, eftersom det är det intressantaste siffrorna, inte snitt i stort.
Monaco ligger väl förbi 87 tror jag och de flesta utvecklade i-länder med fungerande hälsovårdssystem är över 80.
I övrigt håller jag helt med dig i dina slutsatser kring fraktiler och vad som är relevant.
Ja, men som @var3gen också skrev: Det är överlevarna vi räknar med eftersom det är pension och liknande som ligger i frågans riktning.
Jag tror aboslut att skräpmat gör sitt till, men som ett barn av 70-talet vet jag också att sockerintag, solande utan solkräm och en rejäl dos passiv rökning ligger oss i fatet… Så, jag tror inte vi ska hoppas alltför mycket. 
1 gillning
Pensionsbolagen har förväntad livslängd från 65 i sina beräkningar.
Detta är ett exempel för ITP (från AMF)
| Födelseår | Förväntat antal levnadsår efter 65 |
|---|---|
| 1910-1919 | 21,4 |
| 1920-1929 | 21,4 |
| 1930-1939 | 21,4 |
| 1940-1949 | 22,3 |
| 1950-1959 | 23,3 |
| 1960-1969 | 24,1 |
| 1970-1979 | 24,6 |
| 1980-1989 | 25,3 |
| 1990-1999 | 25,9 |
Från Alecta:
| Födelseår | Förväntad livslängd från 65 års ålder |
|---|---|
| 1950-1959 | 22,0 år |
| 1960-1969 | 22,4 år |
| 1970-1979 | 23,2 år |
| 1980- | 24,0 år |
4 gillningar
Så, pensionsbolaget tror på 90+ för Gen Z och alpha. Då hoppas vi de pallar jobba och ta hand om oss andra innan de får lägga sig på sofflocket och lösa sudoku. 
1 gillning
Ja de har alla sina s.k. försäkringstekniska beräkningar. Som inte alls stämmer överens med varandra (som synes) och ej heller med SCB’s framskrivningar. För försäkringsbranschen finns speciella regelverk för det där, det är t.o.m. förutbestämda formler(!)
Själv bryr jag mig inte om vad TJP bolagen räknar med tekniskt för “livsvarigt uttag” utan jag föredrar att använda SCB’s framskrivningar.
Det är att rekommendera för en FIRE person som måste managera sitt kapital & uttag.
Låt säga att man går FIRE vid 59-60. Då är det inte så dumt att räkna med 60+30=90, d.v.s. alla dessa beräkningar som gjorts i decennier nu på 30 år (4% -regeln) kan lämpligen användas.
Om man blir FIRE vid 50 år är det betydligt svårare, det är 40 år. Då gäller inte 4% -regeln, jag skulle då aldrig våga köra så.
1 gillning
Sen kan man fundera på livskvaliteten de sista åren. Min gissning är att vi främst lever längre pga bättre sjukvård. Vilket kan innebära att vi är halvskruttiga längre.
Det är viktigt att planera för att åldrandet sker gradvis. Skulle säga att även om man lever till man är 90+ så är frågan vad man har för dyrare utgifter efter 80. Bostad lär man inte köpa i den åldern. Köper man ny bil efter 80? Köper man nya kläder? Renoverar man köket? Man köper sannolikt inget annat halvdyrt som ny cykel nya skidor eller ny hund.
Föreställer mig att det framför allt är lite inredning, lite resor och kanske ny mobil/tv man skaffar som 80+.
1 gillning
Ny bil, ja det är inte omöjligt men OK inte så sannolikt om man sett till att “parkera sig” i en bostad som har ett bra läge för äldre.
Nya kläder, ja definitivt. Och en köksrenovering och/eller badrumsrenovering är inte osannolikt heller.
Sen får man räkna med stadigt ökande vård-/skukvårds kostnader. Att betala själv blir vanligt för sånt som gråstarr-op och höftledsop, annars kö i åratal. Resurserna (pengarna) kommer inte räcka. Olika hjälpmedel är också dyra, rollatorer, dramaten o.s.v. Många många 1000-lappar. Man kan inte räkna med att “få” (låna) gratis såsom det varit i många kommuner.
Rent generellt kan man säga att som det varit rätt länge nu med de äldre (80+) är gränsen s.a.s. vid 85-86. Nånstans där går det utför. Och då går det ganska fort, ofta. Ett fåtal är riktigt pigga vid 90 men är man klar i huvudet och trött i kroppen behövs pengar att mitigera detta på alla sätt man kan – livskvalitet.
1 gillning
9 år längre sedan 1970 tycker jag är en kraftig ökning.
Absolut! För att förtydliga mitt egen inlägg så kan man faktiskt inte riktigt utläsa vår förväntade livslängd från statistiken om medellivslängd. Vår medellivslängd ökar ju om vi t.ex. minskar antalet trafikolyckor eller räddar fler för tidigt födda barn, men det gör ju inte att folk i allmänhet lever längre.
För att se hur mycket lägre vi lever kan man titta på medellivslängden uttryckt i kvarvarande år efter en viss ålder. Efter 65 års ålder har medellivslängden ökat med ca 7 år sedan 1960-talet. Inte fullt så dramatiskt som 9 år alltså, och kanske framför allt så är det ju inte så att vi som lever idag radikalt bör planera våra liv annorlunda jämfört med våra föräldrar. Den individuella variansen är betydligt större än den statistiska ökningen mellan generationerna.
Va…? Är det nån skillnad mellan att dö av en hjärtattack, en stroke, eller en trafikolycka när man är, säg, 79? Död som död.
I meningen “Rik, pank, eller död” -simuleringar är det ingen skillnad – inte som jag kan inse.
Den som bara vill ta hänsyn till “dö av hög ålder” resonerar bra konstigt tycker jag.
Exakt. Problemet är bara det där med “medel”. Det är inte snittet man är intresserad av, utan fraktiler (som jag skrev ovan). Man kan dölja lite vadsomhelst i ett genomsnitt…
Naturligtvis måste vissa antaganden göras, så är det med alla gissningar om framtiden. Men, och detta är poängen: dessa framskrivningar som SCB gör är väldigt bra gissningar. Denna statistiken är mer träffsäker än många här tycks tro. Det gäller bara att kunna tyda och förstå siffrorna korrekt och det är inte intuitivt.
2 gillningar