2½ år, större bostadsrätt som det flyttas in i nästa vecka faktiskt!
Den allra första månaden efter examen var jag skamset nog en del av statistiken på 1/5 svenskar utan runt 10 000 kr sparade för oförutsedda utgifter kan man väl säga Men jag hade varit dum nog att inte ta CSN-lån för hela studietiden så det har sina förklaringar…
Målsparade aldrig specifikt till bostaden utan insatsen låg 100% i aktiefonder med tanken att “Går det bra på börsen kanske jag köper om några år.”
Det tog lite mindre tid än “några år” med den senaste börsutvecklingen dock
Det var inget jag prioriterade i början av nittiotalet efter universitetsstudier, jag var dessutom luspank och sugen på livet. Senare delen av 90 talet ramlade jag dock över en sekelskiftesvåning som jag köpte för 240 tusen, insatsen på 50 tusen hade jag då. Ett gäng år och massa inflation senare sålda jag den för ca 4 miljoner och på den vägen är det.
Det tog 5år efter examen. Köpte en villa som var ett större renoveringsobjekt. Räntan låg först på 8%, så det blev ett antal tuffa år med höga kostnader för räntor och renoveringar som vi gjorde mestadels själva för att pressa ned kostnaderna.
Jag köpte första BR före studier vid ~20 års ålder. Första hyreshuset under studietiden vid ~25. Efter examen 2012 ett par olika BR och HR, första egna småhuset ifjol vid 37 års ålder. Har renoverat ett par riktiga vrak till BR:er och sålt efter att ha bott i dem och/eller hyrt ut ett tag. Är heligt less på det nu och tacksam för att ha kunnat köpa ett relativt nybyggt hus så jag förhoppningsvis ska slippa leva med en gersåg i köket framöver.
Detta låter kanske lite glammigare (nåja, allt är relativt) än det faktiskt är. Jag har även bott på soffor, golv, kollektiv och i campingstuga, i andra och tredje hand, i uthyrningsrum och stötvis i pojkrummet när det har knipit. Nu hoppas jag slippa flytta mer innan barnen är stora.
9 år. Och de 9 åren var en blandning av jobb, studier hemma och utomlands, träffa min blivande, gifta sig, och vela kring vilket hus vi ville ha och var.
Köpte lägenhet när jag började studera och betalade den kontant med ärvda pengar. Den var av modellen skokartong. Min första “riktiga” ägda lägenhet köpte jag fem år efter examen och huset som jag bor i nu köpte jag sex år efter det.
Maken var nyfärdig läkare och jag studerade fortfarande. Köpte -91 central bostadsrätt med delvis stöd av föräldrarna (annars hade vi inte haft råd med en 3:a). 5 år senare hus för egna/bankens pengar. Var lättare på -90talet.
Köpte 2-rums BR vid studiestart (2012), där jag hyrde ut ett rum vilket täckte +60% av kassaflödet. Finansierade insats med 1/3 eget sparande & resten som föräldrarna sparat ihop, 80% belåning. Frun flyttade sedan in (försämrade kassaflödet😅) & vi köpte nuvarande radhus 2019 tre år efter examen, 80% belåning.
9 år har gått och jag hyr fortfarande eftersom jag bor i Kina. här krävs 30% insats, 30 års annuitetslån. detta i kombination med en bostadsbubbla som över allt i världen gör att det är billigare att hyra än köpa (payback time på en bostad i Kina är över 50 år, dvs tiden det tar att få in lika mycket i hyresinkomster som man betalat för bostaden).
om 2 år ska jag ta beslut om jag flyttar till Sverige eller någon annanstans. då kanske jag köper. men helst vill jag vara likvid och fortsätta hyra, beroende på läget då.
Jag inser att flera användare i tråden har haft olika tidsperioder från examen till köp av hus/bostadsrätt. Att man inte behöver stressa fram ett köp av hus/bostadsrätt, bara för att man har tagit examen.
Det handlar oftast själv som person prioriterar och att det inte är självklart köpa ett hus/bostadsrätt snabbast som möjligt, utan att det beror på personliga livssituation som exempelvis intresse, och ifall ekonomin tillåter köp av villa/bostadsrätt.
Detta skapar perspektiv, under sin egen tillvaro efter att ha tagit examen.
Snackade med särbon nu. Nio år i hennes fall. Dock centrala Stockholm på normallön. Den geografiska hemvisten tror jag spelar störst roll om man ser till Sverigesnittet. Min äldste är så fokuserad på sparande till insats att jag gissar att det kanske landar på två år i hens fall.
Har ingen examen (inte ens en student-/gymnasieexamen), men skaffade bostadsrätt innan jag gått ut gymnasiet tack vare sparande och lån från föräldrar.
Var sedan arbetslös några år efter gymnasiet, men uppgraderade sedan till villa efter 2½ år i arbetslivet.
Jag köpte min första bostadsrätt 2-4 dagar (!) efter att jag började jobba efter studierna.
Sparat ihop till kontantinsatsen gjorde under studietiden (5 år), och så fort jag börjat jobba tog jag med anställningskontraktet till banken för att påvisa att jag kommer att ha en inkomst framöver och således fick låna. Antagligen tyckte banken, åtminstone på den tiden, att 5-årig utbildning på Chalmers var betryggande för framtida inkomst nu när den första anställningen påbörjats och jag uppenbarligen var anställningsbar™.
Det var inget förhastat impulsköp utan planerat, och jag bodde kvar i ca 6 år innan det var dags för nästa bostad (som jag sparat ihop kontantinsatsen till under dessa 6 år). Det var på den tiden när allt bara kunde gå upp och jag köpte således den nya bostaden före jag sålde den nuvarande.
Jag började spara till bostad direkt efter examen. För mig tog det 7 år att gå från hyresrätt till villa. Rent ekonomiskt kunde jag köpt bostad tidigare än jag gjorde, men det var mer att jag behövde vänta med steget tills det passade med allt annat i livet.
Men jag hade varit dum nog att inte ta CSN-lån för hela studietiden så det har sina förklaringar…
