Populär uppfattning, jag trodde också det. Sedan började jag läsa om beteendeekonomi och behaviorism.
Man tror gärna att man är stark nog att gå sin egen väg. Men forskning visar på motsatsen. Omgivningen har stark påverkan, få kan stå emot påverkan och få vill erkänna det.
Om man utgår ifrån att det är naturligt att påverkas av sin sociala omgivning, så borde man väl snarare välja sin sociala omgivning efter de värderingar och mål man har? Men värderingarna kommer ju från ens sociala omgivning. Så hur man än vänder sig så är man är fast i att man är ett grupplevande däggdjur.
Men i grund och botten: Vill man inte köpa skrytvillor och skrytbilar; umgås inte med sådana människor.
Hur kommer man fram till:
- Vem man är
- Vem man vill vara
Hur går tankeprocessen till? Jag kan bara tänka mig att man finner en idol genom att se vem/ vad andra ser upp till. Sedan imiterar man de egenskaperna och står fast vid idealen för att visa lojalitet till gruppen man vill ingå i. (Till vardags så sker detta säkert undermedvetet)
Kan du svara på dessa två frågor så är jag intresserad 
