Vill bara lyfta en tanke så att ni smarta människor som har tänkt på det här mer än mig kan förklara varför jag har fel Jag ämnar inte gå i FIRE om inte jag av ngn märklig anledning råkar få chansen. Det jag försöker göra är att gå ner i arbetstid. Men rubriken tror jag fångar essensen av vad jag är ute efter, clickbait om man så vill.
Tanken med 4% är ju att man ska ta ut % första året och sedan ta ut första årets summa inflationsjusterat kommande år. Så långt är jag nog med.
Nu kommer vi till min fundering. Om man teoretiskt sett för statistik på summan varje år och efter säg 7 år har sett att det inte kommit ngn dipp utan det har gått upp med säg 7% varje år. Skulle man inte kunna använda sig av exempelvis summan för år 3 som nytt “startår”? Du vet ju att det inte kom ngn dipp och därmed att dina första 4 kritiska år var bra även om du flyttar startsumman till ett senare år. Poängteras bör nog att man under tiden dessa 7år använder sig av år 1 tills man har “facit”.
Om det visade sig att det istället kraschade år 6 så låter du ju bara år 1 vara kvar som starten som det var tänkt och har då 5 bra första år…
Helt enkelt att “startåret" justeras i efterhand när man VET hur det har gått och då kan välja år beroende på om man klarar sig från dåliga år de första åren från startåret. Dessutom har det ju då gått flera år och kapitalet ska potentiellt räcka en kortare period…
Argumenten jag har läst är ju att du ökar sannolikheten med sequence of return risken genom att använda andra år än det första. Men ovan så vet du ju hur det har gått och så länge det faktiskt gick bra i början så är du ju safe?
Tänkte mest skriva av mig men tar gärna emot tankar och pedagogiska förklaringar
Hmm ja så kan man väl göra om man vill… men om jag nu bestämmer att jag gick i pension 2019 med den summa jag hade då, fast jag inte gjorde det i verkligheten, så ser jag inte riktigt hur det förändrar läget? Jag kan inte förändra att jag i verkligheten har jobbat i 7 år till.
Att faktiskt ta ut enligt 4%-regeln är en rätt tveksam strategi, delvis för att man struntar i ny information som tillkommer efter pensioneringen. Givetvis vet du mer om vad som är ett rimligt uttag framåt i tiden 20 år efter pensioneringen än du gjorde före den. Du kan vinna så mycket på en dynamisk strategi.
Du har 95% chans att klara 30 år om du börjar vid en slumpmässig tidpunkt. Om du väljer att börja på en topp istället så sjunker ju chansen att pengarna räcker rejält.
X % av ATH är en rimligare uttagsregel än fyraprocentsregeln, men som nämnts har den en annan riskprofil och kräver andra simuleringar och beräkningar än den klassiska regeln. Jag har uppfattat det som att 3 % av ATH verkar som en rimlig (konservativ) nivå, men tyvärr har det räknats mycket mer på den klassiska regeln än på ATH-regeln.
Tanken var ju i det här fallet att man faktiskt gick år 1 och om det senare visar sig att man har haft 7 bra år så flyttar man fram till ett teoretiskt datum senare än man faktiskt gick.
Hypotetiskt exempel med 7 raka år med 7% avkastning/år:
År 1 = 5miljoner
År 3 = 6miljoner
År 7 = 8miljoner
När man når år 7 och ser att även om man flyttar uttaget så att beloppet för år 3 blir det nya “startbeloppet” så duckar man 4 års sequence of return-risk och skulle på så sätt kunna räkna på 6miljoner ist för 5?
Om det skiter sig och det efter 4 år kommer en krasch så att beloppet år 4 landar på 4 miljoner fortsätter man ist enligt den vanliga principen och fortsätter ta ut samma inflationsjusterade belopp som man redan har gjort i 4 år.
Att man inte ska använda årets belopp varje år förstår jag då det ökar risken för att man till slut börjar på ett dåligt år. Men ovan så kan man ju retrospektivt se att ett senare års startbelopp inte ligger vid en sådan punkt.
Absolut att det är möjligt, kanske t.o.m troligt, att utfallet blir bra och man slutar med ett högre slutbelopp än man började med. Grejen är väl dock, efter vad jag har läst och förstått, att man inte ska agera på att det har gått bra och fortsätta med originalbeloppet oavsett om det går bra eller dåligt?
I mitt exempel när man faktiskt vet att ett enskilt år följs av flera bra eftersom det redan har skett så känns det som att man skulle kunna justera upp uttaget utan den vanliga sor-risken pga osäkerheten om det kommer dåliga år direkt efter?
Det kan du väl om du vill, men du kan inte använda de statistiska analyser som ligger till grund för säkerhetsmarginaler i 4%-regeln, eftersom dessa analyser bygger på "Antag att du startar 4% uttag ett slumpmässigt år…" medan du nu istället i princip hamnar i “Antag att du startar 4% uttag ett år då det gått bra i X år” för vilket du måste göra en helt ny analys.
Desto större anledning till att veta att det inte var på en topp som ett visst belopp var. Det är ju lite det jag menar. Om man vet att en viss tidpunkt efter man börjat uttagen med god marginal inte var en topp så förstår jag inte varför man inte kan använda den tidpunkten som ny start för uttagen. Som jag svarat andra så är väl den vanliga protesten att om man “börjar om” så ökar risken att du börjar på en topp innan ett fall. Nu vet man ju att så inte var fallet?
Blir det inte snarare “Antag att du startar 4% uttag ett år då du vet att det kommer att gå bra i X år”? Kanske semantik men det känns som att det är relevant då så mkt jag har läst här är att man är rädd att det går dåligt direkt efter att man har “skjutit ut sig”?
Du har ju fortfarande ett icke slumpmässigt val av startår, vilket gör att du måste göra analysen under den betingningen. Specifikt med metoden i din startfråga så om du år 7 tittar på värde år 4 efter årliga 7%-uppgångar så blir ju situationen mer “Antag att man startar ett 3.27% uttag efter 7 års uppgång” vilket du återigen inte har någon analys för i ursprungsanalysen för 4%-regeln.
Ja jag känner igen grunddrag i tankesättet. Men här är det ju inte slumpvis som axr formulerar med:
“Om vi säger att det under 30 år finns några startmånader som är ATH på det sättet att portföljen kommer krascha om man börjar där, så har man en viss risk om man slumpmässigt väljer en av de månaderna som startposition för sin portfölj.”
Jag är alldeles för dålig på statistik för att ha vetenskapliga argument att sätta emot. Det bara känns som att med retrospektivt vetande att en specifik punkt garanterat följs av en viss tid bra utveckling så borde det statistiskt fungera lika väl eller bättre än ett slumpmässigt år det det finns en risk att det går åt pipan direkt efter.
Men alla skriver att man inte kan tänka så så då är det väl så
Notera att jag inte säger att det är högre (eller lägre) risk. Du har ju sänkt din uttagsprocent för att kompensera för att du sett en lång sekvens av positiva år. Dock så har du som sagt inget stöd i de analyser som gjorts av 4%-regeln eftersom detta är en helt annan regel “Invänta en positiv sekvens och börja med 3.27%”-regel.
Du får ursäkta mig men jag hänger faktiskt inte riktigt med . Vart får du 3.27% ifrån? I mitt tankeexperiment var tanken att man skulle använda sig av samma 4% fast på det “nya” högre beloppet då man kunde se att man hade en lång sekvens av positiva år efter den punkten.
Om du har en krona ett år men baserar 4% på innehavet tre år tidigare (nytt “startår”) så hade du 1/1.07^3 = 0.816 vid den tidpunkten och 4% av detta blir 0.0327.
Oavsett vad du gör, så kan du inte använda analyser av standard 4%-regel för att dra slutsatser, då du inte analyserar samma problem.
Jag tänker nog på utfall, risk och sannolikhet på ett lite annorlunda sätt.
Om ens kapitalet investeras på ett givet sätt ger 4%-regeln att du ska kunna ta ut ett förutbestämt inflationsjusterat belopp kommande 30 år med liten risk för att kapitalet tar slut.
Bengen-studien och 4%-regeln utgår från ett värsta scenarion utan tillägg från allmän pension. Räkningar och utgifter måste betalas fram till en estimerad dödsdag utan risk för att kapitalet sinar.
Det absolut vanligaste scenariot för uttag enligt 4%-regeln är däremot att kapitalet inte ens är i närheten av att ta slut. Kanske kommer det till och med öka. Men utan skyddsnät eller allmän pension har man kanske inte lyxen av att kunna chansa.
Ditt chase beskriver bara ett av alla andra möjliga utfall. Kika på Monte Carlo-simuleringar, så får man en fin grafisk bild över olika möjliga utfall och sannolikheten för att något av dem ska inträffa. Skapa en simulering med dina egna värden och testa att dra i reglagen och se hur utfallsrymden påverkas.
Säg att du höjer uttaget till 7%. Som en följd av det ökar risken att kapitalet tar slut inom 30 år till kanske 50%. Vågar du chansa? Har du råd att chansa?
Förmodligen skulle alla som begränsar sitt uttag till 4% kunna höja beloppet avsevärt. Men det kan man ju inte veta på förhand!
Jag ämnar inte gå i FIRE om inte jag av ngn märklig anledning råkar få chansen. Det jag försöker göra är att gå ner i arbetstid. Men rubriken tror jag fångar essensen av vad jag är ute efter, clickbait om man så vill.
Jag kan inte förändra att jag i verkligheten har jobbat i 7 år till.
. Vart får du 3.27% ifrån? I mitt tankeexperiment var tanken att man skulle använda sig av samma 4% fast på det “nya” högre beloppet då man kunde se att man hade en lång sekvens av positiva år efter den punkten.