Se ovan för effektivitet. Det är mer rättvist då skatten annars är densamma oavsett om du äger ett hus för 2 miljoner eller ett hus för 20 miljoner, dvs mindre belevade skattas relativt hårdare än rika. Kan jämföras med att inkomstskatten skulle vara 20 000 i månaden för alla.
Det som hände och som till slut fick riksdagen att ta bort skatten var t.ex. det som vi råkade ut för. Vi köpte ett radhus när räntan var 6-7%, räntan sänktes och folk blev som galna och priserna sköt i höjden och därmed även fastighetsskatten, ingen hade någon ambition att någonsin betala av sina lån så “alla” budade med “låtsaspengar” (upplevdes inte som riktiga pengar av folk när 100.000 mer i lån var några hundralappar i ränta). VI blev inte rikare på något sätt, VI bor fortfarande kvar, men VI skulle betala skatt på ett “fiktivt” värde. Det man kanske skulle kunna tänka sig är en fastighetsskatt baserat på inköpspris, då kommer man åt “rika” och “fattiga” kan fortsätta ha en planerad ekonomi, problemet är att det skapar minskad rörlighet på bostadsmarknaden och det är inte heller önskvärt.
33,1%, om man nu ska vara petig.
Skatt på ej realiseras vinst är sjukt orättvist. Ärver man ett bra boende i drömområde, har ekonomi för löpande kostnader som är samma som hyran för sin lilla lägenhet. Men pga av skatt på “värdet” varje år kan man inte behålla huset…
Så du tycker att det är bra med en skatt för att ett fåtal har extra bostäder.
Då vore ju en bättre utformning att man har en skatt på bostäder man inte är skriven i t ex.
Du fick ett bra exempel från Tankarna, man får kanske fundera lite på varför huset är värt 20 miljoner istället för två. På tiden när skatten fanns jobbade jag med en kvinna som hade tagit över sitt föräldrahem i ett kustsamhälle, långt tidigare. Med åren blev det mer populärt att bo vid kusten och hon fick betala över 20.000 om året i skatt. Det var ganska mycket på en genomsnittlig arbetarlön för 20-25 år sen.
+1 på den. Att bo genererar inte någon kapitalinkomst…, det är först vid försäljning en eventuell vinst uppstår och i så fall borde beskattas.
Det gör den ju också.
I know, men som du ser finns det rätt många som gärna skulle se ett återinförande av en skatt på att bo också…
Fast inte lika orättvist som skatt på arbete, där den som gör mest nytta får betala mest. Och vari ligger rättvisan i att man får betala mer i skatt om man bekostar boendet med avkastningen på sitt kapital än om boendet är avkastningen på ens kapital?
När det beskattas vid realisation så blir folk arga och kallar det “flyttskatt”. Skattar man löpande så blir folk arga och säger att “pensionärer slängs ut hemmet”, dvs “arbetslösa singlar utan besparingar tvingas sälja sina stora bostäder till större familjer med jobb”. Men gratis högskola till alla ska man tydligen ha. De kanske inte trodde att de skulle vara med och betala för det?
Bättre att vinna på lotto, om man inte gjort något alls för att förtjäna sin rikedom betalar man ingen skatt.
Vissa gillar inte skatt på arbete. Jag har inga särskilda invändningar mot den inställningen. Men är alternativet att jag hyvlar av en strimma av villan varje år och betalar i skatt? Alla varianter av fastighetsskatt som sedan tar hänsyn till inkomsten för att reglera ett tak blir ju i praktiken bara en annan form av inkomstskatt.
Om man istället breddar detta till en generell förmögenhetsskatt så skulle jag vilja höra en principiellt välgrundad definition av förmögenhet som inte blir absurd. Bankkontot? Villan? Bilen? Släktklenoden? Allt som har något marknadsvärde över huvud taget?
Om man vill föreslå beskattning på något annat än själva överskottet (lön eller reavinst) så måste man acceptera att skatten som ska betalas kan bli helt frikopplad från den faktiska förmågan att betala den. Förhoppningsvis håller alla med om att det inte borde vara ens en teoretisk möjlighet.
Jag tycker vi ska sluta göra skillnad på HUR man tjänar sina pengar och vara mer öppna med faktiskt beskattning. Säg att vi lånar namnet från tionde och kaller det hälftene t.ex. Hälften av allt man tjänar går till staten. Lön 50% från första till sista kronan, Aktievinst 50% till staten, Vinst från husförsäljning 50% till staten, bolagsskatt 50% o.s.v. Ta sen bort allt “mygel” som att kalla skatter avgift (arbetsgivaravgift), moms (vad är det för värde som uppstår vid en försäljning om vinsten redan beskattas med det belopp nu staten vill ha in?) o.s.v. Enkelt, Rättvist och framförallt alla skulle förstå och ingen skulle behöva fundera. Tjänar jag en tia, ja, men då ger jag en femma till staten.  
 
Så är det rimligtvis, annars lär det bli lätt att komma undan skatten genom att “gömma” den i exempelvis bitcoin, märkliga IOU-instrument eller dylikt. Däremot tror jag inte på förmögenhetsskatt av det enkla skälet att kapital är flyktigt och lätt att lägga utomlands, det är “lite” svårare med fastigheter  . Men visst får man acceptera att vissa kan behöva tvångssälja sin svindyra fastighet, som du säkert kan gissa är jag tills viss del för marknadshyror också
. Men visst får man acceptera att vissa kan behöva tvångssälja sin svindyra fastighet, som du säkert kan gissa är jag tills viss del för marknadshyror också  .
 .
Jag tänker att fastighetsskatten i princip fungerar som fordonsskatten, dvs man betalar indirekt för ett allmänt underhåll av sitt område så att olika former av service och resurser kan finnas.
Men där det brister i logik är väl främst vad fastighetens värde har med saken att göra. Tycker att det kunde vara baserat på någon annan parameter. Gissningsvis gör man så för att jämna ut skillnader. Logiskt sett borde de som bor ensligt långt bort betala mer, men det är inte möjligt.
Tycker fastighetsskatt är ett utmärkt sätt för staten att ta in skatt på. Svårt att undvika och enkelt att samla in. I min mening behöver staten en viss summa pengar och där är det enkelt att ta in pengarna på. Självklart borde skatten minskas i motsvarande mån på något annat så inte skatteintaget ökar pga detta.
Och det klassiska nu att stackars Agda kommer bli driven ur huset sitt precis granne vid drottningholms slott som hon nu är 10 generationen att äga och hon lever på existensminimum. Inför att skatten max får vara x kronor av deklarerad inkomst.
Poängen med skatt överlag är att vi tillsammans ska skapa ett framgångsrikt samhälle, så åtminstone jag tycker inte att det behöver finnas en specifik poäng med skatten som så. Att den baseras på värdet är samma poäng som att momsen och inkomstskatten också är baserat på värdet, det är i någon mån mest rättvist att det är samma procent överallt snarare än att billigare hus betalar högre procent. Sen kan man tänka sig olika utformningar för att “jämna ut skillnader” också (på samma sätt som jobbskatteavdrag eller statlig skatt), men det är inte varför jag förespråkar fastighetsskatt. Personligen tycker jag det är bättre att skatta kapital än arbete där det går.
Jag uppfattar att utvecklingen är generell. En fundering är om man ska/vill/bör fylla i småhusdeklarationen helt sanningsenligt. Om man fyller i att olika renoveringar gjorts riskerar man ju att få höjt taxeringsvärde. Så länge vi har tak på fastighetsskatten spelar det ingen roll men teoretiskt kan det ju ändras.
Problemet är eventuellt ordet skatt och det heter väl numera egentligen fastighetsavgift. Den bild folk har av ordet skatt är väl främst förknippat med någon form av transaktion. När det inte finns någon transaktion inblandad känns det en smula godtyckligt att betala skatt.
Min egna bild av ordet “skatt” är mer att jag blir prejad av vägen i något Mad Max-scenario, och när dammet har lagt sig så rullar de fram Göran Persson från 1993 på en pirra ätandes lösgodis med glupska nävar. Sen så slickar han sig om fingrarna och tar vad han vill ha och pratar om “det sociala kontraktet” samtidigt som jag stirrar ner i marken och lyssnar på min flickväns tysta gråt. Sen drar de skrattandes iväg till nästa offer, “höhö, det är sexigt att betala skatt!”.
Men, men, vi är olika.