Tack igen till alla som bidrar till konstruktiv diskussion! Jag fått ny, fräsch input och flera av frågorna och synpunkterna har varit av vikt. Både tekniska, otekniska, allmänna och specifika. Olika aspekter av problemet har blandats och diskussioner förs på olika nivåer. Jobbet går vidare och förbättringar görs. Jättekul, som sagt.
Men. Oinformerade åsikter undanbedes. Det betyder inte att man måste vara professor för att uttala sig. Det betyder bara att om man inte har backning för sina åsikter så är åtminstone inte jag intresserad. Alls.
Låt mig illustrera med en liknelse:
Föreställ dig att du är byggingenjör. Du har en bred kunskapsbas, en uppsjö av verktyg (intellektuella och fysiska) och år av erfarenhet. Nu ska du bygga ett hus.
Du gör det enligt konstens alla regler. Du bekantar dig med platsen för bygget; var och hur kan huset ligga? Hur ser det ut med underlaget? Grundvattnet? Väder och vind? Hur vandrar solen över trädtopparna? Vilka regler och normer finns? Hur många våningar och rum ska byggas och med vilken layout? Vad ska huset användas till? Vilka möjligheter och begränsningar finns? Hur står grundvattnet? Vilka material ska användas? Vad får bygget kosta? Vad är ens meningen med huset?
Du nördar ner dig i problemet. Du konsulterar experter. Du tar hänsyn till byggmaterial. Du räknar. Du rådfrågar. Du förhåller dig till beprövad byggtradition och inser samtidigt var den brister. Du tar beslut, du planerar, du fixar, du donar och sen räknar du lite till.
Under byggets gång tar du in ändringar och gör det bästa av dem. Du planerar om, uppgraderar, stryker och lägger till. Allt för att få det bästa tänkbara resultat givet förhållandena. Du får aha-upplevelser och insikter du omöjligt kunde ha på förhand. Du gör optimeringar, korrigeringar och förbättringar på den ursprungliga planen. Du skrattar åt hur fel du hade i något antagande, trots att du gjort det här tusen gånger innan. Du konstaterar vilka saker du faktiskt kunde veta på förhand. Du gör varje moment enligt konstens alla regler, enligt gällande byggnormer och så optimalt det har gått givet förutsättningarna.
När huset är färdigt är det fackmannamässigt gjort. Det är snyggt, det är funktionellt, det är kostnadseffektivt och framtidssäkrat. Det finns fortfarande förbättringspotential, det ska underhållas och det finns en plan för vad som ska göras framöver.
Du är medveten om flera styrkor och brister i huset. Men du vet också att huset har styrkor som du inte känner till och brister som du inte har en aning om. Du vet att du inte hade kunnat göra ett bättre jobb, och givet alla informerade beslut du tagit på vägen så vet du att få andra skulle kunna göra det.
Plötsligt ringer telefonen. En röst på andra sidan säger:
“Hej jag har hört att du har byggt ett hus. Om du inte har grönt kakel i badrummet så är det ett dåligt hus.”
Du ler förmodligen och tänker att personen på telefon inte hade sagt så om han vetat vad du vet om ditt projekt.
Jag uppskattar diskussion, både med de som kan mer än jag och de som kan mindre. Det är genom att stöta och blöta informerade åsikter som vi växer. Men. Livet är för kort för att lyssna på oinformerade åsikter.
