”Jag har nyligen blivit far och vill ge min dotter optimala förutsättningar i livet. Som led i detta vill jag att hon ska få rejäl ekonomisk buffert den dag hon flyttar hemifrån. Jag är läkare som driver eget aktiebolag där vinst tas ut som utdelning enligt schablon.
Jag överväger att starta ett nytt aktiebolag som jag isåfall ska skänka till min omyndiga dotter så att hon blir ensam ägare. Jag avser därefter att arbeta i hennes bolag utan krav om lön. Resultatet kommer således vara att min dotters bolag blir vinstdrivande.
Då aktierna blir kvalificerade genom att jag som nära anhörig arbetar i bolaget får min dotter rätt att nyttja 3:12 reglerna och kan därmed lämna in K10 för att få rätt till lågbeskattad utdelning enligt schablon. Följaktligen kommer hon kunna få ut en betydande summa årligen som kommer utgöra en god grund för hennes framtida ekonomi.
Ser ni några problem med denna lösning? Kan barn lämna in K10 på detta sätt? Har ni några invändningar ur skattesynpunkt?
Kommer själv att kolla upp regelverket kring omyndig som ägare av AB med eventuellt behov av godman etc.”
Svar från skatteupplysningen:
” Svar/bedömning: Mot bakgrund att din fråga har vi inga invändningar att du bildar ett bolag, överlåter bolaget till dottern och verka som anställd i bolaget utan lön i syfte att bygga upp kapital i samma bolag. Dottern får lämna deklaration + k10 på löpande utdelningar.”
Väcker denna tråd till liv i ljuset av det senaste 3:12 förslaget, då det nu kan bli ett ännu större belopp som man kan spara ihop varje år.
Hålla bolaget aktivt är väl ingen större konst egentligen om man arbetar som konsult.
Säg att man slänger in 100k i bolaget varje år med avkastning på det. Efter 20 år har barnet ett utdelningsutrymme på 7 Miljoner. Det kommer uppnå FIRE vid 30…
Men det klurigaste här verkar ju vara hur man ger bort bolaget till barnet. Varför kan man inte bara överlåta aktierna utan allt annat fluff omkring? Sen börjar man deklarera K10 för barnet. Vilka potentiella negativa konsekvenser skulle det kunna medföra?
Jag är verkligen sugen på att göra detta för att skapa möjligheter åt mina barn ( 18 & 21) samtidigt som de får lära sig vad det för med sig att ha ett företag. Min fråga är vilket som alternativ som är mest fördelaktigt för dem, att skapa dotterbolag under mitt eget AB eller att skapa egna AB helt fristående. Är det någon som kan råda mig i detta vägval? Har även hört att det kan vara fördelaktigt att använda dotterbolag för att göra fördelningar emellan bolag vilket kan vara ett sätt att få rörelse i “dotterbolagen”. Tacksam för alla tips o hjälp.
Skapa dotterbolag till ditt egna bolag, det ger minst problem med banken. Sen ger du pengar till barnen så att de kan köpa bolagen. Glöm inte uppdatera rvh.
Har barnen ett sparande så får de en deklaration. Du måste deklarera på papper åt dem tills de har egen e-leg. Du bör därför ha deklaration i ett skatteprogram för att ha koll på sparat utdelningsunderlag.
Det finns ett förslag om nya förenklade 3:12 regler som skall gynna “löneintensiva” företag.
Jag kommer garanterat överlåta mitt företag till mina barn den dagen dom skall driva något, ser ingen mening att ha löneinkomster med marginalskatter som är helt horribla.
I samband med att jag läst om de nya 3:12 reglerna snubblade jag över följande regel, som om jag tolkar det rätt ,gör det väldigt lätt att hålla aktierna kvalificerade i det överlåtna bolaget:
Detta borde innebära att man kan starta upp bolag 2 (=gåvan) med likartad verksamhet som bolag 1 (=det man redan jobbar i). Sålänge man själv jobbar i bolag 1 borde bolag 2 smittas av att närstående jobbar i ett annat fåmansföretsag med likartad verksamhet. Alltså borde aktierna i bolag 2 (= gåvan) hållas kvalificerade bara av att man jobbar i bolag 1. Det torde också vara sättet som kräver minst extra arbete, eftersom man slipper extra bokföring i bolag 2 (0 resultat = 0 bokföring). Och barnets K10 får nytt utdelningsutrymme varje år. Numer från 320k kr per år…
Det finns en undantagsregel i 57 kap. 4 a § IL som begränsar smitta, men denna paragraf verkar avse att begränsa smitta främst åt andra hållet, dvs om barnet är aktivt i ett överlåtet bolag ska det inte smitta föräldrarna (om förälderns har ett trädabolag).
Jag tror inte föreslaget upplägg är prövat i domstol, eftersom det vanliga är att man vill begränsa smitta och inte tvärt om. Men teoretiskt borde det fungera såsom beskrivet. Någon skattejurist får gärna bekräfta.
Det jag förstått gällande “samma eller likartad verksamhet” är (från FAR:s hemsida): “Att två bolag bedriver verksamheter som är snarlika behöver inte betyda att de bedriver samma eller likartad verksamhet i lagens mening. Det krävs i så fall att tillgångar förts över mellan företagen.”
Syftet med att arbete i likartad verksamhet ska smitta är ju att man inte ska kunna omvandla sina bolag till passiva bolag och därmed ta ut hela vinsten som lågbeskattad kapitalvinst.
Exempel på vad som inte ska fungera:
Jag startar bolag A. Drar in 10M i vinst. Lägger bolag A i träda.
Startar sedan bolag B med likartad verksamhet som bolag A. Jobbar vidare i 5 år.
Kan nu ta ut all vinst från Bolag A till 25% skatt eftersom aktierna avkvalificerats.
Ovanstående upplägg fungerar inte pga att arbete i likartad verksamhet smittar. Regeln gör att sålänge jag jobbar i bolag B fortsätter aktierna i bolag A att vara kvalificerade. För att regeln ska fylla sitt syfte ligger det i lagstiftarnas intresse att likartad verksamhet tolkas så brett som möjligt. Det vore då ologiskt att likartad verksamhet skulle kräva någon form av transaktion. Då skapar man sig ju ett undantag som kan användas för att enkelt avkvalificera aktier, vilket är det man försöker förebygga.
Och man ska heller inte kunna ge bort bolag B till make/maka så att aktierna avkvalificeras bara för att partnern inte jobbar vidare. Därav gäller regeln även anhöriga.
Har försökt komma på hur Skatteverket skulle kunna resonera för att förhindra att man använder regeln för att få större utdelningsutrymme, men kommer inte på något bra.
De kan ju knappast resonera att:
Om du har en massa pengar att dela ut, då gäller regeln och aktierna ska vara kvalificerade (=du får inte ta ut dem till 25% skatt). Men om det inte finns pengar i bolaget att dela ut så gäller inte regeln och aktierna förblir okvalificerade (=du får inget utdelningsutrymmme).
Min slutsats blir att regeln måste vara så robust att den gäller i nästan alla situationer, och därmed borde barnet få utdelningsutrymme om man överlåter ett bolag med likartad verksamhet och jobbar vidare det andra bolaget.
Vid prövningen av om samma eller likartad verksamhet föreligger tittar man på förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren. Bedömningen av om andelarna i ett företag är kvalificerade på grund av att samma eller likartad verksamhet bedrivs ska göras utifrån den verksamhet som bedrivs i det företaget.
Ett moderbolag kan inte anses bedriva samma eller likartad verksamhet utifrån ett dotterbolags verksamhet. Moderbolagets verksamhet kan dock jämföras med ett dotterföretag i en annan koncern. För att stoppa försök till kringgåenden har reglerna nu ändrats. En andel ska även anses vara kvalificerad när ägaren, eller någon närstående, under beskattningsåret, eller något av de fem föregående åren, varit verksam i betydande omfattning, i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet som ett företag i vilket andelsägaren äger andelar indirekt. Regeln tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2019.
Begreppet samma eller likartad verksamhet tar sikte på när tillgångar förts över mellan bolag. Det behöver inte vara fysiska tillgångar som förs över, det kan vara kunskap, affärskontakter, kapital (vinstmedel) som upparbetats i verksamheten eller dylikt som förs över. Om tillgångarna förs över till marknadsvärde eller genom en underprisöverlåtelse saknar betydelse för bedömningen. Av praxis framgår att bestämmelsen ska tillämpas på andelar i både det överlåtande och det förvärvande företaget.
Om verksamhet förs över från ett fåmansföretag där andelarna har upphört att vara kvalificerade pga. att karenstiden gått ut blir bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet inte tillämplig (SKV:s ställningstagande 130613, dnr: 131 360656-13/111).
Det krävs också att det finns ett ägarsamband för att reglerna ska bli tillämpliga. Om ett företag överlåter rörelsen till ett annat företag och ägaren till det säljande företaget blir verksam i det köpande företaget så bedriver bolagen inte samma eller likartad verksamhet. Att den tidigare ägaren ska erhålla en tilläggsköpeskilling förändrar inte detta. För att de båda företagen ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet krävs att ägaren till det säljande företaget, eller någon närstående, äger andelar i det köpande företaget.
Att två bolag bedriver verksamheter som är snarlika behöver inte betyda att de bedriver samma eller likartad verksamhet i lagens mening. Det krävs i så fall att tillgångar förts över mellan företagen.
Tack för förtydligande. Det verkar som om denna kommentar avser fall där ägarsamband saknas, vilket blir ett annat scenario.
Man kommenterar ju vad som gäller när tillgångar förs över mellan bolag, men i exemplifierat upplägg förs aktierna ju inte över mellan bolag utan mellan fysiska personer, där det finns ett ägarsamband.
I nästa sista stycket ger man exempel på en överlåtelse till utomstående, ej närstående. Här finns inget ägarsamband.
Svar från Skatteverket är inte på några sätt juridiskt bindande. Jag påpekar det eftersom de historiskt gett mig felaktiga svar som sen kostade mig över 100 000 kr i skatt vid senare kontroll. Jag slapp dock straffskatt eftersom jag inte lämnat felaktig information eller undanhållit något.
Vill en få ett bindande svar är Skatterättsnämnden dit frågan ska. Det är för övrigt en intressant sida att läsa tidigare utslag på. Folk är mycket kreativa
