Fixar man UBi så skulle sysselsättningen kollapsa och sen kollapsar samhället. Hur många här skulle fortsätta gå till sitt jobb om UBI både var taket och golvet? Så mycket negativt.
1 gillning
Vem har sagt det ska vara både tak och golv?
Hade det varit golv hade jag jobbat då jag hellre jobbar och har det bra än att leva snålt och behöva vända på varje slant.
1 gillning
Ingen aning, en enskild utgör inte mycket till data heller.
Jag tror jag läst om att i de översta inkomstskikten finns det en negativ korrelation mellan IQ och inkomst. Men det är också det bara en del av sanningen…
2 gillningar
Roligt tankeexprimemt hur man skulle göra själv om ubi kom.
Som en kille som lever spartanskt och enkelt så hade 10k per månad räckt gott och väl för mig.
Samtidigt som jag gillar att vara i andra länder så hade jag nog inte nöjt med med ubi om.det innebar att jag enbart kunde spendera pengarna i sverige.
Hade jag fått bo i annat europeisk land så hade jag helt klart kunnat leva på.ubi.
Chilla vid någon by vid kusten i spanien hade ej varit fel.
I gråa sverige så hade jag nog dock deppat ihop av att gå hemma året runt.
Konklusion är vad jag förstår att man inte kunde påvisa en statistiskt signifikant effekt. Det betyder inte att man påvisat att det inte finns effekt. Det är helt enkelt ett allvarligt feltänkt, om än förståeligt.
Utöver detta hade samma studie en tidigare publikation, och kommer få längre uppföljning också. Den tidigare publikationen visade på viss signifikant effekt. Så hur ska man tolka det? Forskningsfältet i fråga är senast jag lyssnade (2 veckor sen) inte överrens om betydelsen iaf.
För övrigt är den här sortens studier som försöker studera samband/beteenden som är så oerhört mångfacetterade, problematiska på många nivåer. Mest eftersom folk likt vad jag även ser i den här tråden tenderar att dra alldeles för långtgående slutsattser, utefter deras ideologiska linjer.
“En svala gör ingen sommar” är den enskilt viktigaste tanken jag önskar folk tog med sig mer när de tar del av forskning. Iaf inom medicin och definitivt i högsta grad som här med beteendeforskning. Har du däremot demonstrerat något inom mjukvaruforskning/datavetenskap, ja då kan man nog vara tämligen säker snabbt på att det replikerar i nästa dator också.
7 gillningar
Vad är dina belägg till att påstå att de i så fall skulle ha fel?
Faktum är att samhället har delats upp där vissa arbetar och andra gör inte det. Redan nu ser man motsättningar i samhället pga det. UBI gör att folk som är långt från arbetsmarknaden kommer fortsätta att vara det. Den dagen de vill ha mer och de inte får det så kommer det bli revolution.
1 gillning
Man gjorde en studie i Finland med arbetslöshetsersättning till 2000 slumpvis valda arbetslösa. Blandade resultat där efter två år: mindre byråkrati krävdes.
Deltagare upplevde ökad autonomi och tilltro till institutioner samt mådde bättre mentalt.
Ingen stor skillnad i hur länge personerna var arbetslösa vs kontrollgruppen.
Kanske kan man dra slutsatsen att arbetslösa söker jobb för att man vill, kontroll och tvång kanske inte fungerar och ger bara en ökad administration?
Det skulle i så fall tala för något mer likt en medborgarlön för arbetslösa och studenter med mindre kontroll och krav?
2 gillningar
The OpenResearch unconditional income study tried $1,000 per month for three years, while the control group got $50 per month. They found that participants worked less — but nothing else improved. Not their health, not their sleep, not their jobs, not their education, and not even time spent with their children. They did experience a reduction in stress at the start of the study, but it quickly went away.
Så som flera här i tråden påpekat ungefär så är din ekonomiska situation ett resultat av dina vanor och inte din tvärtom. Folk lever inte hälsosamt för att de har ont om pengar utan för att det är deras beteendemönster. Och om du har som vana att vara flitig och arbetsam och leva hälsosamt så kommer du också att ha god ekonomi.
Jag tror att all systematisk bidragsgivning också behöver komma med någon form av krav. Dels för att det är etiskt rätt att göra så. Den som stiger upp tidigt för att gå till jobbet ska inte behöva finansiera tillvaron för sin granne som stiger upp strax före lunch för att vara hemma och spela playstation. Men också för att playstation-grannen ska etablera bättre vanor. En vana tar ofta några månader att etablera. Har playstation-grannen tvingats stiga upp kl 6 för att gå till en aktivitet och jobba 9 timmar för att få sitt socialbidrag så kommer vanan att ha fastnat, och då kan man börja fungera på arbetsmarknaden som en produktiv medarbetare.
AI och oändlig tillgång till materiella resurser kommer heller inte att lösa fattigdomsfrågan, eftersom fattigdom är ett relativt begrepp. En miljonär kommer att vara fattig i ett sammanhang där de flesta andra är mångmiljoner. Och människor kommer att vara bättre eller sämre än varandra på att skaffa pengar och att använda sina pengar för att skapa sin sociala status. Och social status är ett nollsummespel.
Man märker ofta att mycket önskemål om bidrag egentligen handlar om social status. T.ex. att “ha råd med skor och vinterjackor till barnen”. Strikt materiellt är dock skor och vinterjackor gratis om man vill. Man kan köpa fullt funktionella vinterkläder för noll och inga pengar på loppisar, och har de fläckar eller revor som kan lagas så får man dem gratis. Problemet är socialt och psykologiskt. Man vill inte be om grejor och inte gå i omoderna eller slitna kläder av fel märke. Det signalerar låg status, vilket är sant. Fattigdom är låg status. Men det är inget som ett fungerande bidragssystem kan åtgärda, eftersom det är ett nollsummespel.
10 gillningar
Jag tänker tvärtom: det pekuniära incitamentet för att börja jobba var starkare för gruppen med medborgarlön, så om de inte jobbade mer så talar det för att kontroll och tvång hade en effekt på den andra gruppen.
Intressant observation!
De som fick medborgarlönen slapp inte bara kontroller, fick de ett jobb undertiden så fick de behålla ersättningen ovanpå lönen.
Antalet dagar var i stort sett samma mellan grupperna så uppenbarligen är arbetslösa mindre motiverade av pengar när och om de söker jobb.
En del skulle säkert ta jobb oavsett för man vill och en del skulle inte jobba även om man betalade dem ordentligt.
Tycker det sammanfaller en hel del med studierna Jan började med. Förmodligen är vi människor mindre motiverade av pengar än vi tror.
Hade vart intressant med en tredje grupp, ingen kontroll eller tvång men de skulle förlora ersättningen om de fick ett jobb 
Tänker samma.
Det säger en hel del om mänsklig natur/psykologi vilket ekonomi som disciplin inte alltid fångar in. Den utgår mycket ifrån en nyttomaximerande Homo Economicus.
På gott och ont så är vi otroligt psykologiskt anpassningsbara till både extrem rikedom och fattigdom. Den psykologiska reversionen till ett slags genomsnitt av stress, välmående osv är väldigt personligt betingat. Varav en stor del genetiskt.
1 gillning
Ja, eller så kan man inte utläsa någonting från det resultatet, utan att det är ungefär så lång tid det tar att söka ett nytt jobb, oavsett om det är med morot eller piska.
Du har mer rätt än fel men detta är högst troligen inte så svartvitt som du vill få det att låta.
3 gillningar
Ja, det är mer nyanserat. Det verkar finnas en dubbelriktad orsak-verkan. Dessutom så finns det en social dimension. Är du född i kretsar med produktiva och hälsosamma vanor så är det normalt att man plockar upp de vanorna, och tvärtom.
3 gillningar
Det borde vara väldigt lätt att testa genom att ha en grupp som inte får bidrag alls, alternativt en grupp som får bidrag enbart om de skaffar ett jobb.
Få saker i en studie av den här typen kan klassificeras som “väldigt lätt”
4 gillningar
Jo, du har rätt, där överilade jag mig.
1 gillning
Värdet av ditt förslag är uppenbart, högst troligen har forskarna haft samma tanke. Alla val avvägs mot en kostnad. Oftast är det pengar som är begränsningen. Eller etiska skäl. Eller svårigheter att få ihop tillräckligt många försökspersoner inom rimlig tid. Både kostnad och rekryteringskraven ökar vanligen linjärt med antalet deltagare, vilket en kontrollgrupp kraftigt bidrar till.
Trust the science.