Gissningslek: Hur mycket höjs Styrräntan den 30 juni 2022?

Jag tror att RB ska byta Ingves och ytterligare en i direktionen (samtidigt som det finns ett förslag att minska direktionen till 5 pers)har större påverkan än valet, men jag är mycket mer övertygad om att RB inte är helt opolitiska - jag skulle säga att alla centralbankerna är ganska mycket för en expansiv penningpolitik även om fed nu låtsas vilja göra en Volcker…

En stor majoritet verkar i alla fall tro på 0.50 % imorgon. Blir spännande att se utfallet.

Det blir också spännande att se om börsen studsar upp eller ned då också. Jag tror börsen tänker sig 0,5% också…

Svarade 0,5% höjning eftersom det är mest sannolikt. Men skulle samtidigt inte bli förvånad om Ingves gör ett sista ryck och höjer räntan till 1,5% direkt - vi ska ändå dit vad det lider och det signalerar att man menar allvar.

Jag gissar på 0,75.

Men det är svårt att veta hur de på RB tänker, reagerar och planerar.

Hur dags ges beskedet imorgon?

Är det sämre för börsen att riksbanken gör för lite (höjer endast 0,25) eller att de tar i ordentligt (höjer 0,75)?

9:30 ges beskedet :slight_smile:

4 gillningar

0.50 % upp. Grattis till alla (180st) som gissade rätt! :partying_face: :partying_face: :partying_face:

Återkommer med en ny tävling den 20 September

image

14 gillningar

Vad vann jag? :tada:

Missa inte den livesända presskonferensen kl 11.00 på riksbank.se

5 gillningar

Jag kom precis hit för att skriva detsamma! :rofl:

1 gillning

Ska bli intressant att höra presentationen senare. De noterar ju att företagen verkar ha höjt priserna ovanligt mycket i förhållande till de ökade produktionskostnaderna, vilket knappast kommer göra det enklare att bibehålla den sedvanliga löneinflationen inför avtalsrörelsen till vintern. Deras ränteprognos är ju också rejält mycket mer optimistisk än vad marknaden prisat in så här långt och indikerar alltså att vi kommer stanna runt 2% ungefär.

Mm, Ingves o co lever i en annan bubbla än FED tydligen, som har en mer pessimistisk syn på framtiden (om man anser att högre styrränta innebär högre pessimism)

1 gillning

Men inte jämfört med ECB som förtvivlat försöker förstå hur de skall agera utan att kollapsa Italien m.fl. medelhavsekonomier.

2 gillningar

SVT har ett roligt ränte verktyg Räntesnurran - hur påverkas din månadskostnad av en höjd ränta? - SVT Nyheter

4 gillningar

Det lär knappast förvåna någon att de passar på att höja priserna om de kommer undan med det… tror dock det blir svårt att upprätthålla i förlängningen då folk helt enkelt har de inkomster de har och inte kan efterfråga mer varor och tjänster än detta tillåter, samtidigt som en större del av den kakan kommer gå till räntebetalningar. Om inte alla springer och skaffar sms-lån och kreditkort förstås…

Frågan är vad som ger vika först, priserna eller lönerna. Jag tror på priserna. Sedan kommer vi ta igen sänkningen i reallön under ett antal år efter det.

3 gillningar

Ja, enligt KIs rapport häromveckan så slutar ju folk i regel spara innan de slutar konsumera, så det finns ju definitivt ett prisutrymme för företagen att exploatera innan de slår i taket s.a.s. Det man får hoppas på är väl att det blir så pass stor medial grej av det att folk helt enkelt slutar handla överprisade varor i stället för att bara bita ihop och köra på som vanligt.

DI: “Riksbanken höjde på torsdagen styrräntan med 0,5 procentenheter till 0,75 procent.”

Det är för lite. Kronan rörde knappt på sig, just nu står den i 10.22 kr mot US dollarn.
Ser mörkt ut, vi får nog räkna med extra räntehöjningar snart.

6 gillningar

Nu har jag jag inte läst KI:s rapport, men min bild är att sparandet i stora delar av befolkningen är minst sagt skralt. De brukar även ofta vara ganska liberala med användningen av ordet, ungefär som när myndigheter går ut med att förmögenheterna håller takt med skuldsättningen…

1 gillning

Tror att jag fick bingo på mitt "Antal gånger Ingves säger ‘Detta, vårat inflationsmål på 2%’ "-spel.

1 gillning

De var i sedvanlig ordning inte jättetydliga med hur exakt de mätte sparandet, men de påstod att hushållens snittsparande har uppgått till några procent av den disponibla inkomsten över det senaste decenniet och att folk nu har börjat knäcka den spargrisen för att bibehålla sina konsumptionsvanor. Sedan kan det snittet säkert variera en hel del över olika samhällsgrupper, precis som du säger.

Deras poäng var mest att på aggreggerad nivå så har folk tillräckligt med pengar för att klara den rådande prisinflationen samt en styrränta upp mot 1,75% utan att sänka konsumptionen. Om priserna eller räntan skulle börja sticka iväg över de nivåerna så skulle folk dock få det svårt att gå runt utan att dra ned på utgifterna (och därmed sannolikt orsaka en lågkonjunktur).