Svarar här på fråga från annan tråd, för jag tror det kan vara intressant för alla här i tråden som labbar med körningar.
Jag tycker det är svårt att bara säga en procent rakt av. Det är ju inte det enda man kan se i en körning.
Jag tycker det är användbart att se vid vilka år riskerna verkar störst, dvs titta på vid vilka årtal kurvorna dippar mycket och fundera på varför. Hur länge klarar man sig de gånger pengarna tar slut? Hur mycket saknas då?
För mig som inte sitter på överdrivet mycket pengar så ser jag i kurvorna att största risken för mig är åren innan riktåldern – innan allmänna pensionen löser ut och minskar behovet av eget kapital. Jag har i praktiken ingen risk alls om jag klarar mig förbi det.
För mig känns det ok – jag är ok att ta risken tidigare, men vill inte råka ut för att jag är 90 och sitter utan pengar. Hade jag sett att framgångsprocenten stadigt minskade under pensionsåren hade jag inte känt mig lika trygg.
Så jag kan se i mina körningar att för mig gör det stor skillnad om jag kan hålla i mina utgifter lite de tidiga åren, eller jobba lite under de här åren om det behövs. Det går också att labba lite med utgiftsiffrorna innan riktåldern och få grepp om hur lite besparing som faktiskt krävs. Jag har skruvat på mina siffror i simuleringen fram och tillbaka för att ringa in risken och förstå den, och testat olika sätt att hantera den med inkomst, besparingar osv.
Jag har också testat vad som händer om jag löser bostadslånen när de behöver förnyas i stället för att lägga om dem, för att se om jag klarar mig även om banken inte vill ge nya lån då.
Jag har också använt det för att testa hur olika tillgångsslag i portföljen påverkar min framgångsprocent. Jag har kört med en del guld och långräntor i min portfölj nu ett antal år för att det gör att mina simuleringar ser avsevärt bättre ut, och nu har jag precis fasat ut det och kommer köra 100% aktier åtm 5-10 år, pga av en kommande förmånsbestämd tjänstepension, för att jag ser i modelleringen att risken blir bra med det. Jag hade inte känt mig trygg med det om jag inte såg det i körningen.
Jag tycker också det är skönt att köra den då och då med uppdaterade siffror på kapital och tid och se att allt fortfarande håller. T ex kan man se att en pågående dipp inte påverkar, och man kan se att allteftersom tiden går (pengarna behöver räcka färre år) så minskar risken.
Men största grejen tycker jag är att man får samla in alla siffror och stapla upp dem på ett sätt som räknar genom hela grejen. Vill man inte köra MonteCarlo-delen så kan man ju ställa in portföljen till rena pengar och stänga av inflationen, och då räknar den igenom med ens inmatade siffror om pengarna helt enkelt räcker över åren om man bortser från inflation, avkastning, volatilitet och allt det där svåra. Att bara stapla upp alla utgifter/inkomster över åren och se hur de ökar/minskar kapitalet över tid är nog så talande.
Så procent, vet inte. Man kan inte vara säker oavsett procent – det är bara en modellering. Men jag tänker att om man är på rimlig nivå, typ > 85%, så kan det vara värt att labba så här och få en känsla för hur man ska hantera om det sedan i verkligheten inte riktigt räcker. Då är man redo med olika åtgärder eller sätt att klara sig, för man har redan ”sett” det i modelleringen. Man kan också fundera på om de dåliga scenarion man ser i simuleringen är något man känner man skulle kunna leva i och vilja hantera, eller om det kanske är bättre att jobba lite till för att vara säker på att slippa uppleva dem. Man kanske kan känna ”Om det rör sig åt det hållet så är jag ok med att dra ner mina utgifter ett par tusen per månad” (och då försvinner de scenarierna ur simuleringen), och då köra sin FIRE tidigare.
Det handlar alltså för mig om att upptäcka/identifiera risker och upptäcka/förstå hur de kan minimera/hanteras. Visualiseringarna som kommer ut ur körningen ger en mer konkret bild över vad man kan förvänta sig än om man bara tittar på portföljstorlek och genomsnittlig årsutgift.
