Frågan är inte så absurd som den kan låta. Varje förälder som tagit sig tid att tänka igenom vad de vill ge sina barn hamnar förr eller senare vid en liknande korsväg: räcker det jag gör hemma, eller finns det miljöer som formar på ett sätt som jag inte kan replikera?
Lundsbergs starkaste kort är inte akademin. Det är nätverket — och det vet alla som ens snuddat vid hur svenska maktstrukturer faktiskt fungerar. Att ha kontakter som sträcker sig in i kungahuset och storföretagens styrelserum innan man tagit studenten är hårdvaluta som är svår att värdera bort. Elitinternatsystemet exporterar detta försprång med kirurgisk precision, generation efter generation.
Och sedan finns det något genuint i gemenskapen och disciplinen. Att leva tätt med jämnåriga dygnet runt, att navigera konflikt och samarbete utan att kunna gå hem och stänga dörren — det formar karaktär på ett sätt som de flesta av oss aldrig upplevde.
Frestelsen är verklig. Att avfärda den som klassfrosseri missar poängen.
Men sedan kommer prislappen — och det handlar inte bara om kronor. Det handlar om att lämna ifrån sig sitt barn under långa perioder under de år då man kanske fortfarande kan påverka mest. Vilka värderingar internaliserar barnet när föräldrarna byts ut mot institutionen som primär fostrare?
Det finns också en mer personlig invändning: vi som redan lever efter principer om sparsamhet, fokus och att göra det bästa av varje situation — vi har i praktiken redan bestämt oss för att vi ska lära barnet det viktigaste själva. Lundsberg säljer en paketlösning för föräldrar som inte vet hur de ska förmedla driv och disciplin. Men om du redan har den kartan, vad köper du egentligen?
Det vore kanske det här man köper ja. Ett väldigt dyrt nätverk, men visst.
Men jag håller med om detta:
Framför allt så tyder nästan all tillgänglig forskning på att akademisk prestation är oerhört grundad i genetiska förutsättningar och inte i exakt skolval eller socioekonomisk bakgrund från första början. Generna förklarar ungefär 60% av prestationen vid tidig skolålder och 80% vid vuxen ålder.
Man kan absolut sabotera en elevs inlärning genom att sätta den i en rentav dålig skola. Men om den befinner sig i en normalbra skola utan överdrivet stök och oreda, friskola eller ej, så har man redan kommit 90% av vägen utifrån dess förutsättningar.
Men jag tänker att detsamma gäller för nätverkseffekten också. Visst får man höra mycket om att “kontakterna är det viktigaste du får från Lundsberg”, men man kan ju tänka sig att:
Det hänger på elevens naturliga begåvning eller icke-begvåning att dra nytta av och släppas in i dem.
och
Vet vi hur många elever på Lundberg som faktiskt inte har konkret nytta av några kontakter? Är det en fin berättelse/myt som fått fäste tack vare outliers?
Jag skulle gissa på att det handlar om survivorship bias även där.
Rekommenderar starkt den här föreläsningen från ca 22:43 och fram till 27:00 där författaren och psykologforskaren Robert Plomin går igenom exakt de här frågorna.
Jag förstahandskänner några som gått där och inte alla har haft den upplevelsen.
Jag skulle nog tycka det jobbigaste vore att inte ha barnen hemma. Så jag hade tvekat av den anledningen. Det är ju en bra lösning när man har ett jobb där man reser / bor mycket på olika ställen.
Lite otydlig målbild med att sätta dem på Lundsberg. Bättre i så fall att stötta dem till att komma in på Handels. Det känner jag skulle öppna betydligt fler dörrar i affärsvärlden, om det är det man vill uppnå.
Skulle inte göra det. Det känns alldeles för elitistiskt och sedan hör man ju om deras system med att yngre studenter måste passa upp på äldre elever och riskerar stryk med mera.
Det räcker nog gott med en bra skola i ett bra område vart som helst ute i landet. Jag har börjat landa i att det viktigaste för mina barn är att de ska vara lyckliga. Press och stress och att curla in dem på extrema skolor som ovan ger nog bara ångest och behov av terapeuter sedan i vuxen ålder.
Jag har lite svårt att uppskatta vad ett nätverk som sträcker sig till kungafamiljen egentligen är värt. Är man driftig, ordentligt kompetent och någorlunda social så kommer ändå ett relevant braschnätverk uppenbara sig efter några år i arbetslivet.
Själv har jag inte behållt några relationer som sträcker sig tillbaka till gymnasiet. Det jag tog med mig var istället en revaschlusta och starka drivkrafter. De kontakter jag har nu som vuxen finns där för att de vet att jag är eftertraktad inom mitt yrke.
Just akademisk prestation är kanske inte det föräldrarna till ungdomarna på Lundsberg värderar högst? Utan att egentligen ha någon aning känns det som att toppchef inom näringslivet, arbete inom finansindustrin eller diplomat smäller högre än disputerad läkare…
Man kan säkert få ett bra nätverk på Lundsberg, men för mig och många andra i Sverige så är Lundsberg bara ett tecken på något svag begåvning och ett sätt att köpa betyg och kontakter. Jag garanterar att ett team studenter från t ex Norra Real eller annan vettig skola kör i åttor runt de bästa från Lundsberg.
Ja, de starkast lysande familjerna har ju redan nätverk och känner såklart varandra inklusive deras barn. Knappast att en Wallenberg behöver gå på elitskola
Precis när man pratar om Lundsberg är det lätt att glömma att det finns barn och ungdomar som mår dåligt i vanliga skolor med och att mobbning och andra incidenter förekommer där med! Ingen som ställer frågan om man det är lämpligt att sätta sina barn i kommunal skola för att det är barn som blir deprimerade, mår skit och blir illa behandlade där.
Tveksam till att det är värre på Lundsberg och liknande skolor egentligen!
Jag hade kanske inte tagit initiativ till det men hade mina barn velat gå på Lundsberg hade jag mycket möjligt varit öppen för det, men jag hade naturligtvis behövt sätta mig in närmare i det. Har ärligt ingen superkoll på skolan, hur utbildningen ser ut och hur resultat och utfall för eleverna är i vuxen ålder!
Jag skaffade inte barn för att skicka iväg dem att “uppfostras” av tonårigar utan utvecklad empati 24/7 medans jag flyr undan mitt föräldraansvar för att leva livets glada dagar. Mobbning finns tyvärr i alla skolor men internat tar det till en annan nivå. Bra likt dåliga lärare finns också överallt.
Tänker att det nog är barn som får nys om skolan i media och med liknande motiveringar som ovan tänkt att de också vill bli kändisar och hänga med en massa coola ungar från coola familjer. Jag ville gå på något internat, minns dock inte vilken, det gick över snabbt när mamma helt enkelt sa nej.
Jag hade säkert kunnat.
Men jag hade väl behövt ha någon anledning att skicka iväg mina barn på internat alldeles oavsett vilket internat. Tror de flesta vill ha sina barn hos sig om de har den möjligheten.
Jag hade inte satt ett knegarbarn i en rikemansskola, känns som recept för fruktansvärt utanförskap. Stackarn kommer ju bli mobbad på en gång med sin LV-väska från förra säsongen, herregud.
Men det kanske är mer blandat folk än så, jag har ingen aning.
Nja. Hade en bekant lagt tid och pengar på att skicka sina barn till en kommunal skola en bra bit bort där man hört upprepat om misshandel etc så hade jag nog i mitt huvud frågat mig vad de höll på med. Högt hade jag nog inte nödvändigtvis sagt ngt nej, beroende på hur väl jag kände dem.
Om deras närmsta skola inte var bra så hade jag tyckt synd om dem för att deras barn gick där men inte direkt belastat dem för detta om de inte hade rimliga alternativ.
Ja en due diligens måste man ju göra. Sen kan det ändras rätt snabbt när en ny rektor kommer in. Kan även räcka med ett enda ovanligt stökigt barn för att få en skola att balla ur, nu när lärarkåren/rektorerna är som de är.
Lundsberg är lite mystisk för de flesta och samhället har väldigt lätt för få en bild av vad som händer bakom överklassens ”stängda” dörrar och intresset är ändå enormt och jag tror saker har en tendens att förstoras upp, framför allt vill många nog tro att det är lite tokigheter och sektliknande. Att det finns bias i hur majoriteten ser på de människorna är jag övertygad om de är inte till deras fördel generellt!
De övergrepp som rapporterats om med någots år mellanrum skedde nästan på veckobasis i skolan jag gick i. Skillnaden var att ingen hade intresse av rapportera därifrån och lärarna hade ingen koll!
Jag tror väldigt många föräldrar skulle bli chockade om de visste allt som föregår i skolorna även i lite finare områden och hur lite koll de vuxna faktiskt har!
Jag är övertygad om att förutsättningarna för att få en gedigen skolgång och att samla fördelar för resten av livet generellt är större på Lundsberg än de allra flesta vanliga skolor i landet!
Men det borde ju ändå gå att få en klar bild av det faktiska utfallet istället för att vi spekulera! Hur går det för eleverna på Lundsberg jämfört med de bättre kommunala skolorna, sen kan det ju självklart behöva tas hänsyn till att de bättre förutsättningar utanför skolan på gruppnivå!
100% medhåll på första. Stort svek från lärare och framförallt rektorer. De hade aldrig accepterat att de själva behandlades så som de tillåter barn att behandlas på deras skolor var och varannan dag.
Tvek på stycke 2, om man räknar in att du som tonåring bor borta från föräldrarna, det tror jag är kontraproduktivt för de flesta. Nätverket får du nog som överklass ändå.
Det borde som sagt inte vara så svårt att någorlunda objektivt mäta faktiskt utfall! Jag tror tex inte det kryllar av före detta Lundsbergare på landets arbetsförmedlingar, inom psykiatrivården och i våra häkten och fängelser, snarare tror jag definitivt de är överrepresenterade sett till utbildning, inkomst och levnadsstandard. Men det är ren spekulation och gissning från min sida!
