Jag känner ett par som har gått på Lundsberg och de har goda erfarenheter av att ha gått där.
2 gillningar
Sen kanske arv och miljö har olika stor påverkan i olika länder och perioder?
I 70-talets Sverige, där skolorna var relativt likvärdiga, kanske begåvning var en viktigare faktor än i ett land där det är stor skillnad på olika skolor och de dyra är bättre?
1 gillning
Mjo, exakt. Men det var mer en bisats till ämnet. Det finns ju andra argument för friskolor som Lundsberg som nätverken t.e.x.
Förstår den instinkten. För egen del kan jag sällan dra mig för att ta upp det eftersom det är så obekvämt, skavigt och underdiskuterat i massor olika domäner.
Det är inte alltid feelgood beroende på hur man ser på det. Fast jag tycker inte nödvändigtvis att determinismen bakom våra gener och deras påverkan är deprimerande. Jag tycker det är fascinerande och befriande på många sätt.
Om sådär 50 år kommer det säkert vara vardagsmat att diskutera på vilka sätt folk har genmodifierat sina foster för att optimera diverse förmågor och begåvningar i livet så som vi optimerar våra investeringsportföljer idag.
3 gillningar
Du kan inte fråga dem vad de tycker att de fick med sig? En hel del som varit uppe i tråden kan man ju uppnå på andra sätt. Det finns tex vanliga skolor som Manilla och Enskilda gymnasiet och några till som lockar till sig eliten om det är just nätverk man vill uppnå. Så vad specifikt tillför Lundsberg mer än traditioner?
Kanske. Samtidigt tveksamt, att editera ett fosters genmassa för komplexa, icke-vitala egenskaper skulle kräva extremt dyra säkerhetsstudier även om 50 år. Och de kulturella effekterna skulle ta generationer. Men absolut att det kommer finnas “nån Kines” som gör det på löpande band i ngt labb utan säkerhet. Spännande tankar iaf och absolut att vi hamnar där en dag om civilisationen fortsätter framskrida.
1 gillning
Det är nog en intressant hypotes.
Ju mer vänstern lyckas med att göra det lika dåligt för alla, desto mer kommer de med förmåga att sticka iväg från massan tack vare sin medfödda begåvning/intelligens/driv/grit eller vilken parameter du väljer. Med konsekvensen att ojämlikheten ökar igen. Om man inte placerar dessa individer i läger…
Det är lite som grön skatteväxling, den är inte hållbart.
Aldrig. I. Livet.
2 gillningar
Men är väl ändå bättre om begåvning avgör hur det går i livet än föräldrarnas förmögenhet, social bakgrund eller etnicitet som det varit i en del andra samhällen?
3 gillningar
Helt klart.Och nej, jag hade inte velat sätta barnen på Lundsberg.
3 gillningar
Nej, min målsättning är att vara en närvarande förälder och mina värderingar skiljer sig från Lundsbergs.
1 gillning
Jag hade aldrig velat gå på internat själv. Vad min -2 månader-åring har för åsikt innan gymnasiet får väl avgöra det hela. Generellt känns prislappen lite grov. 1.2M på isk efter 3 år räcker väl liksom ganska långt efter gymnasiet istället. Ingen aning hur skolan är, men Ondskan gör den inga tjänster.
2 gillningar
Jag är nog lika orolig för alla skolor. Konceptet gruppundervisning kan skada mer genom destruktiva kamrater än det hjälper genom disciplin och kunskap när man redan är ekonomiskt fri. Man härdas inte och lär sig inte alls “hantera” det sociala. Man skadas bara och slösar tid man inte kan köpa tillbaka.
Men man kan väl åka dit och se hur det verkar? Besöka stället några dagar. Kanske passar det vissa.
1. Media överdriver. Medias centrala uppgift är att granska makten - ovanpå det, eller till följd av det, är många journalister gröna, liberala eller socialister. Då ses traditionsbundna eliter som en mer relevant grupp att granska, vilket gör att man kanske hellre tar upp rättsfall och missförhållanden på Lundsberg, men underrapporterar våld i förortsskolor eller politiska ungdomsförbund. Även om liknande maktstrukturer och brott säkert förekommer även där.
2. Vanliga skolor är också hemska. Vi hade våldtäkter, mordbränder och knivhot på vår relativt lugna icke-elitskola. Men likt på Lundsberg drabbar det inte alla och det hålls oftast inom skolans väggar. De skyldiga är knappt straffmyndiga och bara förstagångsförbrytare. Men visst; att vara på internat gör det säkert värre för offer.
3. Syfte med elitskolor.
-
När förmögenheten inte alltid skyddas av traditionella institutioner blir nätverk kanske viktigare? I samhällets utkanter uppstår ett behov av att komplettera med nischade nätverk, förtroendekapital och ritualer. Jag föreställer mig att det funkar så i både undre och övre världen; man behöver klaner, gäng och symboler utöver medelsvenssons institutioner.
-
Ett gammalt utbyte är att fattig adel “säljer” sin titel till nyrika företagare genom äktenskap. Man byter ekonomiskt mot socialt kapital. För det krävs ju att man umgås med rätt personer i rätt ålder.
-
När det ekonomiska spelet är vunnet tar andra spel vid; makt, ära, inflytande, tradition, plikt m.m.
-
Långsiktighet; den liberala demokratin är säkert robust här och nu, men ändå ganska färsk. Bara 10-15% lever i demokratier idag. När man planerar förmögenheter över många generationer kan man ju inte veta hur viktigt nätverk, relationer eller vänskapsband blir i framtiden. Terminsavgiften är en liten nedsida som kan ge stor uppsida för vissa - om statsskicket rubbas eller man jobbar utanför nationsgränserna.
Är man i en viss sits och barnen trivs där kanske det finns ett värde i elitskola, men jag har svårt att föreställa mig vitsen om man inte är i den sitsen. Låter rätt bortkastat då. Jag är kass på att nätverka, så det hade förmodligen inte gett mig någon valuta för terminsavgiften.
Jag lutar mot ett nej; både för Lundsberg och andra skolor faktiskt. Man kan läsa in det mesta på komvux snabbare, ta högskoleprovet och läsa universitetet på distans om man absolut vill in i ett visst yrke och ändå har noll nätverksskills.
Just att få ut barn ur boet ser jag bara som en fördel.
Föräldrarnas inflytande avtar väl tidigt? Redan i lågstadiet har kompisar mer inflytande än föräldrar på hur barnet formas - även om föräldrarna alltid har en roll i en människas liv börjar man alltmer färgas av kompisarnas värderingar. Jag tror inte man ska överskatta värdet av att vara hönsmamma långt upp i tonåren, det kan vara rejält kvävande och frustrerande för stackars barnet.
Men det kanske gagnar föräldrarna? Man vill ju inte bli ensam eller överflödig o.s.v.
Vi hade det ena och det andra på alla skolor jag gått på, men åtminstone inte våldtäkt…
Skolan är mer eller mindre ett fängelse för ungdomar så de inte ska driva runt på stan. Högstadiet var värst. Lågstadiet och gymnasiet var bäst. Universitetet är ett helt annat universum. Jag tyckte om att gå på ett gymnasium med bra rykte i stan. Däremot, för varje elev som jag som klarade tröskeln för att få gå på ett sånt gymnasium, så är det flera andra med färre alternativ pga betyg som hamnar med alla andra i samma båt. Jag minns inte att gymnasieåldern var särskilt psykiskt kul, och kan tänka mig att det vore ännu värre på ett sjunkande skepp till skola.
Det förespråkarna för Lundsberg i tråden missar är hur utanför man skulle kunna bli utan att känna folk innan eller att stå där utan tjusigt namn. Jag kände mig ganska malplacerad i grundskolan bara för att vi flyttade från söder till en en stadsdel med… mer statusmedvetande när jag var 6 år. Då hade ändå jag många vänner och fick gå hem varje dag. Fatta att vara fast med Skitenhjälm och von Scheißkopf varje dag utan ända…
3 gillningar
Jag har inte gått där och jag hade sannolikt inte satt barn där om jag hade haft några.
Avtagande från när barnet är 0-2 år och 100% beroende, ja.
Skulle tro det du säger mest är ngt dagens frånvarande föräldrageneration intalar sig för att rättfärdiga sin “uppfostringsstil”. “Det är ändå skolan och inte jag som är viktigast för min sex-åttaåring”.
Jag skulle inte beskriva två av de mest avgörande, längsta, och största relationer en person troligen kommer ha i sitt liv på det sättet. Sen finns alltid avvikelser.
En sexton-artonåring är ju ngt annat, där håller jag med om att många troligen skulle må bra av att flytta ut ur mammas/pappas hus tidigare.
1 gillning
Nä, det är klart. Men det var något med utvecklingsfaser. Först är det bara fysisk trygghet som gäller, sedan idoliserar man och tyr sig till föräldrarna, sedan kommer trotsålder och man socialiserar mer med kompisar. Sedan blir det ännu mer revolt i tonåren. Frihet och identitetssökande blir helt primärt.
Det är väletablerat inom utvecklingspsykologin hos folk som Erik Erikson och Jean Piaget.
Lite skumt att som förälder ignorera de där stadierna och behandla en tonåring (Lundsberg är väl ffa gymnasie/högstadieskola?) som om de var 1-2 år och helt beroende av föräldrarna. En normal tonåring vill väl inte uggla med föräldrarna varje kväll?
Jag säger det inte som förälder utan f.d. tonåring.
Men visst; att dumpas helt utan kontakt med föräldrarna vore kanske för mycket självständighet för många, men jag tror de flesta på internat kan kontakta sina föräldrar när de vill?
Jag hade absolut kunnat tänka mig att sätta mina ungar på Lundsberg (eller liknande).
2 gillningar
Samtidigt är det en ålder då man kan behöva hålla ett öga på att de inte börjar strula till det med något random. Typ att de får för sig att börja äta enligt någon skum regim. Även om de är stora är det rätt bra att ha familjen som stagar upp det hela. Men de klarar sig ju absolut på egen hand.
1 gillning
Jag hör till den grupp som jobbar utomlands i perioder. Det betyder också att jag vid placering i vissa länder kan behöva överväga alternativ som Lundsberg. Det är främst på gymnasiet som det kan bli aktuellt.
Jag känner ingen större entusiasm inför frågan men förstår att det kan bli en fråga jag behöver ta ställning till. Om man ska åka hela familjen utomlands med äldre barn så begränsar det vilka länder man kan välja mellan. Av förklarliga skäl är det högre konkurrens om tjänsterna i de länderna. Om man kan tänka sig en tjänst i ett sämre land och ha Lundsberg som backup så ökar det möjligheterna att söka tjänster.
En parameter här är förstås vilka betyg barnen har. Om de har absoluta toppbetyg är det nog så att Lundsberg inte tillför så mycket. Skulle de ha sämre betyg kanske Lundsberg kan vara bra. Det kanske innebär en relativ fördel jämfört med att gå i en medelmåttig gymnasieskola i Stockholm,
Som jag förstår det är Lundsberg idag mer av en ”snobbskola” och mindre en skola för personer med konkreta behov. Förr om åren har balansen sett annorlunda ut.
Det vore intressant att höra mer om frågan från personer som själva gått på internatskolor. Om jag frågar min lille son om han vill gå i en skola som liknar Hogwarts så lär han vara positiv. Jag tror dock att verkligheten är lite annorlunda.
1 gillning