“I slutet av månaden kommer bostadsrättsföreningen Taxeringsrevisorn 2 i Kinesiska muren på Thomsons väg i Malmö att säljas på exekutiv auktion. Det innebär med största sannolikhet att bostadsrätterna kommer att omvandlas till hyresrätter och innehavarna kommer att förlora sina investerade pengar.”
Ni som hänger här känner så klart till detta, men här är två bra exempel som jag tyckte var intressanta som visar på riskerna med att köpa en bostadsrätt. (se nedan)
Det är nästan bara jag som handlar med aktier bland mina bekanta och man får ofta höra om hur riskabelt aktier är hit och dit.
Den enda “säkra” investeringen är bostaden osv.
"Priset går alltid upp ", “vem orkar gå på de tråkiga BRF mötena” osv, ni har säkert haft samma diskussioner där hemma
Nu bor jag inte i BRF längre, men hade lite koll på de som satt i styrelsen i vår BRF och har även själv varit med en period. Att de flesta tycker BRF mötena är tråkiga tänker jag tyder på att de allra flesta föreningar fungerar rätt så bra. Det är trots allt extremt sällan en förening går i konkurs. En del friktion finns såklart ofta när man bor tätt inpå varandra. Men tror inte riskerna är större än när man äger sin fastighet själv, bara att man inte kan styra helt själv på gott och ont.
Taskigt. Vad har folket betalat för en bostad där?
Hur funkar det om man renoverat och satt in svindyrt lyxigt kök och badrum? Förlorar man det och får samtidigt högre hyra pga hög standard i lägenheten?🤦
Min särbo, som är måttligt intresserad av ekonomi i övrigt, håller koll på sin förening (en mycket välskött innerstadsdito i hipsterträsket f ö) och har koll på styrelsebyten, planerade renoveringar etc. Jag tror hon ser det som sin skyldigthet och att se om sitt eget intresse och sitt eget hus (närmast bokstavligen).
Eftersom du inte betalar hyra för bostaden när du bor i den som bostadsrätt så kommer man inte få höjd hyra.
Du betalar en avgift till föreningen som är din andel av kostnader föreningen har för att sköta sina åtaganden och fastigheten.
Du äger rätten att bo i en given lägenhet och har ansvar för en del av underhållet av den lägenhet som omfattas av din borätt. Du är också en andels"ägare" i den ekonomiska förening som är bostadsrättsföreningen.
Så antagligen kommer bostadsrättsföreningen behöva sälja fastigheten och lösa upp föreningen. Om det blir pengar över från att ha sålt fastigheten och skulderna är betalade så kommer de fördelas över andelsägarna i föreningen. Alltså de kommer väl stå helt utan bostad och ev. få lite pengar. I värsta fall får de inte en spänn och någon annan äger fastigheten och kan börja hyra ut lägenheterna. Finns väl inget som kommer ge en före detta bostadsrättsägare att hyra en specifik lägenhet?
Det verkar som att de har ett vi och dom-tänk och inte fattar att de är medlemmar i en förening. Ett 20-tal familjer har vägrat betala avgiften vilket inte precis har underlättat för den nya styrelsen som försökt få ekonomin på fötter igen. Och så väljer medlemmarna att rösta ner ett förslag till räddningsplan vilket gör att alla riskerar att förlora allt.
Enligt lagen anses den tidigare bostadsrättsinnehavaren ha ett skriftligt hyresavtal med den nya ägaren när bostadsrätten blir hyresrätt.
Så föreningen avvecklas, inga pengar finns kvar efter alla skulder är betalda (enligt artikeln), alla lägenheter omvandlas till hyresrätter där dom som bor i lägenheten för tillfället får besittningsrätt. Den nya hyran sätts antagligen efter bruksvärdet, vilket innebär att ett finare badrum ger en högre hyra.
Ja något annat är ju helt orimligt. Fastighetsägaren (den som köpt fastigheten med fastighetstillbehöret i form av ett hyreshus) bör ha den hyra som sätts i hyresförhandlingarna. Annars blir ju värdet på fastigheten och huset lägre bara för att det var en bostadsrättsförening som ägde det innan.
Ska man killgissa så är nog inte lägenheterna i kinesiska muren de mest renoverade i stan. Men visst fasen låter det surt nog om en skötsam ägare som vädrat ut fukt och inte låtit läckande rör orsaka översvämning hos granne ska betala mer i hyra för något de köpt (potentiellt dyrare än andra dessutom).
“Min förening tror att de är några jäkla politiker eller redovisningsekonomer… de vill amortera mer för att förbättra ekonomin i föreningen men då blir ju min avgift högre! Alla vill ju ha en låg avgift, det är ju inte som att någon tänker bo här i 50 år”
Som jag ser det har vi väldigt många nya BRF med dålig ekonomi som riskerar att sitta i en tung ekonomisk sits framöver.
Har halvkoll. Men har stenkoll på att jag inte bor i Kinesiska muren . Det där är väl lite av ett specialfall. Snarare ett bevis på varför det är ett tryck på att bo i de minst utsatta delarna av städerna och varför det därmed prismässigt i princip är riskfritt att köpa BRF prismässigt i de mindre utsatta delarna av städerna.
Det är förstås trist att BR-ägare förlorar sina insatser. Samtidigt verkar den aktuella föreningen ha blivit kapad av aktörer inom organiserad brottslighet. Hela scenariot framstår som ett uttryck för den “förslumning” av samhället som pågår på olika håll i Sverige. Sådan uthyrning av utdömda äldre fastigheter till kapitalsvaga hushåll som förekommer på olika mindre orter är ett annat uttryck för samma utveckling.
Jag tycker i det här fallet att samhällets intresse av att upprätthålla allmän ordning och reda är överordnat enskilda invididers ekonomiska intressen. När man blivit delägare i en “maffiastruktur” verkar det mest rimliga vara att sätta det hela i konkurs och röka ut de element som parasiterat på den tidigare ordningen. Att vi alls ska behöva ha sådant i Sverige är trist men det är så som samhället ser ut numera.
Några släktingar till mig drabbades på 90-talet av en annan BRF-relaterad skandal (se länk). Deras BRF var hotad av likvidering men lyckades hålla sig över vattenytan.
Det var ganska mycket skriverier om detta när det hände. Värt att notera är att felen åtminstone inte direkt var kopplade till styrelseledamöterna i BRF:erna.
När jag skulle köpa bostadsrätt för ett antal år sedan var jag skeptisk till att köpa i nybildade föreningar. På den tiden pågick utförsäljningarna i Stockholm. Jag uppfattade då att många var inriktade på snabba klipp och inte alltid var så långsiktiga eller intresserade av förvaltningen. Idag kanske läget är lite annorlunda men jag skulle tänka på samma sätt nu som då.