Okej låt oss betrakta detta exempel, men jag som världens största grossist av bananer vill också inkludera bananer i exemplet, och låt oss även ta med guld.
Vi har då tidpunkt t1 där följande prissättning gäller:
1 bitcoin kostar:
- 50,000 USD
- 500,000 SEK
- 100,000 kg bananer (mitt grossistpris som jag kan avyttra obegränsad mängd bananer till)
- 25 oz guld (räknat på priset 2000 USD per oz guld)
Låt oss nu säga att du i snabb följd innan denna prissättning hinner ändras köper 1 bitcoin vardera för USD, SEK, bananer och guld enligt ovanstående priser. Du har nu alltså 4 bitcoin.
Lite senare har vi tidpunkt t2 då du säljer respektive bitcoin enligt följande prissättning:
- 55,000 USD
- 275,000 SEK
- 110,000 kg bananer
- 26 oz guld
Min första fråga blir här vilket bitcoin-köp du är mest nöjd med, den du köpte för USD, SEK, bananer eller guld? Vilken bitcoin-investering har gått bäst?
Fundera på det ett tag innan du går vidare och läser del 2.
(OBS. varje del innehåller en ny del som kan expanderas för att läsa allt.)
Del 2
Här vill jag börja med att påpeka att dina 4 bitcoin som du köpte var helt likvärdiga. Det fanns heller inget tvång att du måste sälja respektive bitcoin för den valuta du köpte den för. I t2 hade du alltså facit i hand och kunde valt att sälja för vilken valuta som helst (som banan-grossist betraktar jag även bananer som valuta eftersom jag bekymmerslöst kan omsätta dem till andra tillgångar).
Därför hoppas jag du kom fram till att alla 4 bitcoin-investeringarna gick exakt lika bra. Det går inte ens att se skillnad på dessa 4 bitcoin, de är inte på något sätt märkta med vilken valuta du köpte och sålde dem för.
Vidare vill jag poängtera att de 55,000 USD som du fick när du sålde din första bitcoin räckte till exakt, varken mer eller mindre, för att köpa 275,000 SEK, 110,000 kg bananer eller 26 oz guld i tidpunkt t2.
Motsvarande gällde för de 275,000 SEK du fick när du sålde din andra bitcoin. Dessa 275,000 SEK räckte i t2 för att köpa 55,000 USD, 110,000 kg bananer eller 26 oz guld.
Tröskeln att komma över här är alltså att mentalt sluta tänka på nominella belopp och istället fokusera på realvärden. Realvärdet för dina 275,000 SEK i t2 var vad du kunde byta dem emot i t2. Pengar i sig har inget annat värde än vad du kan byta dem emot. På samma sätt var realvärdet av dina 500,000 SEK i t1 vad du då kunde byta dem emot.
Vi kan då se att realvärdet av dina SEK i t1 var 100,000 kg bananer och realvärdet av dina SEK i t2 var 110,000 kg bananer. En uppgång med 10% alltså i realvärde.
Sammanfattning: du kan äta bananer men inte nominella kronor.
Vad är då verklig valutarisk?
Hoppas det vid det här laget står klart att du inte var exponerad mot SEK när du ägde en bitcoin som du köpt för SEK. Det du var exponerad emot var bitcoin och dess värdeförändringar mätt i verkliga tillgångar, bananer som du kan äta t.ex.
Men låt oss säga att du i t1 ägde 600,000 SEK.
500,000 SEK bytte du mot 1 bitcoin men resterande 100,000 SEK lät du stå kvar på ett bankkonto med 0% ränta.
Då kommer du se att dessa 100,000 SEK i t1 hade ett realvärde av 20,000 kg bananer. I t2 hade dina 100,000 SEK dock ett realvärde av 40,000 kg bananer.
Här blir det tydligt att du är exponerad mot en realvärdesförändring av SEK när du äger SEK, precis om som är exponerad mot en realvärdesförändring av bitcoin när du äger bitcoin (oavsett vad du köpt bitcoin för).
Denna gång gick det utmärkt att ha denna exponering mot SEK med dina 100,000 SEK men nästa gång går det åt det andra hållet och de tappar mycket av sitt realvärde. Detta är det vanliga för fiat-valutor och inte minst SEK. Du tar alltså en valutarisk mot SEK när du äger SEK och en valutarisk mot USD när du äger USD.
Här kan man också fundera på om detta påverkas av sitt medborgarskap eller var man bor, men låt oss ha det i bakhuvudet när vi fortsätter med nästa del.
Okej låt oss blanda in aktier
Bitcoin är också det bara en valuta utan egenvärde, du kan inte äta den som du kan med bananer, du kan bara byta den mot något som har realvärde, bananer. Valutor som bitcoin, USD eller SEK producerar heller inget som ett företag gör.
Låt oss därför ta en aktie som exempel, vilket innebär att du äger en andel av ett företag. Du äger därför indirekt en liten andel av allt som detta företag äger.
Vi tar Apple som exempel med fundering kring om du tar en valutarisk mot USD när du äger aktier i Apple. Först kan vi med samma argument som ovan för bitcoin säga att din eventuella valutarisk inte har något att göra med vilken valuta du använder för att köpa dina Apple-aktier. Du kan få köpa Apple-aktier av mig och betala med bananer om du vill, enligt gällande prissättning för bananer.
Men till skillnad från bitcoin så är Apple ett företag som har inkomster och utgifter i olika valutor. De har utveckling i t.ex. USA och betalar löner i USD där. De har tillverkning till stor del i Asien och betalar där löner i respektive valuta. De köper också in komponenter som ofta tillverkas i Asien. Inkomster har de i alla möjliga valutor eftersom de säljer iPhone över hela världen.
I en statisk värld kan vi summera intäkterna och utgifterna i respektive valuta och se vilken exponering Apple har mot respektive valuta. Vi kan då komma fram till att de har en positiv exponering mot vissa valutor och negativ exponering mot andra. Nu lever vi inte i en statisk värld men låt oss börja där.
Låt oss anta att Apple har en positiv exponering mot USD och att USD stärks mot Kinas Yuan. Apples vinst i USD kommer då i en statisk värld att öka, då deras intäkter är högre än deras utgifter. Men samtidigt blir iPhone dyrare för en kines som har lön i Yuan, vilket kommer pressa ned försäljningen i Kina. Inte bara iPhone blir dyrare i Kina utan det blir alla amerikanska varor. Försäljningen av amerikanska varor sjunker alltså och därmed även dessa företags vinster mätt i USD (givet att de tidigare prissattes optimalt, dvs. vid det pris som gav högst vinst). Detta i sin tur kommer pressa ned lönerna för Apple-anställda i USA, räknat nominellt i USD.
Det blir motsatta effekter för kinesiska företag som säljer varor till USA. Dessa betalar kinesiska löner i Yuan men har intäkter i USD. Givet att de behåller samma priser i USA så gör de större vinster i Yuan räknat. Om vi fortsätter anta en effektiv marknad kommer de kinesiska arbetarna då kunna kräva högre löner i Yuan räknat då deras företags vinster ökar. Detta kommer alltså motverka prisökningen för iPhone i Kina, då kineser nu fått högre lön i Yuan räknat.
Dessa löneökningar för kineserna kommer även påverka andra arbetare på helt inhemska kinesiska företag som är helt lokala utan vare sig import eller export. När vissa kineser som arbetar på exporterande företag får högre löner driver det upp priserna även för dessa helt lokalt producerade varor, med följd att de får större förmåga att betala högre löner till sina arbetare.
Så vad blir summan av detta?
USD ökar mot Yuan men Apple-anställda får lägre lön i USD räknat. Det pressar tillbaks priset av iPhone i USD.
Kinesernas löner i Yuan ökar men så gör också priset av iPhone i Yuan räknat (pga förstärkning av USD), även om det delvis pressas tillbaka av lönesänkningar i USA för Apples anställda. Så om vi räknar om en kinesisk lön i Yuan till iPhones, har kinesen då fått en lägre eller högre lön räknat i iPhones, ungefär lika kanske? Vad blir då svaret på frågan om ett ägande av Apple innebär en valutarisk mot USD?
Ändras lönerna varje sekund direkt efter en valutaförändring? Nej givetvis inte, det finns en tröghet här. De flesta får vänta tills nästa års lönerevision innan lönen förändras. I vissa fall sker inte ens en motiverad lönejustering ens då. I Sverige 2023 gick t.ex. facken med på löneökningar som var långt under inflationen för kronan. Det finns alltså både en tröghet och en ineffektivitet i lönesättningen så på kort sikt kan det slå åt lite olika håll.