Kryptovalutor belyser ju detta bra, de handlas i en lång rad olika valutor samtidigt.
Säkra pengar att bara plocka om det som de säger skulle vara korrekt. Vem vill bli mångmiljardär?
Kryptovalutor belyser ju detta bra, de handlas i en lång rad olika valutor samtidigt.
Säkra pengar att bara plocka om det som de säger skulle vara korrekt. Vem vill bli mångmiljardär?
Ja, jag håller med. Jag tänker att Nestor också håller med. Men det finns ju ändå ett visst mått av kassa och kortsiktiga valutarisker som många bolag tar i lokal valuta.
Precis som Nestor förklarade tidigare, och @axr påpekade
Jag tänker att det resonemanget går fel i förhållande till globala börsbolag eftersom den valutarisken är en så mikroskopisk del av bolagens momentana börsvärde.
Förändras växelkurserna så förändras även summorna på framtida kontrakt och varor/tjänster rätt omgående. Oavsett om det handlar om Apple eller Ericsson.
Jag tänker att @Nestor har en poäng från sin yrkeserfarenhet och den typen av stora affärer med lageruppbyggnad som hans kunder gjorde. Men på en oerhört effektiv, global börsmarknad som vi har idag så blir effekten obefintlig.
Finns ingen poäng som håller där. Allt bygger på att kunder som ser än 7:a bli en 6:a tror att de har tappat i värde. Som vi märker här kan det bli svårt att förklara för kunder och då kan man slänga sig med begrepp som valutarisker.
Eller som Nordnets Frida Bratt som gått ut och sagt att kunderna har tjänat så mycket på kronförsvagningen. Men som man tydligt ser i mitt diagram ovan så går svensknoterade som följer USA lika bra som USD-noterade fonder med samma innehav.
Ibland har jag svårt att avgöra om proffs som Frida Bratt inte förstår bättre eller om hon talar emot bättre vetande för att locka kunder eller få lite klick.
Som inte är samma valutor som aktiernas handelsvaluta…
Dessutom så bakas dessa risker in i marknadspriset på bolaget.
Både Team Nestor och Team Banan-exemplet har en poäng i den här tråden men jag skulle säga att den stora frågan är vad du VTGJV tänkt göra med pengarna efter dessa 2-4 år?
Om du ska köpa en fastighet eller en bil i Sverige så lyssna på Nestor. Om du ska investera globalt så lyssna på Bananmannen.
(som i: även om kronan stärks med 15% på dessa ca 3 år och du får 15% mer bananer på den globala marknaden då, så kan jag satsa 100 spänn på att den starkare kronan inte kommer dra med sig bostadspriserna eller bilpriserna nedåt i Sverige med motsvarande 15%)
Så du tror att bilpriserna kommer rätta sig efter kronans värdering? Att en given bilmodell har ett fixed pris i SEK oavsett vad som händer med SEK?
Om detta händer generellt även med andra varor som t.ex. en smart phone kommer det uppstå handel över gränserna. Plötsligt blir alla varor mycket biligare eller dyrare i Sverige än i andra länder.
Jämför t.ex. en iPhone i Sverige och USA. Skillnader som beror på skatter och garantier finns, möjligen också kostnader för butiker som säljer dem. Men du kommer se att priset för en iPhone i Sverige jämfört med USA kommer öka i SEK räknat om SEK faller.
Detta är väl också mycket tydligt om man ser på hur matpriserna har ökat då SEK tappat i värde. Det är inte så att priserna är konstanta i SEK även när SEK faller.
Priset på realtillgångar som handlas i SEK kommer inte instantant justera sig för dagliga valutakursändringar. Det finns nog stor variation på hur lång tid detta kan ta beroende på vara. Därför är det inte konstigt att man uppfattar att ens aktie denominerad i USD är värd mer (i SEK) om dollarn stärks mot kronan, eftersom du helt enkelt instantant kan köpa mer realtillgångar i SEK om aktien säljs.
Dessutom finns det ingen lag om ett pris på en banan eller iPhone, det kan sklja sig avsevärt mellan handlare.
Precis, för priser i butik finns det en tröghet, de justeras inte varje sekund när valutakurserna ändras. Men justeras kommer de göra. Förstår inte hur detta inte kan vara självklart, som om folk inte upplever prishöjningarna hos matbutiker trots alla diskussioner om det.
Denna justering går blixtsnabbt för värdepapper som kan handlas i olika valutor dock. Bästa exemplet är väl bitcoin som kan handlas i många valutor.
Det är väl snarare såhär:
Scenario 1:
Apple stängning svensk marknad = 110 SEK
Apple stängning amerikansk marknad = 10$
USD/SEK stängning pris = 11
Scenario 2:
Apple stängning svensk marknad = 110 SEK
Apple stängning amerikansk marknad = 10$
USD/SEK stängning pris = 12
Scenario 2 kan ej uppstå eftersom man då skulle kunna göra arbitrage: Köp 1 apple i svensk marknad för 110 SEK och sälj samtidigt i amerikansk marknad för 10$ = 120 SEK. Detta ger en riskfri vinst på 10 SEK. Repetera i all oändlighet… Att det inte kan fungera på detta vis tror jag alla i tråden håller med om.
Allt detta gäller förutsatt att marknaden är effektiv och att tillgången är fungible (likvärdig i alla avseenden). Om marknaden inte är effektiv, som i exemplen med bananer och iphone, så kan man under en kortare period köpa mer bananer och iphones under valutakursförändringar, varför gemene man ofta upplever att man gjort vinst/förlust i aktier vid kortsiktiga valutakursförändringar.
I den globala marknad som vi lever i så kommer priserna på bananer och iphones tillslut reflektera valutakursförändringarna också med viss fördröjning, vilket gör att valutakursförändringar inte är intressanta för en långsiktig investerare i aktier.
Låtsas att Apple handlas både på Stockholmsbörsen och Amerikanska börsen.
Du köper Apple på Amerikanska börsen för 100 USD med 10 SEK/USD. Alltså 1000 SEK.
Herr Poozotia köper samtidigt som du en Apple aktie på Stockholmsbörsen för 1000 SEK.
Dagen efter så säljer ni båda.
SEK/USD står då i 11 SEK.
Du säljer din Apple aktie för 110 USD och får ut 1210 SEK.
Herr Poozotia sålde på Stockholmsbörsen för vilket pris?
Rational Reminder resonerar i det här avsnittet om vilka typer av värdepapper som är inflationssäkra, och kommer fram till att aktier är “bäst” när det gäller detta. Det borde tyda på att aktiers värde är oberoende av valutaförändringar (inflation/deflation), dvs värde->prissättning fungerar.
Aktier är inte valuta.
Ok, nytt försök för jag fattar uppenbarligen inte något här.
Ja, 1210 kr.
Men:
Och kan fortfarande bara köpa 110 bananer om de kostar 1 USD styck både före och efter. Dvs 10% bananutveckling.
Men säg att han köper äpplen som produceras på Österlen som kostar 100 kr/kg före och efter så kan hen köpa 1 kg extra bananer än om USD varit kvar på 10.
Felet här antagandet att Amerikanen har haft 10% utveckling för att det är 10 avkastning i USD och Svensken haft 21% avkastning för att utveckling är 21% i SEK.
Både Amerikanen och Svensken har haft 21% utveckling samtidigt som både Svensken och Amerikanen haft utvecklingen 10%. Det är bara ett val vilken valuta man mäter i.
Så båda personerna har haft 10% utveckling i USD och 21% utveckling i SEK.
Valutorna är bara en linjal man mäter med och linjalerna är inte hårda utan som gummiband.
Ok, ja, bra förtydligande och exempel. Köper det.
Med risk att jag återigen missförstår något, så varför väljer man att prata om valutarisk och t.ex. valutasäkra räntefonder?
Det spelar bara roll var du ska landa i slutet. Mellanlandningarna spelar ingen roll.
Säg något mer. #förvirrad.
Jag håller ju med om att växlingarna mellan bananer, USD, bitcoin etc inte heller spelar någon roll, men om jag i slutet ska sitta med svenska kronor i Sverige som jag ska leva på så tycker jag - kanske felaktigt - att valutasäkringen av räntefonden är relevant.
Men du ska inte sitta med svenska kronor, du ska ha mat, bostad, m.m.
Valuta har man bara som överföringsprotokoll för att flytta värde mellan andra saker.
Dvs det enda som spelar roll är de sakernas värde på din lokala marknad/där du är/kan handla. Prissättningen i den valuta du använder för överföringen kommer uppdateras så fort den behöver uppdateras för att förhindra att arbitrage uppstår.
Vad vi egentligen pratar om är antagligen det ev lagg som kan uppstå i prisuppdateringar för olika typer av tillgångar, och hur mycket arbitrage som kan finnas iom att olika tillgångar ev laggar olika mycket. Valutamarknaden lär vara absolut snabbast/effektivast i sina justeringar, men aktiemarknaden lär inte ligga mycket efter. Saker som mat eller hemelektronik kan antagligen tillåtas lagga lite mer baserat på transporttider, lagerhållning och kontraktsskrivningar. Segast är nog hyressättning för lägenheter och lönejusteringar.
Inflationen/valutaförändringen mäts ju av staten i en korg av olika varor (KPI), vilket tyder på att varornas prissättning kontinuerligt justeras så att deras värde återspeglas i deras pris.
Det är lite synd, jag tycker ni var snubblande nära en aha-upplevelse i valuta-avsnittet när ni kom in på Bigmac-indexet, men ni tappade bort det just när jag trodde det skulle landa ![]()
Valutasäkring för räntefond kan vara relevant, eftersom det där handlar om pengar/valuta, inte en reell/annan tillgång, men valutasäkringen är nog så dyr att det inte lönar sig. Arbitrage där borde sätta kostnad för säkringen i balans med värdet. Vi/jag har i tråden pratat främst om aktier, tänker jag.
För att de flesta inte har tänkt igenom saker och det gäller även så kallade experter. Folk tar mest in det de flesta säger utan att tänka efter.
Ofta undrar jag dock om “experten” inte förstår bättre eller om “experten” väljer att uttrycka sig på ett sätt som han vet att de flesta kan ta in. Denna fråga är den svåraste jag brukar brottas med, jag blir aldrig riktigt säker på om de talar emot bättre vetande eller inte.
Att valutasäkra räntefonder känns rätt absurt också. Man tar en exponering mot det man vill vara exponerad emot. Att ta en motsatt position för att säkra upp innebär att man neutraliserar positionen och då var det bättre att inte ta den alls. Alternativt köper man en korg med valutor men då alla över tid faller så blir jag i alla fall inte lockad av det.
Bättre då med en korg av aktier med bra spridning = global indexfond. Alternativt kan man ta in andra tillgångar som åtminstone bevarar sitt realvärde över tid, guld, råvaror och kanske även någon procent krypto. Även om alla dessa individuellt kan ha hög risk så får man riskspridning av tillgångar som inte korrelerar för mycket med varandra och som man också kan förvänta sig bevarar realvärde över tid.
Precis, pengar är extremt praktiskt, mycket bättre än byteshandel. En revolutionerande idé. För den som ännu inte läst Yuval Hararis böcker kan jag varmt rekommendera det där han beskriver pengar som “the most successful story ever told”. En apa skulle aldrig byta bort en banan mot en värdelös papperslapp som han säger men människor tror på denna berättelse som varit mer framgångsrik än alla religioner och därför fungerar det. Alla tror på USD, även terrorister som hatar USA som han säger.
Men pengar har också stora brister, inte minst att staten styr pengapressen och kan därför konfiskera tillgångar som ligger i valuta. Mitt ideal är snarare att aldrig äga pengar, om det var tekniskt möjligt skulle jag ha allt i indexfonder och när jag utför en betalning säljs andelar i realtid som betalning. Vi är inte där än och kommer kanske aldrig dit men jag skyddar mig mot valutaförsvagningar genom att äga så lite som möjligt.
Vi har i chatten filosoferat om ett Visa/Mastercard från Avanza kopplat till deras värdepapperskredit, så man kan handla direkt ur krediten utan att behöva överföra först. Jag tycker det hade varit en kanontjänst! Nu gör jag samma sak lite omständigare—handlar på kreditkort, betalar av med pengar tagna från värdepapperskrediten, och sänker värdepapperskrediten vid senare tillfälle när jag ombalanserar värdepapperstillgångarna.
Vill ha det även för Swish, Autogiro- och BG/PG-betalningar, men löser det på samma sätt—med överföring från värdepapperskrediten till minimal likviditetsbuffert dit dessa tjänster är kopplade.