Hedge:a valutarisken vid köp av amerikanska aktier?

Därför att räntefonderna generellt äger olika räntepapper som egentligen är ett lån (med bestämda villkor) i en specifik valuta. I princip så låser du fast längden på gummibandet till den längd det hade när du köpte (i den specifika valutan underliggande räntepapper är i).

När du valutasäkrar sätter du bara upp avtal med tredje part att återställa så gummibandet är mjukt igen eller så att gummibandet låses fast mot en annan valuta än vad själva underliggande räntepapper är i.

1 gillning

Så vad är den praktiska slutsatsen av det här för en generell RT-följare som bor här i Sverige?

Valutasäkring meningslöst för lång horisont (Aktier), kostar bara pengar.

Räntefonder på kort horisont en annan fråga.

Du tar valutarisk när du har pengar på bankkonto (Svenskt bankkonto i SEK).

1 gillning

En slutsats är att man inte bör undvika USA eller globala indexfonder för att man anser att USD är för stark eller för att man tror man bör ha exponering mot den valutan som råder i det land man bor i.

Det är lika naivt att tro att valutor är felvärderade som att aktier skulle vara det, det är också en faktor som inte har den betydelse som de flesta tror. Finns inget rationellt att exponera sig mot valutan i sitt hemland.

Risk begränsar man bäst genom att köpa hela marknaden men man bör undvika sådant som långsiktigt ligger i fallande trend (valutor). Det är mycket svårare att tajma köp och göra vinst på det som ligger i fallande trend än att göra vinst på det som ligger i stigande trend (aktier).

Diversifiering görs bäst genom att köpa allt som ligger i långsiktigt stigande trend, speciellt om de olika tillgångarna inte korrelerar för mycket med varandra. Tyngdpunkt bör dock ligga på aktier då vi kan förvänta oss att de som helhet dels bevarar realvärde men även ger oss värdet av produktivitetsökningar.

3 gillningar

För att förtydliga, titta på detta:

Är bananutvecklingen verkligen 10%, vad var bananutvecklingen i SEK?

Vad var äppelutvecklingen i USD respektive SEK?

Låt oss börja med det grundläggande; köper du guld så spelar det ingen roll vilken valuta du använder eftersom den tillgångens pris inte styrs av någon aktivitet i något enskilt land.

Valutan du väljer att presentera guldpriset i spelar alltså ingen som helst roll.

Aktier däremot är ägarrätter i verksamheter där värdering av verksamhet är så stark kopplat till EN ekonomi eller valutasfär att aktien inte kan prissättas på ett relevant sätt i en annan valuta. ( jag skriven EN ekonomi för att förenkla, i verkligheten är det nästan fall flera ekonomier och ett obegränsad antal parametrar som interagerar vilket gör sambanden omöjliga att kvantifiera).

Ett exempel skulle vara ett lokalt fastighetsbolag i USA. Vinstutvecklingen för företaget är helt oberoende av en eventuell växelkursförändring och en placering i aktierna bör naturligtvis säkras eftersom det innebär en valutarisk om usd försvagas mot sek.

Men sedan finns det andra typer av verksamheter vars resultat påverkas av valutaförändringar och där verksamhetens valutaexponeringen utgör en naturlig hedge.

Vi tar som exempel ett amerikanskt guldgruveföretag. Vi tänker oss att de har en minimal kostnadsbas och att deras produktion i guld säljs på världsmarknaden. Intäkterna för företaget är värda lika mycket i alla valuta, aka guld, och kostmadsbasen är minimal så värdet av bolaget, allt annat lika, är oberoende av utvecklingen av USD.

I detta senare exempel så har vi inget behov av att hedge ett eventuellt inköp av aktierna i usd. Tvärtom, gör vi en hedge så blir det em spekulation eftersom bolaget redan har en naturlig hedge inbyggd i sin verksamhet.

Min poäng ovan är att relevansen att valutasäkra är beroende på vilken typ av verksamhet/ exponering vi tar på oss. Man kan därför inte säga ensidigt att man ska eller inte ska säkra utländska aktier. Det beror på till vilken grad investeringen har en inbyggd hedge.

Att alla verksamheter, i alla fall stora verksamheter är nästan alltid en blandning av ovanstående exempel gör att man har svårt att definiera en optimal valutasäkringsstrategi.

Vill man göra resonemanget ytterligare lite mer detaljerat så kan man också särskilja mellan en verksamhetens balans och dess resultat. Resultatet kan ha den naturliga hedgen som i exemplet med guldgruvan ovan men balansen kanske ligger i amerikanska usd. Är balansen stor i förhållande till resultatet så tar man en valutarisk oavsett. Alltså, ett bolags resultat och balansräkning har alltid olika grader valutaexponering. På lång dock jämnas detta ut eftersom den framtida balansen är beroende av resultaten medan den nuvarande balansen är resultatet av historiska resultat.

Lägg därtill till det som Bolmeson kallar det ”dynamiska perspektivet” vilket, som jag tolkar det, innebär att allting jämnar ut sikt på sikt så blir det lätt att landa i att inte säkra.

För egen del är min strategi att säkra så långt det vår när jag tar på mig valutarisk i investeringar. Men när man nu har negativ carry mot usd så väljer jag att istället undvika amerikanska investeringar i väntan på en svagare dollar och en relativt sätt billigare börs.

1 gillning

Jag ifrågasätter detta starkt. Jag tycker att man till att börja med kan studera de 25 största innehaven i en global indexfond och fundera över om dessa bolag verkligen är lokala och starkt kopplat till ett land, eller om det är multinationella företag med både inkomster och utgifter globalt.

Men inte ens om det är starkt lokala företag så köper jag argumentet. Även detta hypotetiska lokala företag har en majoritet kunder som arbetar på företag som inte lokala. Deras lön och konsumtionsförmåga styrs därför globalt vilket innebär att detta lokala företags priser kan och måste anpassas till det. Det lokala företagets anställda konsumerar dessutom som alla andra en massa produkter från globala eller utländska företag. Dessa anställda behöver alltså löner som följer globala prisökningar och kan de inte få det är det bättre att byta till en annan arbetsgivare som klarar det.

Ta t.ex. en helt lokal pizzeria och fundera på om de lever isolerat i en svensk ekonomi eller om deras utgifter och inkomster styrs av globala faktorer. Se på alla deras inköp inklusive kostnader för el. Se även på deras kunder, lever de isolerat i en svensk ekonomi? Fundera över alla dina egna inköp varje månad och gå till botten med varje inköp med samma tänk som ovan.

Motsvarande analys kan man sedan göra med de största svenska företagen, hur lokala är de egentligen?

Jag tycker det borde gå att argumentera för att fastighetsbolag är valutaoberoende eftersom de äger reella tillgångar.

Ett fastighetsbolag drabbas dock en del av “laggen” jag pratade om ovan, eftersom deras prissättning för individuella kontrakt nog ofta sker på 1-3 års längd, om de inte har någon KPI-klausul eller liknande med i kontraktet.

Jag listade några anledningar jag kunde komma på som kan orsaka denna typ av lagg här. Det finns säkert många fler anledningar:

Jag tänker att om man stannar på “valutarisk” så har man inte följt orsaken hela vägen i mål.

2 gillningar

I verkligheten är valutakursernas påverkar olika stor i olika ekonomier. I en liten ekonomin där utlandshandel står för mer än 50% av bnp som Sverige är den påtaglig. I en större ekonomi som den amerikanska är det inte lika stor påverkan.

Mina exempel var extrem fall för att visa att alla bolag inte påverkas lika av valutakurser.

Detta belyser det jag skrivit att svenskar till stor del konsumerar och producerar produkter som produceras och prissätts på en global marknad, inte i Sverige. Även priserna hos din lokala pizzabagare styrs av global prissättning.

Självklart spelar det tekniskt sett ingen roll vilken valuta något handlas i, om t.ex. Apple skulle vara noterat i NOK istället så skulle inte det påverka värdet på företaget överhuvudtaget. Men det är inte det som är poängen.

Valutarisken uppstår när ett företag har sin verksamhet och tillgångar primärt i en valuta och jag vill investera i den med mina pengar i en annan valuta. Om jag som svensk investerar i Bank of America så kommer min avkastning påverkas av USD-SEK-kursen vid köp och sälj. BofA däremot (och amerikanska investerare) är antagligen helt ointresserade av växelkursen då deras verksamhet har noll exponering mot SEK. Detta helt oavsett om BofA är noterat i USD, SEK eller rubel. Samma gäller i princip samtliga utländska bolag.

Edit: Ser att Limpan förklarat detta bättre ovan

1 gillning

Men just fastighetsbolag har väl vanligtvis rätt stora kontrakt kopplade till en specifik valuta, i form av lån?

2 gillningar

Ja, men visst är det att korta pengarna? Så “tvärtom”-pengar.

Detta inlägg, i alla sina delar, klargjorde mycket för mig, tack! @Anonym

1 gillning

Jag håller helt med om det du framför men faktum kvarstår att du får en annan utveckling på en USA exponering i sek än i USD. Det kommer man inte undan och i ett scenario där en högt värderad usa börs och en högt värderad usd återgår till mer normala nivåer, i valutans fall gentemot andra valutor, och i börsen fall till ett CAPE på kanske 20 så kan få en riktig dubbelsmäll som svensk investerare.

Så antingen säkrar man eller så ignorerar man riskerar en dubbelsmäll.

Det är därför jag väljer att undvika både usd och amerikanska börsen när båda ör historiskt höga

2 gillningar

Jag anser att detta är en synvilla och inte ett faktum. Jag beskrev detta i detalj i följande inlägg, expandera alla delar för att se hela resonemanget.

1 gillning