Yes, det är vanligt, särskilt vid möten med vissa klubbar. Mina barn har spelat fotboll sedan femårsåldern men bytt över till en mer utpräglad elitsatsande akademiförening. Här är det oftast vuxna karlar med pondus som dömer, då blir det bättre. Lättare om domaren kan ryta åt tre surfarsor att hålla näbben om de inte vill att matchen ska brytas. Men fotbollen som den breddsport den är har ju allt, och det finns riktiga rövhattar till föräldrar (och spelare) som man får hantera.
Håla i mellersta Sverige? ![]()
Kanske det! Det beror lite på hur man definierar mellersta Sverige
Någon från Norrbotten skulle definitivt kalla oss för söderlänningar
Ja, att försöka prata om det med vänner man vill ha kvar är absolut något vi försöker göra
Vi är nog ganska känsliga också ja, vill inte verka skrytiga och flashiga utan tycker det är ganska obekvämt att ha så gott ställt när så många vi stöter på i omgivningen har det betydligt kärvare. Det är något vi jobbar på att hantera, för vi kan ju inte lösa alla andras ekonomi, och det tjänar ju inget till att vi har det sämre än vi vill och kan för att någon annan inte har samma möjlighet. Men i just den här vänskapen är också våra vänner väldigt känsliga och “lättkränkta”, så det kan vara svårt att föra en diskussion då ![]()
Ja men precis, inga som helst problem att bjuda på saker och ställa upp med skjuts etc., men på våra villkor och inte för att folk förväntar sig det.
Jag tror att man faktiskt behöver tänka ut några bra svar på de vanligaste kommentarerna. Man mår inte bra av att gå runt på tå för att inte reta folk utan behöver äga sin situation. Och bra svar som visar att man äger situationen utan att låta skrytig kommer inte till en när man just står förbryllad över en kommentar, så man behöver tänka ut dem i förväg och öva in dem.
Spännande tråd detta. Jag känner inte igen mig alls. Jag tror inte några av våra vänner har det lika gott ekonomiskt ställt som vi har och ändå dyker aldrig detta problem upp.
Är det verkligen bra vänner om de är så avundsjuka?
Du blir som du umgås och vill man hitta likasinnade bör man söka sig till de platserna/kretsarna där de finns och successivt övergå till vänskapliga relationer. Jag brukar säga om man vill träffa en atletisk partner får man hänga på gym eller andra träningsplatser ![]()
Från alla efter förmåga till alla efter behov. Är ni uppfostrade i den andan och träffar andra med det synsättet i ryggmärgen ställs implicit en förväntan på att ni ska lämna ifrån er allt extra.
Hur mycket kommer utifrån och hur mycket från er själva?
Om ni aktivt söker rika vänner kommer de reagera precis som ni. “Vad är ni ute efter, egentligen” ? Dessutom begränsar det utbudet rejält. Och även rika kan vara egalitärt sinnade och dömande. Man slipper inte nödvändigtvis undan bara för att de är lika rika.
Enklast är nog att ha rejäl självdistans så man kan vara öppen med dilemmat. Då kan man också bjuda på sina svagare sidor så besökare slipper få sitt ego totalt överkört.
Jag har egentligen inte mycket att tillägga mer än att jag förstår, bor nog i en liknande småstad som er i Hälsingland.
Vi har inte kommit lika långt på vår ekonomiska resa men flera år av sparande, kloka beslut med arbeten osv har gjort att vi har det bättre ställt än både släkt och vänner vilket börjar synas på både vart/hur vi bor och hur mycket vi lägger på just huset, bilen, resor osv.
Bara ett exempel nu senast, köpte robotgräsklippare. Kände inte att jag orkade installera den själv så köpte även den tjänsten… undra hur många som kommenterat att jag
1. köpt en robot
2. inte ens installerat den själv ![]()
Småstäder är härligt på så många vis, men inte anonymt. Vill inte ens veta vad som sas när vi gjorde en stor renovering och inte ville vara upp i det och passade på att åka utomlands medans hantverkarna jobbade ![]()
Bytte själv till tjocka fluffiga handdukar förra året. Hur sköna och fina som helst. Men insåg senare att tvättmaskinen känns för liten nu då jag inte får i lika många handdukar i den. Ska jag byta ut handdukarna igen? Ska jag köpa större tvättmaskin? Men då får den inte plats och jag måste bygga om tvättrummet … oj vilka bekymmer jag nu fått ![]()
Har ett hus på 6+ miljoner och har inte på långa vägar varken finaste, största eller dyraste huset i området. Och jag ligger efter med fina “lyxbilar” på uppfarten. Har endast en fin bil och den göms i garaget varje dag. Så ingen som ser den på uppfarten.
Flytta hit, så kan du “gömma dig” ![]()
De där kommentarerna kan ibland inte ens handla om det ekonomiska. Som någon svarat redan väldigt många kan ändå köpa fluffiga handdukar med en vanlig lön om de prioriterar det.
Jag bor i en liten lägenhet med IKEA-möbler. Men jag har valt att lägga pengar på fluffiga handdukar och lakan i ”hotellkänsla”. Jag fick kommentaren av en vän vid ett tillfälle att jag borde ha lite mer kvalitetsgrejer i köket (Obs det var inte knivar, utan bakgrejer och sånt som jag har noll intresse av). Att det har väl alla över 30 typ. Jag kontrade med att det är faktiskt inget jag prioriterar just nu, pratade om vad som ger mig glädje. Och sedan vände faktiskt diskussionen till något positivt.
Om dina vänner drömmer om att ha ditt liv så kanske de är/blir avundsjuka på dig. Hitta nya vänner på golfbanan eller gör lite dyrare resor och hitta nya vänner där.
Mellan mig och mina vänner så är det ingen som vill byta liv med den andra och det underlättar nog om man har olika ekonomiska situationer (vilket vi har). Jag skulle inte vilja byta liv med dig heller även om det ingick 130M. ![]()
(*Totalt ointresserad av villa, bo på landet, barn i småbarnsålder osv…)
Börja spela golf
Ja, från att ha rädslan av tro att man inte kan skaffa nya vänner och samtidigt plötsligt att en närmre vän som den första som dumpar en gör ju att man får sig en tankeställare. Han är rik vad jag förstår men betyder ju ingenting i sammahanget, kanske att jag är koko. Rik som fattig kan vara dum.
Jag tycker om att diskutera och gärna ha öppna diskussioner som inte en kränki fastnar på i varje mening. Dessa finner jag intressanta att ha diskussioner med och gärna om de även har mitt eller mina specialintressen och möjligtvis chans till företagssamarbete i framtiden inom avancerad nisch.
Skulle jag ha vilja ha lite mer jordnära träffar behöver jag lära känna personen/erna över tid för annars känns det inte intressant. Finns inget att prata om, än…
Tycker en del varit väl tuffa i sina kommentarer. Folk jämför sig hela tiden och gillar att tävla. Det kan bli ganska eller ibland rejält påfrestande. Det behöver inte bara handla om olika ekonomi det kan handla om ex vis utbildning. Är du välutbildad har du inget riktigt d v s fysiskt jobb och är bortskämd. Varför har du ett större hus än jag?
Jag fattar precis. Men även om man har ett bra jobb och bor i “rätt” område behöver det inte kännas bättre för det. Kan bli ännu mer jämförande. Det är bättre med hundar😃
Fokusera på sig själv och det man faktiskt kan påverka. Andra människor och vad dom tycker är inte av intresse. Umgås med människor ni tycker om, behandla dom så som ni själva vill bli behandlade. Om någon utnyttjar er eller tycker illa om er, vad kan ni göra åt? Bara att kicka ut och gå vidare. Finns det något att kämpa för så gör ni det, annars låt bli.
Jag kan faktiskt känna igen mig lite grann. Jag har EN vän (med familj) som jag kan prata ekonomi med. Även om vi har olika syn på att spendera/investera så känner jag att det inte finns några tabun. Vi kan glatt prata om senaste löneförhöjningen, hur mycket lån/investeringar vi har etc utan att det finns någon missunsamhet eller efterföljs av syrliga kommentarer. Jag vet exakt vad hon har för boränta (bättre än min den j-veln
)
Jag är genuint glad för hennes skull när hon har framgång i livet och jag vet att det är omvänt. Det finns helt enkelt inga minfält i vår relation trots att hon hellre spenderar än investerar. Vi har nog bara en genuin respekt för varandras olikheter.
Med många andra bekanta blir ekonomi något av ett minfält med missunnsamma kommentarer om vår ekonomi, klagande över vilken tuff situation de befinner sig i (trots att de själv skapat sig det) eller så blir det någon sorts självhävdelse av vilka prylar man har -inte för att prylarna ger ett rikare liv utan för att visa upp något för andra. Jag tycker det är lätt att höra om människor spenderar för sin egen lycka eller för att se bra ut på gatan.
Med de vännerna glider jag smidigt bort från samtal om ekonomi (det finns ju andra saker som förenar oss), men jag kan sakna att ha fler genuina vänner där man kan prata om ALLT. De verkar dock svåra att hitta.
För länge sedan jobbade jag på ett ställe med många anställda och alla hade samma lönevilkor.
Jag sparade det som blev över efter normala utgifter varje månad.
Jag gjorde två långa utlandsresor per år och fick kommentarer om att då hade jag ju inget kvar att köpa prylar för. Varför köper du inte en fin stereoanläggning istället?
Det visar ju att man prioriterar olika vad som är värdefullt. För mig var det då att resa och se främmande kulturer. Nu är det att inte ha några skulder och att kunna köpa/göra det vi vill ha eller behöver utan att låna pengar.
Ingen nämner eller frågar hur mycket vi äger. De kan fråga varför vi har ett så stort hus på två personer. Vi var ju fyra när vi flyttade hit och en hyreslägenhet med tre rum kostar mer per månad än det här “slottet”.
Våra vänner har väldigt olika ekonomi. Från minus till ungefär vår situation. Det är inget som påverkar vänskapen alls.
Shit, bra jobbat. Grattis!