Just nu har jag allt investerat i en Permanent Portfolio, denna har fungerat bra och jag har argumenterat för det upplägget i diverse trådar här på RT
Men, nu vill jag flytta till ett mer “konventionellt” fond-upplägg. Anledningen till detta är att jag tror att jag tar för liten risk totalt sett och att det inte känns bra att ha precis allt i dollar när denna stigit så mycket senaste året.
Mina förutsättningar:
Jag är 50 år, trygg anställning med >52,5tkr(prisbasbeloppet 2023) i lön, hus belånat till ca 30%, relativt bra sparkapital att placera.
Jag läser om fyra hinkar här på RT och förstår konceptet och tanken bakom.
Men, i allt väsentligt uppfattar jag detta som mental bokföring och jag skulle klara mig lika bra med två hinkar (vill inte ha en lekhink) och då få lättare att överblicka min riskprofil och att göra ombalanseringar.
Den relativt stora bufferten ger trygghet och gör att jag inte behöver pilla i placeringarna så ofta, om jag behöver det så tänker jag att jag tar från den del som ligger högst över målfördelningen.
Jag har tre frågor jag gärna vill ha hjälp med:
Hur tänker ni kring att räkna in fastighetsvärde och humankapital i riskbalanseringen?
Har jag hittat rätt i risknivå (och fondval)?
Finns någon faktisk fördel med fler hinkar?
Det är förstås svårt att svara på vad som är rätt risk för någon annan då ni inte kan veta hur jag reagerar vid nedgång mm. Men jag vore ändå tacksam att höra era resonemang kring detta utifrån hur ni skulle tänkt
Speciellt kring hur ni räknar in ert boende och humankapital i er portfölj då jag uppfattar detta som klart svårt att få något entydigt grepp om
Personligen har jag med boende och sommarstuga i min sammanställning. Dock har jag då även lagt i bostadslån, försäljningsomkostnader och skatteeffekter i det hela. Dvs hur mycket skulle bli kvar netto i plånboken om hus och sommarstuga såldes och gick över till hyrt boende idag. Sen uppdaterar jag värdena regelbundet utifrån den bedömning som Booli skickar ut månadsvis. Tycker den värderingen genom åren känts hyfsat realistisk för våra två hus över tid.
Humankapitalet har jag satt väldigt lågt. Dels eftersom jag vet vad sjukdom kan ställa till med och dels eftersom vi valt att inte vara med i A-kassa eller att ha liknande omställningsförsäkringar.
Sen är vi på sluttampen av arbetslivsfasen så därmed finns det inte heller så mycket att väga in. Så i praktiken har jag lagt in de närmaste två åren med liknande intäkter som nuvarande och sen en nedtrappning med övergång mot en uttagsfas.
Räknar om alla tillgångar till “nuvärde i kontanter” om vi säger så. Allt efter skatteeffekter/avvecklingskostnader.
Sen försöker jag använda realistiska värden på allt som går att sälja. Har även med allt större lösöre och det som tillhör huslivet. (Dvs de saker vi skulle sälja om vi flyttade till en lägenhet)
Fonder/aktier mm använder jag dock till hyfsat aktuella kurser. Räknar även i de egna tjänstepensionssavsättningarna jag gjort på samma sätt. (minus skatteeffekter)
Den “allmänna pensionen” räknar jag dock inte in även om jag även följer upp den kontinuerligt.
Sen bakar jag ihop allt i en slags “nuvärde” och en ekonomisk uttagsplan framåt. Där jag även lägger in kommande utgifter. Även saker som ekonomisk hjälp till döttrarna den dag de ska skaffa eget ägt boende osv.
Finns ingen direkt tanke bakom fördelningen om vi säger så. Just nu är den 50% i fastigheter (Har även en litet industriförråd), 22% i likvida medel, 21% i aktier&fonder och 7% i lösöre.
Att det är så mycket likvida medel beror på att jag precis sålt av mitt skogsinnehav och en del av pengarna går då till skatt och sen för att ta ner huslån om drygt ett år. (Har bunden ränta 1,04% till december 2023)
Varför en kort och en långräntefond, tar inte dom ut varandra på sikt? Dvs du förlorar mer pengar än du sätter in pga ränta på ränta effekten?
Sen undrar jag också varför du ska investera i guld, är du kunnig och följer den marknaden eller är det bara för att det skrivs mycket om det i media just nu?
Sparkonto med fria uttag = bufferthink 300 000 förväntad avkastning 3000/år idag med höga räntor
50/50 Sverige och global med månadssparande, att gå in i räntefonder gör man vid nedgång och då ombalanserar man sin risk mot marknaden det finns ingen som helst anledning att göra det om man inte vet vad man gör och då skulle du gjort detta i december, samma sak med guld.
Aktier, kort ränta, lång ränta och guld är fyra olika placeringar som rör sig tämligen oberoende av varandra. Genom att bestämma sig för en fördelning mellan dessa och återställa fördelningen när någon del växt eller krympt bort från den önskade fördelningen kommer man alltid att köpa det som för tillfälligt är billigt och sälja det som för tillfället är dyrt. En sådan blandning är dessutom betydligt mer stabil än en ren aktieportfölj, det vill säga den kommer inte att gå ned lika mycket vid nedgångar trots att ombalanseringen gör att den har nästan lika stor genomsnittlig tillväxt som den rena aktieportföljen.
Det finns ett avsnitt som helt handlar om en portfölj med 25% vardera av dessa fyra tillgångsslag: https://rikatillsammans.se/en-portfolj-for-alla-vader/
Detta känns som en bra fördelning för mig, känner mig mycket tryggare med att räkna på detta sättet än att bara titta på aktieandelen i ens portfölj. Det är ju samma risk i verkligheten men den känns mindre och mer genomtänkt på detta sätt och därmed så är nog risken att jag ska “freaka ur” mindre
Japp, när aktier/fonder svänger som nu så känns det bättre att andra delar (i regel) inte svänger lika synbart snabbt.
För mig gjorde det också lättare att acceptera högre risk i aktier/fonder, när resten är så pass diversifierat. Hus/skog/likvider/lösöre/humankapital.
Många tänker ju t ex att man ska/bör minska aktiedelen (öka räntedelen) när man börjar närma sig uttagsfasen (typ 10år innan) Det känns som att det delvis bygger på tänket att ALLT sparkapital man har BARA finns i antingen aktier eller räntor.
Genom att lägga ihop ALLT ser man tydligare att man har betydligt fler pusselbitar att jobba med för att hantera förändring. (Även om värdet troligtvis sjunker på de flesta delar parallellt på olika sätt).
Så även om t ex värdet på tjänstepensionerna minskar en period när det börjar närma sig uttag kan vi då istället välja att hyra ut/sälja sommarstugan.
Eller som jag nyligen gjorde sälja av skogen, placera pengarna på räntekonton för att om 1,5år sänka lånen när bindningstiden på lånen går ut. (Fanns med när vi tog lånet som ett förändringsalternativ vid oväntat snabbt stigande räntor) Genom att sälja skogen redan nu kan man säga att jag då ”fryst nivån” eftersom både lånen och pengarna nu är bundna tills de kvittas mot varandra. Så på sätt och vis kan man ju också säga att jag gissar på, eller inte vill riskera sjunkande skogspriser framöver. (Gissar svårare/dyrare låna för att köpa skog)
