Jag ogillar att betrakta investeringar som riskfria (möjligen då amorteringar, som i praktiken också är en ”investering”).
Är helt enkelt inte säker på att bankgarantin skulle klara av att ersätta hur stora belopp som helst. Å andra sidan har ju faktiskt mindre aktörer ut ett perspektiv ett bättre läge där, än storbankerna. Allt annat lika är det ju lättare att ersätta spararna hos en mindre aktör än en större sådan.
Men den stora ”risken” är väl att pengarna äts upp av inflationen. Känns ju inte så troligt just nu, men oväntade saker har inträffar oftare än vad man tror. Säg att den ”riskfria” räntan är 4-5 procent tre år. I det läget känns det inte som bra att ha pengarna låsta till 2,25.