Arbetet förmedlingen
Min sits var ganska lik vill jag påstå. Bra betalt, hög stressnivå och knepig arbetsmiljö. Jag mådde inte bra.
Jag valde dock att studera istället. Läsa kurser som jag tyckte var roliga och intressanta, men också relevanta i viss mån.
Samtidigt håller jag kontakten med folk i branschen och skulle det dyka upp något så är jag redo att hoppa på det.
Vi är alla olika så det är kanske inte rätt för dig, men studier på distans på universitet är inte jättebetungande och det ger skön omväxling.
2 gillningar
Tack för bra tips. Tanken på att plugga distans för att minska stressen hade faktiskt inte slagit mig.
Hur finansierade du studierna? Hur tänker du kring jobb efter och risk för arbetslöshet?
Var det värt risken så att säga ? Och känns det skönt att ha vågat ta steget ?
1 gillning
CSN-bidrag och det faktum min fru lyfter helt OK lön. Vi har inte jättehöga omkostnader i övrigt så vi klarar oss. Sparar mindre mest av allt.
Jag satte min hälsa först. Jag försöker fokusera här och nu. Det är viktigare med rätt jobb nu än nytt jobb snabbt.
Att inte ha ett jobb kan ju bli en stress i sig, men studierna och hobbies håller mig rätt sysselsatt.
1 gillning
Mina 2 cent:
- Det går att få högavlönade jobb som man trivs på. Om du tjänar 60 papp i det offentliga har du ju vissa kvalifikationer.
- Det är ofantlig mycket enklare att söka jobb när du har ett jobb. Detta pga:
A. Att du inte riskerar luckor i CVt eller stress.
B. Du slipper svara på frågan varför du inte jobbar just nu
C. Du kan förhandla lön med mer självförtroende.
D. Du slipper ha med a-kassa, FK och andra själadödande institutioner att göra.
8 gillningar
Är du på bristningsgränsen så dra. Har varit med om de som härdat ut/gått in i väggen vilket tog år att återhämta sig från.
Hantera Akassa är en baggis jämfört med att må mentalt dåligt när man går till jobbet. Visst du behöver kolla igenom nya jobb och skicka iväg ett par ansökningar men det tar en halvtimme max per dag. Iallafall första månaden, sen blir det lite mer sparring med handläggaren men det fixar du.
Yolo! Respektera din hälsa och välmående, finns alltid jobb för skötsamma människor. Förr eller senare.
Studera, sabbatsår, frilansa eller akassa, vilket som det fixar du.
3 gillningar
Hur ser det ut med tvång att söka jobb utanför närområdet/kommunen? Försöker de tvinga på en sådant? Även om man har familj och småbarn? Sen förstår jag inte poängen med att man ska visa upp att man sökt jobb. Man kan ju söka vad som helst trots att man inte vill ha det. Borde vara världens enklaste sak att göra bort sig på en intervju annars.
Jag har varit inskriven flera gånger på vintern då jag jobbat säsong, det är väldigt enkelt att leva upp till kraven.
Du har 300 dagar med full A-kassa, i mitt fall har jag fått ut ungefär 60% av min nettolön.
Man lägger på ett par timmar i månaden på att söka jobb, och arbetsförmedlingen ringer en gång i början och säger att vi ska prata igen om 6 månader.
vill man inte ha jobb så skriver man bara ett slarvigt PB och söker tjänster långt bort så att man inte riskerar att smuttsa ner sit namn på hemmaplan.
Jag har dock bara varit hemma under vintern med vetskapen om vilket datum jag ska börja jobba igen.
1 gillning
När jag läser sånt här känner jag att det är sexigt att betala skatt.
2 gillningar
Ta tjänstledigt för studier. Skapar inga luckor i ditt cv.
1 gillning
Det här är inte den erfarenheten jag har i min närhet. Det var krav på flera jobb per dag och man fick skicka in PB för granskning.
senast skulle jag söka minst 6 jobb varje månad, det var samma för mina två kollegor som också jobbade säsong.
Minns att det stod att dem kunde göra stickprov och be dig redovisa din ansökan.
Du kan ju alltid skriva ett fint PB men sedan tacka nej till en arbetsintervju, arbetsförmedlingen har ju inget sätt att kontrollera ifall du blir erbjuden ett jobb.
Om det är något som är osexigt är det att man ska tvingas spamma ansökningar och söka jobb man inte vill ha. Det tar upp arbetssökandes tid, arbetsgivarens tid och arbetsförmedlingens tid helt i onödan.
All respekt för alla tidigare förslag, men jag vill backa ett steg. Du. Mår. Inte. Bra ( min tolkning). Ta kontakt med din företagshälsovård eller vårdcentral snarast! Diskutera ditt mående, du får ingen bra start hos ev nya arbetsgivare om du inte får ordning på grundorsaken till ditt mående. Tänk långsiktigt är mitt råd. Nu vet jag inte hur gammal du är men att jobba fram till pension är ett maratonlopp där du inte får ta ut all ork den första milen…
1 gillning
Tack för svar ! Riktigt stöttande och peppande!
Alla andra svar som rått en att ta det försiktigt och inte göra något förhastat har också varit väldigt bra med.
Folk får gärna fortsätta dela med sig av sina erfarenheter av liknande livssituationer, om ni sagt upp er på ett jobb för att göra en U-sväng i livet eller vad ni har för erfarenheter av a-kassan !
De är alla stor hjälp och inspiration för mig och säkert andra i en liknande situation!
2 gillningar
Visst. För den som inte vill ha något jobb alls eller lyckas snoka reda på jobb som känns intressant att ens söka. Men då är ju problemet ett annat.
Jag fick nog en dag och lämnade in tvärt. Anmälde mig till AF dagen efter och blev informerad om den långa karensen jag hade. Fick en brutal slutlön så jag gick hemma i 3 månader och vilade upp mig efter åratal av stress. Inte en enda gång ringde någon och undrade om jag sökt några jobb 
när jag sen ringde och och sa att jag fått jobb fick jag ett lycka till och sedan skrev dem ut mig.
Hade jag börjat få A-kassa så hade jag kanske blivit jagad men så långt var inte min plan. För min del var det mycket lättare att söka jobb när jag var arbetslös. Att få ledigt från förra arbetsgivaren var inte lätt.
Jag var dessutom helt ärlig med varför jag sagt sagt upp mig när jag sökte nya jobb. Blev erbjuden flera stycken. Tog det jag kände var roligast trots sämst lön. Att fara illa i många år är inte värt en hög lön.
4 gillningar
Att hitta sex intressanta och relevanta jobb per månad i sitt närområde är inte alltid särskilt lätt för många. Visst, om man bor i en av de tre största städerna med omnejd kanske det är lätt men annars kan det vara betydligt knepigare om man inte är att vill ta sin familj och flytta tiotals mil bort. Det innebär att man måste antingen måste söka jobb i sitt eget närområde som man inte vill ha eller söka jobb i en ort som man inte vill flytta till. Då ska alla inblandade vara med tids och energikrävande charad bara för att den arbetslöse måste uppfylla uppnå den där kvoten. Hellre söka färre jobb inom jobb man faktiskt vill ha än att spamma ansökningar och intervjuer på jobb man inte vill ha.
Och sen… De människor som inte vill jobba alls. Fine, låt dem slippa. Ge dem en liten slant så de klarar sig sen slipper övriga hantera deras allt onödigt utrymme de tar upp genom att söka massa jobb de inte vill. Det finns andra som faktiskt vill ha jobb på riktigt. Låt dem komma fram istället.
Du är en mycket god människa. Själv är jag inte fullt så god. Jag hjälper gärna våra sjuka och svaga, men de som bara ”inte vill” lägga två strån i kors för egen försörjning kan få bo i en grop i skogen och käka rötter.
Men det hjälper ju inte TS så jag ska sluta mumla om det.
Rötter som är så gott 
(Förlåt, godnatt)
Till TS: Många råd tyder på att du ska sätta din långsiktiga hälsa först. Långtidssjukdom knäcker ditt sparkapital hårdare och snabbare än en vända på A-kasse-karens. FK käkar AF till frukost. Och FK i kombination med AF käkar spanska inkvisitionen till mellanmål.
Men se till att ha rätt inkomstförsäkring, min kickar in efter karensen på 9 veckor även om jag skulle säga upp mig själv.