Det kan man. Det går att dölja vissa konton. Jag har gjort så att jag dolt dom konton som jag aldrig vill röra, coh visar dom som är t.ex. lekhink… I översikten, tryck på de tre punkterna till höger om respektive kontonamn “…” och välj sedan “Dölj konto” i fliken som kommer upp till höger.
Toppen, tack det viste jag inte.
Min första exponering mot aktiemarknaden måste ha varit någon gång på tidigt 80-tal via allemansfond, så jag har upplevt några nedgångar.
Handel med individuella aktier var besvärligare innan internethandeln och därmed fanns en inbyggd tröghet när text-TV och bildskärmar i bankernas skyltfönster var det närmaste liverapportering av aktiekurser man kunde komma.
(Jag har fortfarande kvar “skraplotter” som man använde för aktiehandel via telefon i någon låda)
Informationsflödet nuförtiden ökar på stressen jämfört med förr.
Jag har aldrig lyckats förutspå något börsras men heller inte sålt när de har inträffat.
De enda gånger jag har sålt i större skala är i samband med bostadsköp och utlandstjänstgöring.
Optioner och andra typer av “hedge” har jag för dålig kunskap om för att våga använda.
Automatisk stop-loss finns inte för fonder så vitt jag vet.
Rent praktiskt är “sitt still i båten” det som har gällt för mig.
Mitt recept för att hantera ett brett börsras är:
SCBs statistik hur sparandet utvecklades under Coronakrashen.
Det som är bra att komma ihåg att genomsnitt svensken sålde aktier/fonder vid nedgången och köpte vid uppgång.
Under de senaste kvartalen har hushållen i större utsträckning än tidigare köpt aktier och fonder när börsen har stigit och sålt när börsen har sjunkit.
Istället ökade pengar på vanliga bankkonton kraftigt.
Jag har en tanke:
Om man från början nyktert ser på börsen för vad den är så kommer nedgångar inte påverka en lika mycket som om man hoppas att det bara ska gå upp upp? Och om insikten om att om börsen blir värdelös spelar det ändå ingen roll var du har dina pengar finns, varför skulle man då någonsin sälja? Lätt att säga innan man upplevt sju svåra år förvisso, men ändå…
Hösten 2008 var värst för oss. Kollegor till mig var på Island när Island kollapsade.
De vaknade på morgonen, duschade och rakade sig, tog på sig kostymen, och tog sig till banken där de jobbade.
På dörren till Kaupting Bank där de möttes av en lapp på dörren. Banken var stängd för den hade gått omkull.
Jag kanske är för ekonomiskt okunnig, men de dippar jag upplevt, inklusive Corona, har inte påverkat mig så mycket… Kanske hade jag tur? Alla innehav har för mig ett specifikt syfte.Lek-hinken är lek,långsiktiga utdelningsaktier är just långsiktiga. Det jag lärt mig är dock att aldrig vara fullinvesterad i goda tider för kraschen komma när som helst. Försöker nu alltid ha minst 100K i likvida så jag åtminstone kan köpa NÅGOT när det är lite billigare på börsen.
Jag är tacksam för alla svar och vill inte verka oförskämd men tyvärr så förstår jag tyvärr inte riktigt nu heller. Låter/känns som något man behöver leva igenom själv för att verkligen förstå. Man pratar ofta om att lära sig från andras misstag men i detta fallet känns det svårt.
Har inte läst särskilt mycket av Lars Wilderäng men får för mig att han inte har den mest positiva marknadssynen - kanske har du läst så mycket om kommande krascher att du faktiskt är beredd på det. Men tror man ska vara försiktig med att utgå från att man kommer stå pall när raset väl kommer - kanske blir det inte alls som Wilderäng förutspått utan något som överraskar oss alla, eller kanske befinner du dig i en annan livssituation då där du påverkas på ett annat sätt osv. Så summa summarum bra att du verkar hålla dig ödmjuk, det är kanske den viktigaste lärdomen. 
Rent spontant så vill jag säga att du nog förstått det du kan så här långt. Att stora börskrascher påverkar är det inget snack om. Men har man investerat klokt och inte lever från lön till lön eller ännu värre, från kreditavi till kreditavi så klarar man det mesta och kommer ut starkare på andra sidan.
Det pratas ofta med termer som -Tänk om det blir som 1929 igen!!!. Visst ska vi ha respekt för det och en rejäl sättning kommer förr eller senare. Men, världen såg annorlunda ut 1929. Sociala skyddsnät, arv efter ett världskrig, industrialismens förändring, anställningstrygghet och avtal etc. Det går liksom inte att säga att just det händer igen.
Dot.com? När det gäller den tror jag att alla sunda kan se var det gick fel. Få här inne skulle sätta allt i IT-branschen om scenariot utspelat sig idag. Vi placerar annorlunda och sprider risker. Lekhinken är till för detta. Ska jag göra en jämförelse så skulle den haussen närmast kunna liknas vid att sätta allt man har på krypto idag. Det kan gå bra, det kan gå bra länge och det kan också gå åt helvete fort.
-Spridning min käre Watson, riskspridning!
Fastighetskraschen hade sina skäl och den kunde man ana osv. Det är samma sak där att som investerare eller placerare eller sparare etc så drabbas man mindre vid långsiktighet och riskspridning. De som däremot drabbas i alla dessa fall är de som lever tajt och tar omotiverat stora risker. Att ta snabblån och köpa krypto, blancolån för techaktier etc är en skitdålig idé om man inte kan täcka en förlust.
Hur sjukt idiottrist och tradig tanken med fyra hinkar är så är den en superbra väg för att greppa hur man tar höjd för fall. Det sämsta man kan göra är att tänka kortsiktigt och mer eller mindre förlita sig på kraftig börsuppgång i sin vardag.
Som ny fondsparare idag är det lätt att se på Stockholmsbörsens index senaste månaden (då det nästan känns som att det avstannat) och göra matten att +4% upp är 48% på ett år. Sätter jag 200 papp så har jag 300 papp om ett år. Lånar jag 200 till så har jag nästan 400 efter återbetalningen. Då kan jag köpa en fräsch bil eller betala handpenning för en etta eller tvåa innanför tullarna. Fett, min framtid är fixad! Det är bara att välja, bostad eller bil först, så fixar jag det andra nästa år. 
Ledsen för rant, men jag tror att den största krasch vi kommer att se är alla de (ofta unga) börsegon som inte förstått hur det kan bli, vilken vecka som helst.
Rent kass tror jag vi är på väg mot en börskrash som kommer smälla ordentligt.
Detta kommer sig ifrån alla simulanser inklusive köp av bostads- samt företagsobligationer som skett sen 2008. Någon dag ska detta uppröra som kommer medföra ökade räntor som medför lägre vinster ihop med att ett flertal företag kommer gå under… I värsta fall även en bostadskrash i några länder.
När räntorna höjs kommer troligen pengar även gå ut från börsen och in i räntemarknaden som sänker världsbörserna.
Ihop med detta har lågräntepolitiken medfört att vi dragit på oss enorma skulder globalt som nåndag kommer bita oss i svansen.
Krashen kan komma imorgon eller om 15 år men en dag kommer skuldbördan vi har byggt upp slå tillbaka mot oss och då är frågan om vi kommer gå mot ett förlorat decennium (sänkt konsumtion pga amorteringar) eller en kraftig inflation (sänkt skuldbörda) båda vägarna har sina för och nackdelar
Det är inget som inte ett ordentligt världskrig kan råda bot på.
(Jag skämtar!)
Jag är också säker på att det kommer, men kanske behöver det inte få så kraftigt och omedelbart genomslag. Min teori är mer en utplaning med enstaka dippar då pengar visserligen flyttas om, men förhoppningsvis hittar till t ex konsumtion och investeringar istället.
Alla står väl och ser sig om efter var nödutgången är… även om bandet lirar vidare och pyroteknilken från scenen är storslagen än så länge.
Globalt håller jag med dig men hur svensk synvinkel kan det bli jobbigt.
Det är bara att läsa på detta forum att man ska hålla en skuldkvot på över 50% pga alternativt kostnaderna.
Undra hur situation kommer se ut vid 50% börsfall ihop med 2-3 gånger högre räntor kommer driva ekonomin mot fel håll.
Vi har byggt upp ett svenskt skuldberg som är jobbigt och när det väl brister kommer det göra ont.
Japp. Därför tillhör jag de som betalat av mitt boende. Jag förstår det matematiskt korrekta i att investera istället, men för nattsömn och framtida marknad känns det ändå rätt (och inte enbart för att det mesta skedde under en period av större osäkerhet på marknaden).
Jag hoppas medelsvensson har en del i madrassen om det börjar spåra ur.
Grund problemet är att höga skulder förstärker låg konjunkturer som kommer medför en kraftigare smäll när den kommer.
Exempelvis,
De risker som för närvarande är kopplade till hushållens skulder handlar därför främst om att högt skuldsatta hushåll kan komma att minska sin konsumtion om räntorna stiger, om hushållens inkomster minskar, eller om båda dessa sker samtidigt, och att detta i sin tur kan förstärka en framtida ekonomisk nedgång. En studie från Storbritannien visar att det framför allt är högt skuldsatta hushåll som minskar sin konsumtion vid en kris. Brittiska hushåll med bostadsskulder som var mer än dubbelt så stora som deras bruttoinkomster minskade sin konsumtion med 17 procent mellan 2007 och 2012, medan lägre skuldsatta hushåll minskade konsumtionen med 11 procent under samma period. Hushållens stora skulder bedöms ha förstärkt konsumtionsfallet med 2 procentenheter i Storbritannien under denna period. Stora eller stigande skulder bedöms även ha förvärrat konjunkturnedgången i länder som USA och Danmark under finanskrisen.6 Även om de finansiella stabilitetsriskerna bedöms vara små i dagsläget, innebär utvecklingen med höga och stigande skuldkvoter, dvs. lån i förhållande till inkomst, bland många låntagare därför en förhöjd makroekonomisk risk.
Från sidan 9 i följande rapport från FI
Precis, därav val av termen “madrassen”. Med det menade jag pengar som inte används/roteras utan bara ligger på lama sparkonton eller t o m i madrasser för den delen.
Man kan också undra hur mycket nytta det slopade amorteringskravet under pandemin gjort. Jag vågar killgissa att det snarare förvärrat situationen.
Nu kanske jag lever i en egen bubbla, men är 40´ euro i lån per person ett så stort problem att det ska utlösa en kris? Man jämför svenskarnas lån med några andra i Europa, men vad säger det? Sedan är frågan, vilka är skuldsatta? är det dem som hankar sig fram eller de som har ett antal miljoner på banken eller andra tillgångar.
Medelsvensson har inte så mycket sparkapital,
https://www.svea.com/se/sv/privat/artiklar-och-tips/content/svenskarna-dåligt-rustade-för-oväntade-utgifter/
Räknar man då med att räntan ökar med 3% medför detta en extra kostnad på 1 000 kr/månaden per person.
Dessa 1 000 kr/månaden kommer tas från minskad konsumtion då medelsvensson inte sparar pengar.
När konsumtion minskar kommer resturanger, affärer, nöjesvärdar osv få minskade inkomst. Detta kommer i sin tur medföra varsel och konkurser som driver med sig högre arbetslöshet samt ännu mindre konsumtion. Blir snabbt en negativ spiral neråt.
Gissningsvis är det de med höga inkomster som kommer minska sin konsumtion mest men det är de med låga inkomster som kommer förlora jobben.
Ja det är klart oroväckande att en tredjedel av svenskarna har så lite buffert. Samtidigt så klarar 26% av en utgift på över 100´. Så det är en ordentligt klyfta
Min förhoppning är att en del av pandemieffekterna (såsom fjärrarbete och hemester) ska kunna fortsätta i viss mån och frigöra en del privatkapital som tidigare lagts på drivmedel och utlandskonsumtion.
Ja jag vet, drivmedel beskattas hårt, men ursprunget är ofta inte nationellt och det finns många andra samhällsvinster här. Det är komplex matematik förstås.