Hej!
Jag söker lite råd vad gäller boendesituationen och allmän strategi som jag nu befinner mig, men egentligen ventilerar jag mest för att höra era tankar…
Jag är utbildad civilingenjör och har drivit egna bolag de senaste 10 åren. Min inkomst har varierat eftersom jag har engagerat mig i både startups och konsultverksamhet. I snitt har jag en lön motsvarande statlig inkomstskatt (ca 50 tkr,/mån men VAB och föräldrapenning tar en del av kakan för hur mycket man “får” tjäna). Jag kryddar med lite andra förmåner utöver lönen.
Det har svajat en del, ett tag hade jag onoterade aktier värda 10 msk och i andra stunden konkursade bolaget och en borgenssumma på 0,5 msk löstes in.
Jag har tre barn och fru, bor för närvarande i 70 kvm hyresrätt. Två bilar, varav en Tesla Model S (med fri supercharge liksom fri laddning hemma, plockar mycket milersättning).
Sparsamt med kapital, ca 200 tkr i sparande samt lite ädelmetaller värda ca 100 tkr. Fortfarande skuld på borgen på 200 tkr, csn 100 tkr.
Jag börjar få lite förväntningar både från föräldrar och fru att växla upp till ett större boende men hyrorna i Uppsala/Stockholm för lägenheter på 5 RoK är ofta >18 tkr, vilket känns sådär. Samtidigt har jag svårt att få ihop kalkylen för ett köpt boende, även om jag hade kontantinsatsen.
Familjen bränner ca 30 tkr netto i månaden. Skulle vi flytta till ett hus kommer vi bränna 40-50 tkr netto med amorteringar o ränta etc.
Dels har jag svårt att förstå varför statlig inkomstskatt är begränsat till ca 51200 kr/månad, ska det betraktas som “höginkomsttagare”?. Att spara ihop en kontantinsats till ett boende i Uppsala kommer ta många år eftersom snittpriserna för hus, radhus etc är >4 msk dvs 600k kontantinsats där jag sparar 20k per månad. Och för varje år som går så ökar ju priserna, kanske mer än vad jag hinner spara. Hur bryter jag mig ur från det ekorrhjulet?