Är bara ute efter att utmana lite eftersom jag känner igen mig själv. Var inne på mitt tionde år som chef med förändringsresor och projekt som är få chefer förunnat att hinna med ens under en livslång karriär och hamnade i det du nog beskriver, var inte utmanad och hade tappat den där riktiga sugen. Jag hittade gnistan igen när jag drog igång eget, jag krånglade inte till det utan säljer det jag kan, d.v.s. min kompetens, mina förmågor och min erfarenhetsbank. Sen skulle jag som du är inne på gärna hitta något skalbart, men det verkar jag vara för lat att faktiskt göra. 
Men vem vet, bygger jag tillräckligt kapital kan man ju göra ett förvärv av något som är skalbart närmare pension. 
2 gillningar
@Anonym vad hände här? Tog du något steg? I en väldigt liknande sits själv. (Skillnaden att jag verkligen gillar mitt jobb men osäker på om jag vill ägna så mycket tid åt det. Inte en roll man skalar ned till deltid dock även om det ekonomiskt skulle funka)
1 gillning
Det låter som ett idealistiskt problem snarare än ett materiellt.
@And1 Har inte du ett andligt eller idealistiskt perspektiv på tillvaron? Eller blandar jag ihop med någon annan användare? @TunderTarFyr kanske?
Styrelseproffs? Intressant, välbetalt, utmanande och tidseffektivt.
Oj, håller inte riktigt med. 
Sedan behöver inte min bild av verkligheten vara sann, men ändå.
Jo, andlighet är en viktig del i mitt liv, men det är nog inte det Denkmals gyllene bur handlar om i tråden.
Jag tror många blir provocerade av att han skriver att om han gör ett ok jobb där han är nu så får han ett ok liv och därför har han inga ambitioner att byta jobb eller utvecklas.
Ska man anställa någon så vill man så klart att den ska brinna för uppgifterna och vilja bidra till företagets utveckling, inte bara göra sitt jobb helt ok.
Vi är drillade i att det ska man säga på anställningsintervjun.
Säger man att man kommer göra ett helt ok jobb får man inte jobbet bland alla sökande.
Men i verkligheten är det nog många som gör sitt jobb ok utan att göra det extra som krävs för att ständigt kunna göra karriär.
2 gillningar
Man kan ju också träna på tacksamhet, skriver du ner saker som du är tacksam över varje dag? Det kan nog förändra ditt liv.
När du lär dig vara tacksam över det du har så kommer du trivas mer med ditt liv, det är jag övertygad om.
Skulle spontant gissa att du lever bättre än 99,9999999% av vad alla människor någonsin gjort i mänsklighetens historia, njut av det!
Du kanske kan lära dig trivas i din gyllene bur, tänk lite Stockholmssyndrom. Sen att man stör sig över att vara löneslav - det har jag full förståelse för.
Tycker @Aktiegubben har rätt strategi där; bli skuldfri, fixa passiv inkomst och gör det du vill.
4 gillningar
Ekonomiskt ja men varför kommer då dessa tankar upp? Är det maran som rider…? Och isf varför?
Prexis! Man behöver dessutom inte hutlöst mycket pengar för att nå mer frid i livet. Och inte ens vara eller bli religiös heller…
Fan Denkmal, du verkar ju vara en skön lirare med ett stort överskott på humor!! Släpp sargen, fundera på hur stor skillnad det egentligen skulle vara med t.ex en “normal” bil på uppfarten. Titta ner under ytan och se hur mycket fint det finns där! Ju tidigare man gör det ju längre tid får man på sig att njuta av livet. 
Ok. Vad skulle det då kunna vara? 
Jag ser inte direkt någon materiell lösning. Snarare inställningsproblem, lite som fomo. Med fomo som mentalt perspektiv kommer man fortsätta se allt som en gyllene bur. Det är det jag menar med ett idealistiskt snarare än materiellt problem. Hur man ser på tillvaron avgör vad man uppfattar som problematiskt.
Lösningen kanske inte måste vara just andlig, jag har hjälpts i liknande tankar av stoicism (acceptans och tacksamhet). Jag misstänker att ett andligt perspektiv skulle innebära att allting är planerat och har en mening. Det gäller att upptäcka meningen. På det viset skiftar fokus från att leta problem till möjligheter.
Man kan se det som en “bur”, men det är ju en öppen bur där man när som helst kan välja att göra i princip vad som helst om man vill och vågar. Det är en annan inställning och återigen ingen materiell, matematisk eller vetenskaplig lösning.
Fast den lönen behöver du väl knappast jobba ihjäl dig för. Med din erfarenhet borde du ju enkelt kunna fakturera 1400+ /timme, det blir inte många timmar för att nå 45000.
Ja, förvisso har jag bara sexsiffrigt om man räknar in en del av bonusen. Men tankarna känner jag igen. Jag har kommit fram till att jag åstadkommer rätt lite påtagligt i mitt arbete, dvs jag effektiviserar, förbättrar kvalité och implementerar bättre system. Så även om jag skapar massor av värde kan jag aldrig direkt peka på det jag åstadkommit annat än i kronor. Det ger lätt en känsla av att man kunde åstadkomma mer, ibland brukar jag tänka att jag skulle få den känslan som egen. Tyvärr tror jag att jag behöver något annat än en egen konsultfirma för att uppnå det jag söker. Och ärligt talat, tänker man efter har man det ju väldigt bra ändå. Kommer jag fram till ett svar lovar jag att dela med mig 
1 gillning
Fast det handlar nog mest om storlek på bolag. Och bakgrund. Sitter du i miljardbolag är det ofta bättre än din text beskrev. Men ansvaret är såklart tungt. Jag känner dock åtminstone ett styrelseproffs som trivs otroligt bra. Fast det bygger ju på att ha haft tunga ansvar hela arbetslivet. Går man från koncernchef till styrelseledamot känns det nog rätt lugnt. Går man från frilansare/bohem till styrelseansvar kan det nog bli för mycket 
Absolut, jag säger ju att det bara är min upplevelse. Har dock haft insyn i ett par bolag med miljardvärdering och deras styrelsearbete och jag kan tyvärr inte säga att jag varit superimponerad. Kan också varit min besvikelse om att hela tiden tro att det “blir bättre på nästa nivå” men att det aldrig blir det.
1 gillning
Jag förstår vad du menar med att styrelsearbetet i många bolag är på helt fel nivå, det är också min upplevelse delvis. Men det finns andra upplevelser av det, som jag tyckte kunde vara intressant att beröra. Jag var nog för kategorisk när jag skrev att stora bolag är bättre. Några stora bolag är bättre. Många stora miljardbolag är bedrövliga.
1 gillning
Organisationer/grupper är som indexfonder. Statistiskt är vi normalfördelade med bara 1/6 av oss mer än 1 standardavvikelse över genomsnittet, men den individuella prestationen varierar även med viss volatilitet över tid.
Organisationens/gruppens prestation är som ett genomsnitt av alla medarbetare.
1 gillning