Det skulle vara intressant att ha sett hur alla skulle svarat om könen var det motsatta, eller okända. Misstänker att många personer avgör vad som är rätt baserat på det.
Personligen delar jag inte mitt kapital men däremot har jag inga problem med att ta det mesta av utgifterna om jag har betydligt starkare ekonomi. Speciellt efter en lång tid tillsammans. För min del fungerar det inte om man lever ihop och har olika ekonomiska möjligheter i vardagen.
Att din make, baserat enbart på vad du skriver här vilket trots allt ger en ytterst begränsad bild, beter sig illa och borde stå för det muntliga avtal han en gång ingick. Att din make ekonomiskt verkar luta åt det mindre förutseende hållet.
Kan det vara så dock att han mest skämtar/småklagar utan att förstå hur illa du tar vid dig och utan att helt mena att ni nu borde slå samman ekonomin? Har du tydligt förklarat för honom hur du ser på saken och hur ledsen hans kommentarer i frågan gör dig?
Är det här något han föreslagit en gång eller är det många gånger över lång tid? Oavsett så är ni vad jag förstår gifta utan äktenskapsförord, jag undrar om muntligt avtal gäller då.
Bara därifrån så tycker jag det låter som det saknas en ekonomisk samsyn i äktenskapet… En part “deklarerar” inte hur ett äktenskap ska funka. Men om detta nu var en överenskommelse och inte ett dekret så gäller den givetvis tills båda parter kommer överens om något annat.
Eftersom han har betydligt högre pension, -kräv att han ökar sin sparkvot tills ni har liknande sparkapital. Om det är tidsmässigt möjligt. Sen kan ni slå ihop ekonomin. Det skulle väl vara mer fair.
Skulle du ha beskrivit detta som ett orosmoment om TS varit man och TS partner en kvinna?
När den finansiellt svagare parten är kvinna brukar de flesta anse att det är denne som ska skyddas, speciellt efter en lång relation. Folk tar parti utifrån kön här, tänk om TS har lurats, tänk om TS egentligen är mannen i relationen. Skulle svaren då vara desamma?
Jag tar inte ett dugg illa vid mig men jag ser att människor fäller sina omdömen utifrån kön här.
Ordet make tolkar jag ändå som att de är gifta och utan äktenskapsförord finns det lagar som reglerar detta och de flesta anser nog att detta juridiska skydd är rätt och riktigt, när den svagare parten är kvinna.
Grejen här är ju att maken INTE har varit den ekonomiskt svagare parten under äktenskapet, ville inte dela med sig, men nu vill göra annorlunda när läget är omvänt.
Detta är för övrigt ”faran” med att insistera på separat ekonomi när man initialt har ett ekonomiskt överläge. Allt kan ändras och som man bäddar får man ligga.
Javisst, TS blir förmodligen av med halva sitt sparande (och får halva makens) vid en eventuell skilsmässa. Men tills dess råder deras fördelning av löpande kostnader och maken kan inte ta pengar från TS sparkonto.
Detta har många män drabbats av och det hindrar inte att de flesta tycker lagen är bra. Men nu får vi väl hoppas de har en bra relation som inte kommer avslutas och om de varit gifta i 18 år är det väl rimligt att anta att pensionering ligger inom räckhåll. Då är det kanske mer rimligt att planera ett bra liv som pensionärer tillsammans än att bråka om vem som äger vad.
Ja det är konstaterat vad lagen säger och ingen i tråden har skilt på män och kvinnor.
Det bästa är naturligtvis att hitta en bra lösning framåt som båda är nöjda med. Men makens utgångsläge är sådär om han hittills har ”deklarerat” hur ekonomin ska fördelas och nu plötsligt vill ”kräva” något annat. Med den historiken får man nästan räkna med att ens förslag inte tas emot med öppna armar.
Hur har detta med kön att göra? Jag tolkar det som att mannen inte sponsrat TS ekonomiskt under 18 år utan de har haft separat ekonomi och delat 50/50 på det gemensamma. Nu när mannen har mindre att röra sig med via pensionen än han tidigare haft vill han att ekonomierna ska slås ihop och TS mycket större sparkapital ska in i det gemensamma. Ur rättvisesynpunkt låter det inte rimligt öht.
Att mannen köpt fina bilar för sina egna pengar som frun åkt i har inte med saken att göra så länge hon inte har haft möjlighet att påverka när och vilken bil mannen skaffar.
Det tror jag inte alls på. Hade TS varit man skulle det säkert kommit många kommentarer om hur fel det är att inte ge frun det hon har juridisk rätt till, speciellt efter 18 per tillsammans
Men många är nog inte ens medvetna om att de svarar olika baserat på kön här.
Med en pågående skilsmässa i mitt liv så kan jag bara säga att det går inte att lita på någon! Oavsett vad som lovats osv!
Väldigt tragiskt att han nu vill dela på pengarna! Jag hade som någon annan skrev försökt att fixa ett äktenskapsförord som han skriver under. Jag kämpade länge för att mitt ex skulle skriva under bodelningsavtal och fick koppla in jurist osv men kan säga att nu sover jag betydligt bättre om natten!
Vet att ni förmodligen inte ska skiljas men jag har sett vad pengar osv kan göra med en person vid skilsmässa så ja… kämpa på! Lycka till och försök få till ett papper han skriver under!
Flera som skriver i tråden att maken inte velat dela med sig av sina pengar tidigare. Något jag inte tycker framgår av informationen från TS. Kan lika gärna vara konflikt mellan spara/slösa och vilken levnadsstandard de ska leva med.
Framgår bara att maken ville byta bil vart 3e~5e år. Något som höjer bådas livskvalitet. Vad är ens TS motbud i transportfrågan? Att maken skulle åka kollektivt till jobbet? Att de ska köpa ny bil vart 7e år, absolut inte vart 5e?
Många som är snåla mot sig själva är även snåla mot andra av bara farten. Försvaret mot att de skulle vara snåla mot andra är att de är lika snåla mot sig själva.
Jag har lite svårt att se det relevanta i att spekulera kring vilka kommentarer som hypotetiskt sett kanske eventuellt skulle kunna ha lämnats i en hypotetisk situation där några av förutsättningarna i TS problembeskrivning var annorlunda.
Även om vi helt utgår från versionen från TS skulle svaren blivit annorlunda om TS varit man. Vi har helt enkelt en preferens för att ta parti förr en kvinna.