Svaret kanske man får om man går EdX-kursen ”The Science of Happiness” på BerkeleyUniversity of California.
Man kan börja kursen när man vill. Den kräver 4-5 timmar per vecka under 11 veckor och är kostnadsfri.
6 gillningar
Jag upplever lycka som ett tillfälligt tillstånd. Om jag kan vara t ex tillfreds, upprymd eller entusiastisk övrig tid är jag verkligt nöjd.
Något som hjälpt mig mycket är att:
- inse att jag själv väljer hur jag reagerar på sånt som händer. Min känsla och upplevelse är min att ta ansvar för oavsett vad någon annan gjort.
- ge förlåtelse. Att förlåta har hjälpt mig att släppa taget om oförrätter. Även att förlåta mig själv har varit viktigt.
- i min att-göra-lista tydliggöra sådant som ger mig mer energi. För min del handlar det om att avsluta sådant som är påbörjat, prioritera det som är tids- eller platsbesparande samt upplevelser och relationer.
4 gillningar
Inte alla håller med dig, men jag gör det. Less is more, fast ofta tror man att det är tvärtom.
Instämmer! Det kan vara en kamp att dra ner men det är en befrielse när man lyckas.
2 gillningar
När du inser att det som har betydelse är tiden men samtidigt som tiden är orelevant. För tiden är konstant och utom din kontroll. Den upplevs så olika. Det som egentligen har betydelse är att leva och att ha roligt. Om barn kan ha roligt med vad som helst så kan vi också ha kul.
Vad betyder det att ha roligt. Det är när man kan få ha en balans i sitt liv. Där det svenska order “Lagom” är det nya Zen. Det räcker att vara lagom och leva ett lagom liv. Allt annat är bara bonus.
När du ska göra beslut i ditt liv som har betydelse så räcker det med ett lagom litet val. Livet är till för att levas lagom.
TL;DR
Good Enough / Zen = Lagom
Bli lycklig genom att leva lagom.
1 gillning
Var och en blir lycklig på sitt sätt!
Version 1
Plastikopererat ansikte och fixad fruga.
Instainlägg från exotiska platser.
Minst tre utlandssemestrar per år, annars tror väl folk man missat bonusen?
Fet villa med POOL (mest för att alla andra har en, hatar egentligen att bada)
Alla prylar som mina kompisar har och mer därtill.
Dyrare bil än alla jag känner och runt där jag bor.
Version 2
Surdegsbak (hatar det men måste…)
Långfärdsskridskor (hatar det men måste…)
DN-prenumeration (läser den inte men måste…)
Dyr bostadsrätt på rätt plats, där vi alla låtsas ha mindre pengar än vad vi har.
Röstar rätt och tycker rätt, har unfriendat alla på Facebook som är blåbruna.
Avskyr alla idioter som röstar fel, de är helt enkelt outbildade lantisar!
Familjens cykelpark värd mer än vad 90% av lantisarna betalt för sina bilar.
Ekologiska kläder till alla barnen, annars blir det pinsamt på förskolan.
Ger någon hundring i välgörenhet per månad, mest för att kunna berätta det i lunchrummet.
Jag mår bra av att hata båda grupper ovan lika mycket, så mycket att jag kvalar in.
4 gillningar
Var det fler än jag som direkt läste titeln till vinylklippet, inte för musiken, men för tekniken? 
1 gillning
Lycka är en mer generell upplevelse av hur livet är, än tillfällig glädje.
Jag behöver både sådant som ökar det positiva i livet, och att jag tar bort sådant som förstör mitt liv.
Positivt behöver jag goda relationer, positiv syn på världen (övar dagligen med att skriva sådant jag är tacksam för).
För att slippa negativt som sänker lyckan väljer jag bort, eller sätter på stand by, relationer som tar mer kraft än de ger.
Jag väljer bort allt onyktert (inte bra för mig).
Jag har sett till att vara skuldfri, vilket ger mig frihet.
2 gillningar
Enkelt, se till att spara så mycket det bara går. När mitt CSN äntligen blev avbetalt så blev jag enormt mycket lyckligare. Under nästa år räknar jag med att ha så mycket kapital att jag skulle kunna betala av huslånen och bli 100% skuldfri, det är förstås inget jag planerar men känslan av frihet med den möjligheten i sikte ger också en enorm trygghet och mer lycka.
Men, att sikta på Fire och spara omkring 70% av lönen vet jag inte om det gjort mig så mycket lyckligare de senaste åren tyvärr…
Hade jag blivit så mycket lyckligare av att spendera pengarna på skit jag aldrig behövt? Vet inte… Kanske…
Fire känns fortfarande som en dröm jag aldrig kommer uppnå, trots att fakta säger motsatsen…
1 gillning
Apropå det där med att skaffa ungar… det är väl något som man statistiskt sett blir olycklig av i 20 års tid (tills ungarna flyttar hemifrån)? Har sett forskning som visar att man kommer rapportera ett sämre välbefinnande under de 20 första åren efter man skaffar barn jämfört med om man inte får barn alls.
Ensamhet är säkert värre, men ett bra parförhållande och givande socialt umgänge är nog statistiskt bästa vägen att vandra…
2 gillningar
Tycker att den där bilden verkar konstig.
Jag känner att mitt liv har blivit mycket bättre och mer relevant sedan min lille son föddes. Han är tre år nu. Jag tror inte att jag är ensam om att ha den bilden. Sedan finns det nog en risk för att marginalnyttan av fler barn kan vara låg eller negativ, åtminstone på kort sikt.
Källan är world happiness survey. Finns tysk forskning som visar på samma sak, men det finns också mycket som tyder på att man är lyckligare som gammal om man har barn (men bara om barnen har flyttat hemifrån).
Med detta sagt… jag har själv två små barn som jag aldrig har ångrat för fem öre. Så allting är ju subjektivt. Men jag gissar att det är så basala behov var uppfyllelse försämras att det som barnen ger inte väger upp det de tar i form av sömn, vila, mat, rekreation, intellektuell stimulans…
1 gillning
Jag tror den här bilden handlar mycket om länder där det inte finns välfungerande barnomsorg, föräldraförsäkring och sådana saker. Förhållandena skiljer sig enormt mellan olika länder.
- Fundera på vad just du blir lycklig av
- Gör detta
- Sluta jämföra med andra
1 gillning
Herregud så många klyschor samlade i en tråd.
Jag tror inte det finns en jämn balans man kan uppnå, särskilt inte med klyschor.
Är det inte rent mänskligt att jämföra sig med andra och exempelvis känna sig lycklig de gånger man lyckas vara på toppen?
De som säger motsatsen - är det inte bara de som inte lyckas nå toppen tillräckligt ofta?
Jag blir jätte lycklig av mina toppar i livet, som att jämföra mitt pensionskonto med min åldersgrupp och åldersgrupper över mig, att ha finare bil, båt, boende och annat än andra i min ålder osv.
Den totala lyckan i livet är ju jätte hög om man lever för lyckotoppar och kämpar för att nå dit ofta. Jag tror mer på det, och att acceptera balansen än att prata om Zen och läsa självhjälpsböcker(eller trådar här på forumet😂) med klyschor.
Jättekul att du hittat din väg, och det visar på hur olika man kan känna och vandra på livets stig!
Jag tänker aldrig betala mina CSN-lån i “onödan”, jag betalar det minsta möjliga. Med i princip 0% ränta och “arbetslöshetsskydd” vad gäller amortering, är det mitt allra bästa lån!
Vad gäller bostad så tänker jag på exakt samma sätt som med CSN, men där är räntan lite högre och man kommer inte undan om man blir arbetslös. 
Det vi delar är att jag inte skulle behöva ha några skulder - men det känns bra för mig att ha dem, för vad jag kan göra med pengarna, vad gäller investeringar.
Tänk på följande: Om du kommer i ekonomisk knipa så kan du aldrig få tillbaka dina CSN-lån, amorterat är amorterat.
Och vad gäller ditt bostadslån så kommer du inte, eller att ha mycket svårt, att låna på din bostad, om du saknar arbete, även om bostaden är obelånad. Det som då återstår är att sälja bostaden för att få loss pengar, inte kul.
Glöm alltså inte att likviditet är en mycket viktig faktor, “pengar på kontot”, fokusera inte för mycket på om du har skulder eller inte.
Du kanske tänkt på detta, men jag tänkte nämna det om du inte gjort det!
Ha det bra!
Betalade av det sista av lånet när det var 9000kr kvar, småpengar av en större summa som jag vid det tillfället ännu inte bestämt hur jag skulle investera. Trodde det var tydligt i mitt tidigare svar att jag är väl medveten om hur ofördelaktigt det är att betala av huslån i förtid och ej planerade att göra det men tanken på att “kunna” gav mig en frihetskänsla.
Frihetskänslan av att för struntsumman av 9000kr kunna slippa CSN-lånet för gott var riktigt härlig
De 8000kr om året som tidigare gick till CSN hamnar nu istället för i kalkyl-kolumnen Utgifter i kolumnen Sparande. 
OTROLIGT tillfredställande.
Vill tillägga att jag ALDRIG tänker ha pengar på kontot, efter räkningarna är alla mina likvida är alltid investerade på ett eller annat sätt, annars kommer jag aldrig nå någon Fire.
Ibland känner jag mig extra nervös, då köper jag bara aktier i stora stabila företag som troligtvis inte går omkull på en månad eller någon lågrisk-fond, andra gånger mer äventyrlig men låter aldrig min högrisk-del gå över 10% och oftast ligger den lägre. Sen så har alla självklart olika nivå på vad man anser vara “risk” förstås…
1 gillning
Det finns i grova drag två lyckokategorier av människor. De som är lyckliga och de som bryr sig om vad andra tycker.
9 gillningar
Jag upplever en tydlig tomhet hos vänner som saknar barn. Men som andra saker i livet är ju barn en chansning, har man otur kan det säkert hamna på minus för lyckligheten rätt fort.
1 gillning
Intressant, själv upplever jag det motsatta och har faktiskt aldrig tänkt så… Självklart finns det människor som längtar efter att skaffa barn men av olika anledningar inte kan, eller inte har tillräckligt feta inkomster för att bli godkända för adoption. Det tror jag är en stor förlust för samhället.
Men alla mina vänner som skaffat barn (de flesta) så känns det som de allihop har “gett upp” och faktiskt är riktigt olyckliga.
Gett upp alla drömmar, bara harvar på och gråter sig till sömns om kvällarna.
Det är för sorgligt att se. Själv är jag dock alltid tydlig med var jag står: du valde att skaffa barn så GÖR NU DITT JÄVLA JOBB och ge dom en kärleksfull uppväxt OCH BETALA FÖR HELVETE FÖR KÖRKORTET och om möjligt /så gott du kan - bidra till insatsen för första bostaden ! - tre minimumkrav man ska fråga sig om man klarar av INNAN man skaffar barn (varav den första förstås är den viktigaste, men sällan prioriteras av alla själviska föräldrar)
Jag tycker helt ärligt att 2 års heltidsstudier i föräldraskap för att ens få tillstånd att skaffa barn vore på sin plats. Inkludera återkommande psykologiska utvärderingar under studietiden för att utesluta diverse psykiska problem /sjukdomar som tex narcissism eller tendenser till att längta efter att göra drastiska plastik-kirurgiska ingrepp på sig själv under barnets uppväxt (vad gör det med ett barns självbild?!)
Det är ingen rättighet att skaffa barn som slutar som nervvrak med diverse problematik pga halvt psykotiska föräldrar (som oftast inte ens själva fattar att de inte är friska i skallen).
Människor och samhället tar alldeles för lättvindigt på att skaffa barn.
Ja det stämmer, jag skulle bli en katastrofalt dålig förälder, det och att jag aldrig velat ha några är varför jag aldrig skaffat några.
mic drop
2 gillningar
Har de kanske för höga krav på att både karriär och familj skall fungera samtidigt för båda föräldrar?
2 gillningar