Kom inte på någon bättre benämning än “projekt-mani”. Vill börja med att poängtera att detta inte är något som ger, eller har gett, några påtagliga konsekvenser rent ekonomiskt eller på privatlivet mer än en fru som suckar åt att jag kommit på ytterligare projekt. Det är alltså inte så att jag inte kan ha råd med det nödvändiga eller liknande.
Har märkt att jag gärna hittar mindre projekt att sysselsätta mig med. Det är småsaker som som ofta kan vara bra att ha eller bra att fixa. Axplock från senaste veckans idéer:
Byta ut nätverket hemma då det krånglat (men funkar nu).
Köpa elcykel för kan vara bra att ha för transporter inne i samhället och slippa ta bil vid hämtning/lämning barn (har en vanlig cykel som bara står).
Fixa kantlister för rabatt i trädgården (inget fel hur det ser ut nu).
Fixa kantlister runt nyplanterade träd (inget måste utan ev ser lite bättre ut).
Har märkt att jag har haft det så här en längre tid när jag har råd till det. Enda avbrottet var under föräldraledighet då vi inte hade råd till dessa projekt och det således inte blev ett alternativ. Ska jag vara helt ärlig var det lite av en befrielse då det gjorde saken betydligt enkelt. Behövde inte fundera på om det var ett alternativ då det helt enkelt inte var det pga avsaknad av pengar.
Skulle gärna hitta en väg i att hantera detta. Som sagt, även om det aldrig någonsin varit ett problem så har sparande blivit lidande där jag egentligen hade kunnat spara mer än vad jag gjort.
Någon som känner igen sig? Hur hanterar ni det i så fall?
Jag tänker att det inte är ett problem såvida du/partnern inte gör det till ett, och det inte går överstyr ekonomiskt. Någonting ska man lägga sin tid och sina pengar på.
Min farsa har ådran du beskriver och har haft diverse ”projekt” igång precis hela livet. Varenda dag, minut och sekund känns det som. Mest relaterat till bygg och renoveringar i egen regi.
Som en evig grubblare blir jag bara avundsjuk Han vet precis hur han ska fånga dagen!
Upplever du att problemet är att det kostar dig tid, pengar, uppmärksamhet, att saker påbörjas men inte blir klara, eller vad?
Jag är generellt imponerad av personer som tar tag i saker fortlöpande och småfixar hela tiden lite allteftersom. Men det behöver ju förstås balanseras med allt annat i livet.
Jag tycker inte det största problemet är att det går åt pengar, utan att jag spenderar tid på saker som jag kanske egentligen inte tycker är viktigare än andra saker.
Men så får man se det för vad det är. Det är en typ av tidsfördriv.
Jag läser i princip bara faktaböcker men det är inte mycket man får med sig från varje bok har jag insett. Så man kan ju då definera om det för vad det faktiskt är. Jag tycker det är kul att lära mig eller pilla med 3d printning och elektronik.
För mig handlar det ofta bara om att de stora saker som jag vill få gjort blir lidande för att det är enklare att engagera sig i småprojekt. Så det är också en typ av prokastinering och tidsfördriv som man tycker är kul.
Själv “investerar” jag i smarta hem-produkter. Mest onödigt, men kul. Ofta blir projekten halvfärdiga dock då de tar ofta mycket tid och en del saker kräver mycket mer fokus än jag kan åstadkomma. Tiden är knapp om dagarna då jag faktiskt kan implementera det jag läser på nätet på kaffepausen.
Köpte nyligen en surfplatta för att använda som användarpanel samt en smart brytare mm… Vi har bara 70m2. Finns bara så mycket man kan och “behöver” automatisera…
Kan tyvärr inte heller hjälpa. Bara känna medkänsla!
Låter inte som några stora vansinnesprojekt i mina öron utan som vanligt hemmafixande. Vissa personer (mig inkluderad) är på det här viset att de alltid behöver ha ett projekt igång. Inget fel med det förutom att det kan skapa slitningar hemma om partnern inte är likasinnad och inte förstår varför man inte bara kan ”sitta ned och ta det lugnt”.
Tycker att det låter ändå som en hyfsat sund copingstrategi. Jag är lite likadan med att bli manisk och kan förflytta berg med olika projekt men mina brukar vara något mer onödiga…
Sen kan man alltid reflektera över varför man behöver projekt att ”fly” in i. Om man behöver energin från projekten eller om man behöver uppfinna mer hanterbara och roliga problem än vad övriga livet erbjuder. Eller om man behöver en ursäkt för att vara ensam. Man kan ju ställa sig frågan vad projekten tillför i ens liv och om man kan få det på annat sätt. Men jag har inte kommit på nåt annat, jag har varit så här hela mitt vuxna liv. Min erfarenhet är att jag blir ganska olycklig av att inte ha något att gå upp i, jag behöver det energipåslaget jag får av projekten.
Jag är likadan, min far och farfar också, alltid något på gång. Jag gillar det av flera anledningar, egentid, nödvändigt(i viss mån), lär mig nya saker. Sen ibland kan jag prioritera det lite fel! Borde lägga mer tid på barnen t ex vilket inte generationerna ovanför mig gjorde…
Fundera på hur du mår när du gör detta. Om du mår bra så kanske sånt “donande” helt enkelt är ditt sätt att koppla av! Men om du inte mår bra så kanske det är ett tecken på att du är ohälsosamt uppvarvad och har svårt att tillåta dig själv att vara stilla.
Vet inte hur din arbetsvardag ser ut, men korta konkreta projekt på hemmaplan kan ju vara väldigt tillfredsställande, på gott och ont…
En annan sak att fundera över är ju, blir projekten avslutade, eller blir det en ohanterbar eskalering där hela huset är fullt av påbörjat stök.
Jag har en vän med bipolaritet som kan få såna där energiryck. Hon har satt sig själv en regel att bara få ha ett projekt i veckan. (Annars blir allt kaos när energin går ur och inget är klart.)
Något att fråga frun om är kanske också varför hon blir irriterad? Är det för att du tillbringar för lite tid med familjen, så behöver du ju ändra på det. Men om det är för att hon blir stressad av att du pysslar, när hon själv kanske vill vila, medan du själv mår bra av pysslet, så får ni helt enkelt försonas med att ni har olika sätt att funka. Och kanske skapa en woman-cave åt henne där hon kan gömma sig och vila på sitt sätt…
Är likadan, men dina exempel är ju inte så mycket projekt i min mening, utan vanliga löpande småfix.
Tycker att sålänge du slutför det du påbörjar, och inte köper kantlisten, gräver upp rabatten, men sen aldrig sätter dit den, eller det blir liggande halvfärdigt i 3 månader, då är det väl inget problem egentligen?
Mina projekt just nu:
Bygger ett garage i lösvirke, gör allt själv.
Har en hoj jag håller på att bygga på (den har jag hållt på länge…)
Grabbens moppe är nästan klar, den plockade vi isär helt och lackade om och fixade till sånt som behövde lagas.
Ska byta pannor på taket på huset i sommar.
Diverse trädgårdsprojekt som väntar, men de är iof mest frugans idéer, men hon behöver lite hjälp.
Jag mår inte bra av att inte ha saker att pyssla med.
Kostar men samtidigt kul för det mesta också. Det enda är väl att jag känner att sparandet inte är där det kunde varit och detta troligtvis pga diverse småprojekt till höger och vänster. Projekt som ofta handlar om att optimera, t.ex. byta nätverksutrustning för att få aningen mer pålitligt (nuvarande pålitligt till 95%).
Jag har alltid varit så på ett eller annat sätt vilket även min far är. Brukar kalla min far för Pettson då sakerna han får för sig är som tagna ur Pettsons snickeriverkstad.
För egen del tror jag att det handlar om att jag blir utmanad mentalt med att behöva sätta mig in i något och förstå hur det funkar eller hänger ihop. Jag får inte det direkt på jobbet som jag numera kan göra med bakbundna händer i princip. Lite hjärngympa med andra ord.
Det är nivån på projekt som småbarnsförälder Innan jag fick förmånen att vara förälder totalrenoverade jag hela garaget, byggde 80-100 m plank runt trädgården och så vidare. Sådana projekt tog sin beskärda del innan men finns inte på världskartan i nuläget. Således blir kantlister lite av ett projekt för tar lika långt tid att färdigställa som det där planket gjorde
Haha…Jo, kan hålla med om att det var lite mindre av de större grejerna när barnen var små, men faktiskt inte så stor skillnad.
Men om du tycker det krockat med sparmålen får du kanske sänka målet lite, och göra en budget för projekten, och finns det inga pengar på projektkontor så får den där kantlisten vänta tills nästa månad.
Jag har tex ett separat konto för min hobbybil, som ska täcka bensin, däck, service och tillbehör. Den håller jag rätt strikt, och köper inte nått kul avgassystem eller ett nytt insugsrör om det inte finns utrymme för det på kontot.
Det vore kanske en idé för att inte känna att det tar pengar ifrån annat.
Jag känner att jag “behöver” alltid ha något på gång, “problemet” i nutid är småbarn, de kommer alltid först för mig, så det blir mycket att jag försöker dra igång något nytt men det blir liksom inte klart, ibland blir det bara saker som står i kartongen jag köpte det i, eller ännu värre, precis upp-packat i en stund av hopp och sen när nästa ryck ska ske så är det ju något som försvunnit från projektet.
Nu måste jag verkligen sluta med fler projekt om det inte är något verkligt kritiskt (reperationer istället för förbättringar)för det får inte plats mer pågång-materiel i garaget nu.
Projektbil har jag inte haft på många år, det var dock fantastiskt roligt de åren det gick hålla på (tid& ekonomi) men forumen på den tiden var ju mer i stil med att uppmuntra varandra till “fattigaretillsammans”.
Är det ett rent ekonomiskt projekt så budgetera projekten strikt. Skapa ett projektkonto, för över pengar och gå aldrig över budget. Bestäm månadssumman tillsammans med frun.
Han vet precis hur han ska fånga dagen!
Innan jag fick förmånen att vara förälder totalrenoverade jag hela garaget, byggde 80-100 m plank runt trädgården och så vidare. Sådana projekt tog sin beskärda del innan men finns inte på världskartan i nuläget. Således blir kantlister lite av ett projekt för tar lika långt tid att färdigställa som det där planket gjorde 
Jag har tummen mitt i handen 
