Hur hitta en bra psykolog?

Ett rikare liv
1

Både i rika tillsammans podden och i min omgivning har många länge sagt att träffa psykolog är det bästa de gjort för sitt välmående och för att nå ett rikt liv.

Jag har länge tänkt att det nog vore bra även för mig. Men inte haft anledning att ta klivet. Nu efter både en exit och sen en tuff period som företagare känner jag att det är dags för mig, bland annat för att jag märkt att mycket av mitt mående styrs av hur det går för företaget. Vilket nog inte är sunt, särskilt i perioder av motgång. Min fru vill ha en glad man och pappa till sina barn, hellre än mer framgång i företaget jag driver.

Men sen tänker jag att en psykolog som inte vet någonting om företagande eller livet som VD kanske skulle ha svårt att förstå och hjälpa mig på ett trovärdigt sätt. Det är säkert dumt, alla psykologer är väl utbildade, och det är knappast Excel jag behöver hjälp med direkt :wink: men ändå?

Så, har någon nåt tips om hur jag kan hitta en bra psykolog i Stockholm? Lite oklart vad för typ av stöd jag behöver då jag aldrig gjort detta förut. “Bli gladare” är väl målet. #hursvårtkandetvara haha.

1 gillning
2

Jag går återkommande hos psykolog. Jag tror att en sådan kontakt kan hjälpa dig även om personen i fråga själv inte gått igenom samma kriser. Det handlar ju mer om att ställa rätt frågor för att du ska lära dig att hantera det själv.

Jag har inget jättebra svar på din fråga - men jag fick tips av en nära vän (som arbetar som psykolog) att gå till Sankt Lukas. Dom skulle ha bra rykte, sa han. Jag var ganska skeptisk men litar på hans omdöme och efter två träffar tyckte jag att det började ge något. Men sen gick jag inte i Stockholm så vem vet hur dom är där.

Stort lycka till!

2 gillningar
3

Börja via din vårdcentral. De kan remittera till psykologer som har avtal med regionen. Kanske hittar du någon bra, eller någon som inte är det, men då vet du i alla fall lite mer vad du behöver framåt.

Jag valde en lite äldre psykolog när jag gick. Tänkte att jag behövde någon med lite livserfarenhet. Det blev bra.

5 gillningar
4

Är inte allmänvårdens mål att diagnosticera klinisk sjukdom och eventuellt leverera en bot med vetenskapligt stöd?

Att “bli gladare” än normalt är väl inte riktigt deras jobb som jag förstått det. Jag har själv gått via allmänvården och testat fem-sex olika personer. Överdrev symptomen lite för att se vad de kunde åstadkomma, men det ledde ingenvart. Lite SSRI, men det avbröt jag snabbt. Det gjorde ändå ingen skillnad och i efterhand var det nog bra att jag inte fastnade för det eller andra preparat. Fast sömntabletter har jag haft nytta av i perioder. Sömn gör ju skillnad.

Som rikare än normalt borde man vara lyckligare än normalt, tänkte jag. Det tog ett tag att fatta att psykologi inte riktigt är uppbyggt kring det problemet. Iaf inte inom allmänvården.

Dessutom ska man nog vara försiktig så de inte lobotomerar en, fast i någon modern motsvarighet. Typ att fastna för preparat man ska dras med hela livet med diverse bieffekter.

Bästa risk/reward för mentalt välmående var fysisk träning enligt någon tabell jag inte hittar längre. Där jämförde de med olika slags terapi och preparat.

Att “nå längre” än vanligt mående måste väl isf handla om flow dvs att hitta sin grej. Samt sunda vanor. Balans mellan aktivitet och vila, bra mat, sömn, umgänge och träning. Sedan kanske kontrollera sitt narrativ. Hur man ramar in vardagen på ett positivt sätt.

KBT funkar, annars tänker jag på att omge sig med glada människor. Lite kontroversiellt i ett sekulärt land, men tydligen ska religiösa vara mätbart lyckligare. Läser man religiösa texter utan att tolka allt bokstavligt så är de lite “KBT-iga” i att de påminner om goda mentala vanor, typ försoning, hopp, leva i nuet o.s.v. Allt det handlar ju om att ställa in hjärnan på bättre tankespår.

Problemet med att gå utanför allmänvården är väl att mycket är oreglerat. Man kan sälja en tjänst helt utan dokumenterad effekt. Det kan ju möjligtvis ge lite placebo, men man kan ju också bli totalt grundlurad och i värsta fall manipulerad.

Jag har ingen bra lösning, men känner igen ambitionen och ville försöka sammanfatta vad jag kommit fram till ändå (rätt eller fel).

Jo; en sak till. Att bli bättre far/partner är ju väldigt lätt i små steg om det verkligen är ett mål som kommer inifrån. Små stunder av uppmärksamhet, närvaro och medveten prio. Är det ingen genuin önskan är det nog svårt för “ett proffs” att ändra den saken.

Säg gärna till om du snubblar över något, men jag drar mig faktiskt lite för att gå till allmänvården utan något konkret problem igen. @lemuri Hade du något konkret problem som botades snabbare eller på vilket sätt blev det bra? Höjdes bara allmäntillståndet över det normala?

2 gillningar
5

Jag hade ett konkret problem som jag fick otroligt bra hjälp med. Jag hade ångest utan att riktigt ha fattat vad som var grundorsaken, men psykologen hjälpte mig att identifiera det. Jag kunde då faktiskt göra förändringar i livet (stora förändringar) som var helt nödvändiga.

6 gillningar
6

Jag skulle säga att ta ett par provmöten och se hur det känns. Jag har testat och flera psykologer under åren och flera av dem fungerade dåligt för mig. Säkert inget fel på deras kompetens, men jag kände att jag behövde någon som förstod mig och som jag fick tillit till.

Så om det inte känns bra efter första eller andra gången, var inte rädd för att prova någon annan. Jag fann t.ex. efter ett par gånger @MoaD som jag klickade extremt väl med (även om hon inte är psykolog) andra, not so much. Vet att det varit så för Caroline också att det tog ett tag innan hon hittade rätt.

Sedan skulle jag också inte stirra mig blind på psykolog, jag brukar tänka så här:

  • Psykolog = bra när det är något sjukdoms / diagnosrelaterat - t.ex. autism eller motsvarande som kräver en diagnos som sedan ska användas i andra delar av samhället.

  • Terapeut - när man vill ha någon att bolla historien med, skapa förståelse baserat på vad som varit. Caroline älskar det, jag har fortfarande inte träffat en terapeut jag klickat med. Undantaget parterapeut som gjort under för mig och Caroline.

  • Coach - när man är mer intresserad av framtiden och inte behöver veta så mycket om “varför” man känner som man känner, utan att man vill ta sig från punkt A till punkt B. Här hamnar t.ex. @MoaD, @tankespjarn och jag även om jag hellre dör än kallar mig coach trots att jag har utbildningarna. :joy: Här brukar jag klicka bäst.

  • Mentor - när man vill uppnå ett specifikt mål som kräver ett antal steg som är repeterbara. Att köpa sin första fastighet, att växla upp ett företag etc.

Spontant baserat på ovan så skulle jag säga att du lika gärna kan träffa en duktig coach som psykolog. Prova t.ex. ta kontakt med @tankespjarn, tror det skulle kunna fungera faktiskt. Hon är ju inte VD men väl egenföretagare och du behöver ju inte så mycket en expert på att vara VD som att någon som är duktig med känslor och det är hon. :+1:

6 gillningar
7

En person jag känner nära har jobbat som psykolog i många, många år (inom företagshälsovård, som egenföretagare och på vårdcentral) men jobbar sedan länge på Mindler. (Där gäller 25 minuters videosamtal via mobil / dator, upp till 10 st med kostnad som på vårdcentral 100 kr.) Hon har berättat att det blivit allt vanligare att vårdcentraler tipsar sökande om att kontakta Mindler pga att vårdcentralen saknar egen psykolog eller att väntetiden för ett första möte kan vara flera månader via vårdcentralen och på Mindler kan man få kontakt med psykolog samma dag.

Vid ett första samtal kan ett antal frågor först ställas, vilka för dig kan uppfattas som totalt ovidkommande för din situation. Det är för att ”gradera” personen och situationen, -kan det finnas allvarlig suicidrisk eller något annat riktigt allvarligt. I så fall är videosamtal inte lämpligt att fortsätta med utan snarare en snabb remiss till psykiatrisk klinik.

Sökandes upplevda problem är mycket varierande, håglöshet, ”depression” (enligt sökanden), upplevd utbrändhet eller på gränsen till, tvångssyndrom, problem med partnern / svärföräldrar / barnen, upplevd otillräcklighet då sökanden vill nå upp till att vara ”perfekta” partnern / föräldern i omgivningens ögon men tiden inte räcker till men även då verklig depression eller utbrändhet.

Sökande är från alla samhällsklasser, kommunalanställda i lägre hierarkin, mellanchefer och chefer, privatanställda som vidareförmedlats via företagshälsovården, egenföretagare till ensamme arvtagaren till företag med mångmiljonomsättning, åldrar från tonåringar till 80 års-åldern.

För yngre psykologer är vanligaste bakgrunden inom KBT, för äldre psykodynamisk tillsammans med KBT. Om du läser ”Läs mer” bredvid bilderna på psykologerna kan du få en uppfattning om denna kan vara lämpligt val för dig. Träffar du på en psykolog du gillar så kan sessionerna fortsätta efter 10 st men då kommer taxan bli högre, som för privat sökande. Skulle dina problem / funderingar falla utanför psykologens specialitet, brukar man hänvisa till någon annan inom nätverket som kan vara lämpligare.

1 gillning
8

Gått i samtal under ganska många år. Bästa investering jag gjort. Det har varit 2 olika legitimerade psykoterapeuter jag gått till (den första gick i pension efter ett tag, annars hade jag återgått till honom när jag kände behov av att prata igen). Den första var psykolog i grunden och den andra var socionom i grunden.

Alla psykologer är utbildade ja. Men vissa kan ha mer eller mindre erfarenheter på olika områden. Ofta skriver de en liten presentation av sig själva (om det tex är en privat klinik som har en hemsida) som kan hjälpa en att göra ett val. Jag ville tex ha en som hade stor erfarenhet av missbruk och medberoende, eftersom medberoende var det jag hade problem med.

Även min man och jag har gått i parterapi hos min senaste psykoterapeut, vilket jag varmt rekommenderar. Vi behövde hjälp med hur vi skulle hantera en situation med en viss person som medvetet försökte skapa kaos och oreda för oss (det finns polisanmälan mm också). Det hade kunnat splittra oss som par om vi inte fått hjälp-vi orkade knappt med situationen längre. Allt var ju egentligen frid och fröjd mellan oss, och även om vi inte har problem sinsemellan så tyckte vi det var en lättnad att få vägledning av en annan att hantera ett problem som blivit gemensamt eftersom vi lever ihop (även om denna person bara var ett problem för den ene innan vi träffades).

Det har varit viktigt för mig att kontrollera att de har rätt erfarenhet och en adekvat utbildning för att passa mig. Enklast för mig har varit att välja någon som är legitimerad psykoterapeut/psykolog, även om jag vet att det finns andra terapeuter som säkert är bra de också. Sen kan man gå på ett “provsamtal”, och känns det inte rätt så går man vidare till nästa. De tar inte illa upp. Jag gjorde det innan jag hittade min första. Min andra var bara en lyckoträff att det blev så bra med en gång. Man behöver känna att det klickar.

3 gillningar
9

Psykologer och psykoterapeuter som jobbar inom sjukvården (vårdcentral, psykiatri, digitala vårdgivare som Mindler eller Kry t.ex.) arbetar med psykiska ohälsa som kräver just sjukvård, t.ex. ångest, depression, utmattning, trauma, tvång osv. Sjukvården är skattefinansierade och därför väldigt billig för individen.

Om man mer söker personlig utveckling, någon att prata med, hjälp att förstå sig själv och bolla olika saker bör man söka psykolog eller psykoterapeut privat. Då är kostnaden högre för individen men det finns inga krav på att man ska uppfylla kraven för viss diagnos eller funktionsnedsättning.

Ibland vet man såklart inte själv om man behöver sjukvård eller mer någon att prata med. Då kan man alltid be om ett bedömningssamtal med psykolog inom sjukvården så kommer de göra den bedömningen åt en.

För att hitta privata psykologer och psykoterapeuter brukar det lättaste vara att gå på rekommendation såklart, men annars googla “stad + legitimerad psykolog/psykoterapeut” och läsa på olika hemsidor och se vem man fattar tycke för.

Jag skulle starkt rekommendera just legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut då deras utbildning har vissa krav för att bli legitimerade av Socialstyrelsen (sen kan folk såklart ändå vara inkompetenta eller bara fel match, men det ger ändå någon slags kvalitetssäkring). Vem som helst får kalla sig för “terapeut”, “kbt-terapeut”, “coach “ eller liknande, det finns inga som helst formella utbildningskrav för det och det regleras inte på något sätt, man kan ha gått en två dagars kvällskurs och sen kalla sig coach eller terapeut och tuta och köra.

OBS det finns såklart väldigt kompetenta coacher och terapeuter där ute med omfattande och gedigen utbildning och erfarenhet, men har man inte fått en personlig rekommendation eller noggrant själv kollat upp personens utbildning och bakgrund har man ingen aning om vad man får.

10

Vill bara förtydliga skillanden mellan psykolog och psykoterapeut. En psykolog är också utbildad inom samtalsmetodik och “kan göra allt som en psykoterapeut kan göra”, sen kan psykologer utöver att ha terapi och samtal även utreda, diagnostisera, bedöma, handleda, jobba med grupputveckling och organisationer m.m. Så vill man få ökad förståelse för sig själv, sin historia, sitt fungerande osv är det absolut lika lämpligt att gå till psykolog som till en psykoterapeut.

En psykolog har genomfört 5 års utbildning + ett års handlett arbete innan de blir legitimerade. Psykoterapeuter måste ha minst 180högksolepoäng inom ett “människovårdande yrke”, dvs de kan vara arbetsterapeuter, präster, socionomer, sjuksköterskor, psykologer m.m. i botten, de måste ha minst två års arbetslivserfarenhet, och sen läser de 90 hp psykoterapi (vanligen på halvfart under 3 år).

Inget är bättre eller sämre än något annat, det allra viktigaste är ju att man får förtroende och klickar med personen man ska prata med. Sorry för lång utläggning men jobbar själv inom fältet och det florerar så mycket missförstånd så går igång lite på det :sweat_smile:

4 gillningar
11

Vad du än väljer för inriktning och i vilken form hjälpen erbjuds är detta startpunkten.

Vill du söka dig till alternativa former av hjälp/samtal efter det så ska du såklart göra det.

1 gillning
12

Jag har pga av psykisk ohälsa stått hos olika terapeuter och psykologer i omgångar de senaste 15 åren. INGEN har på riktigt förstått hur det är att driva eget. Och då har jag bara 1-2 anställda. Men det har hjälpt ändå. Förstår jag har blivit hjälpt med grundproblem, eller att jag själv har kunnat göra över metoder på företagandet som de lärde mig i ett annat syfte.

Min marknadsförings coach som jag träffat i massor av år har däremot hjälp mig massor med mindset och hantera företaget. Hon har själv drivit liknande företag tidigare med typ 5-10 anställda. Hon fattar när jag pratar om det.

Så det kan vara ett alternativ för dig med en coach med egen erfarenhet av företagande som är bra på mindset. Särskilt om det handlar mer om psykisk hälsa, än ohälsa. (Jämför PT och sjukgymnast)

När man väljer psykolog/terapeut men även coach är det allra viktigaste att du har förtroende för personen och dess kompetens. Har man inte det kan man byta direkt. Poängen med samtalen är att man ska våga prova tankar och värderingar man inte har vågat prova innan. Och då måste man ha förtroende nog att följa med terapeuten in i det okända.

3 gillningar
13

Perfekt forum att ställa frågan på, egentligen. Med tanke på alla paralleller till att betala dyrt för aktiv förvaltning.

  • De som väl investerat tid och pengar i sina behandlingar vill inte sedan erkänna ifall det inte var så smart.
  • De behandlingar som misslyckas hör man inte lika mycket om. Man provar bara igen då.
  • Det är svårt att isolera slumpen som faktor. Mående går i vågor. Påbörjas en behandling på botten är det naturligt att må lite bättre efter några månader, med eller utan hjälp.
  • Svårt ämne att utvärdera, även med vetenskap. Effekten kan ha högt konfidensintervall (“existera”) men vara så liten och sällsynt att den i praktiken inte är värd priset på individnivå. Gruppnivå är ju en annan sak.
  • Branchen är djupt investerad, precis som aktiv fondförvaltning och andra brancher. Efter sex års utbildning, massa löften till klienter och ett par tusen i timarvode lyfter man inte gärna nackdelarna med olika behandlingar.

Allt detta gör det svårt att få en klar bild. Särskilt som lekman eller “kund”.

1 gillning
14

Vilken typ av erfarenhet bygger du dessa antaganden på?

Min bild är den motsatta av det du beskriver. Det finns mycket få paralleller med att betala dyrt för aktiv förvaltning av pengar. Men min erfarenhet bygger mer på vård av psykisk ohälsa. I området livscoachning kanske dina antaganden stämmer.

1 gillning
15

Ja, det låter rimligt. Djupare depressioner och svårare tillstånd har bättre behandlingsresultat har jag för mig.

Mer som ts beskriver. Jag ville maxa psykisk hälsa snarare än att behandla ohälsa.

Flera försök över drygt 10 år har lett till bilden jag beskrev.

Nja… alltså jag räknade upp fem ganska grundläggande paralleller där tycker jag.

Men det gäller kanske ffa när en välmående medelklassperson som jag tror sig ha problem. Jag upplever att man försökte “avstigmatisera” psykisk ohälsa för några år sedan. Så att fler vågar erkänna eventuella problem för sig själva.

Men avtigmatiseringen slår ju väldigt brett och många av oss som börjat “känna efter” tror jag inte har tillräckligt grova problem för att den vård som finns ska ha effekt. Det skapar snarare tvivel och ältande. Både svårt och lite onödigt att försöka laga något som inte är trasigt s.a.s.

16

Tack alla för väldigt bra svar, både info och kloka tankar.

  1. Eftersom det inte rör sig om något akut eller psykisk ohälsa så lär inte vårdens resurser vara rätt att ta av. Kanske något inledande Mindler besök eller två låter rimligt, för att vara säker på att detta inte är “sjukligt”, sen till privat sektor.

  2. Gällande att mående går i vågor, absolut sant och gillar liknelserna du gör @OBWN - correlation does not imply causation osv. I mitt fall har jag gått från att ha väldigt lätt att vara lycklig och nöjd, älska jobbet osv, till att ha mycket ångest, inte vilja gå till jobbet, ha ökad ångest utanför jobbet när små saker går fel i livet som förut var lätt att hantera med en klackspark. Över en period på 5+ år. Så om det är en tillfällig våg så är det nog en väldigt lång sådan.

    image
    image918×371 32 KB

  3. @janbolmeson bra uppdelning av kategorier, och jag tycker efter att ha lyssnat på era samtal med både @MoaD och @tankespjarn är båda verkar supervettiga och kloka. Tagit med mig massor därifrån. Enda anledningen att jag tänkt “psykolog” är att jag tror att det som håller mig nere i situationen jag är i grundar sig i djupare saker så som kopplingen mellan prestation och egenvärde, eller identititetsfrågor osv. Och att ta mig från situation A till B skulle säkert hjälpa, men jag skulle vilja grotta lite i varför jag inte kan hitta ro i situation A från första början, när andra verkar kunna det. Lite mer ego-fokuserad introspektion än målriktad coaching helt enkelt. Men vem vet, det kanske går att kombinera? Prova på är nog rätt väg, som du säger!

  4. Jag är absolut öppen för att det inte är något fel på mig, utan livet som företagare är helt enkelt sämst, det är därför man får bra betalt för det. “Suck it up or leave” kanske är det jag behöver höra. Men… what if I’m wrong? Tänk om det finns ett sätt att få fördelarna av att företaga utan att dras med denna ångest och minskade livsglädje, bara genom lite terapi? Vore inte det fantastiskt? Dumt att inte ge det en chans tänker jag?

Fantastiskt att det här forumet finns, och att det är så högt i tak för även icke-penga-frågor. <3

5 gillningar
17

När du skriver så här, så tänker jag att du inte ska bagatellisera din situation. Nä, det är inte en akut psykos, men du behöver hjälp att ta dig ur detta, och det finns hjälp att få. Även i den offentliga vården om du vill det.

Jag vet att tröskeln till att söka hjälp kan vara stor, särskilt när man är van att hantera och lösa allt på egen hand.

Sen vill jag bara tillägga att när man börjar i terapi, så blir det oftast värre innan det blir bättre. Jag ville ofta hoppa av mitt i processen. Håll ut!

Önskar dig all lycka till!

3 gillningar
18

Helt ärligt så är AI lika bra psykolog.. Psykologens uppgift är ju att få dig att tänka outside the box och AI gör jobbet faktiskt lika bra om inte bättre än själva personen, råkar man dock hitta rätt psykolog ger det kanske något. Man slippper också 6 månaders kötid för att få sin tid och förklara alla problem och sedan ytterligare vänta 1 månad mellan alla besök… Dessutom ofta via teams, dyrt är de också..

Jag har testa många psykologer i och med ångest problematik och många psykologer ger mig nästan bara mer ångest och man går därifrån irriterad.. Man ska inte heller va rädd att säga detta funkar inte och pröva en ny, det är AO att du känner att de går att prata med denna människa.

En kombination är troligen det bästa. Lycka till! :smile:

1 gillning
19

Håller faktiskt inte med.

Aktiv investering = aktivitet som handlar om slump.

Att få samtalshjälp = aktivitet som bygger på färdighet, inte slump.

En bra terapeut tenderar fortsätta vara en bra terapeut, man har liksom inte otur ett år och blir dålig. Eller blir sämre och sämre ju längre tiden går.

Sedan om man matchar med en bra terapeut för sig, det behöver man testa sig fram till.

3 gillningar
20

Jag har personligen upplever att dessa frågor har jag fått lika bra hjälp av coacher, ibland bättre än psykologer. Däremot kommer en duktig coach tacka nej till klienter där det handlar om psykisk ohälsa, vilket en psykolog är duktig på. T.ex. @MoaD tackar ju konsekvent nej till klienter som är i kris eftersom hon inte är rätt person då. Upplever att en duktig person vet vad de är bra och inte bra på.

En annan sak som jag inte skrev ovan är att jag brukar undvika folk som gör “parterapi, KBT-coaching, performance coaching och allt”. De som är duktiga tenderar specialisera sig på en typ av frågor eftersom de vet att de kan skapa resultat (se t.ex. Moa som bara gör emotionella sidan av pengar).

Sedan brukar jag också skoja om att:

  • De som tycker att de behöver en terapeut eller psykolog, de borde träffa en coach
  • De som tycker att de behöver en coach borde ofta träffa en terapeut eller psykolog

Även om det är ett skämt, så upplever jag att det ligger en del sanning i det.

Så det som jag skulle rekommendera @entrepreneurd är att ta ett par förutsättningslösa första-möten och se vem det känns bäst med. Man känner det rätt snabbt.

1 gillning